1 Bakgrund

Under senhösten presenterade EU-Kommissionen sin omfattande företagsskattestudie med åtföljande uttalande från kommissionen.1 Det var Rådet som gav kommissionen i uppdrag att undersöka företagsskattesystemen, speciellt avseende deras effekter på gränsöverskridande investeringar. I uppdraget låg också att beakta resultaten från kommissionens förra rapport, Ruding-rapporten från 1992.

Skatternas betydelse för tillväxten tillmäts allt större betydelse inom EU. För att uppnå Lissabondeklarationens mål om att den europeiska ekonomin skall vara den mest konkurrenskraftiga dynamiska kunskapsekonomin inom loppet av tio år, anses skatterna spela en central roll. Fortfarande måste ett företag som är verksamt i hela unionen tillämpa 15 olika skattesystem. Detta innebär i sig ett omfattande hinder för en integrerad marknad. De administrativa kostnaderna är stora och risken för att bli indragen i en skatterättslig tvist om internprissättning etc. leder till mycket omfattande krav på dokumentation etc. Dessutom är förluster som uppstår i ett medlemsland ofta inte avdragsgilla mot vinster som uppstår i en annan del av koncernen i ett annat medlemsland. Detta är endast några av de problem som belyses och kvantifieras i kommissionens rapport.

Redan i maj 2001 presenterade kommissionen sin syn på skatteproblematiken inom unionen.2 Det var ett resultat av de tre utmaningar som identifierades i Verona, nämligen:

  • den skadliga skattekonkurrensen

  • förverkligandet av den inre marknaden

  • behovet av att ändra skattesystemet så att tillväxten och sysselsättningen ökar

Arbetet med att eliminera de mest skadliga inslagen i EU-ländernas skattesystem (den s.k. Uppförandekoden) fortskrider men processen är trög och stöter hela tiden på motstånd. I samband med att USA ändrat inställning till OECDs motsvarande program och nu enbart kräver öppenhet och utbyte av information, har flera EU-länder också kommit att ifrågasätta om de konkurrenssnedvridande regimerna nödvändigtvis måste elimineras. Ländernas regeringar börjar fråga sig om det inte skulle kunna räcka med öppenhet och informationsgivande.

Kommissionen anser emellertid att borttagande av dessa inslag i ländernas skattesystem är ett minimikrav för att den inre marknaden skall kunna förverkligas. Bristande framgång i arbetet med Uppförandekoden har därför mötts av ett flitigare användande av statsstödsregelverket, ett av kommissionens kompetensområden enligt fördraget.

För att uppnå Lissabondeklarationens mål krävs emellertid kraftfulla åtgärder utöver vad framgångar i arbetet med uppförandekoden kan ge. Därför tillmäts företagsskattesystemen stor betydelse och studien syftar till att initiera en diskussion och en process för att minska skatternas negativa och snedvridande effekter på investeringsbesluten i unionen. Samtidigt är bolagsskatterna viktiga inkomstkällor för medlemsländerna, inte minst i Storbritannien och Luxemburg (se tabell 1). Länderna kan därför förväntas vilja fortsätta att konkurrera med skatterna för att säkra en stor skattebas och därmed höga inkomster även framöver.3

Tabell 1: Bolagsskatteinkomster inom EU (i % av BNP)

1970

1980

1990

1996

1997

1998

1999

2000

20014

20024

Österrike

 −

1,4

1,3

1,8

1,8

1,8

1,7

1,7

1,8

1,8

Tyskland

1,7

1,8

1,8

1,7

1,9

1,9

2,0

2,1

1,9

1,9

Spanien

 −

1,2

3,1

2,1

2,1

2,1

2,1

2,1

2,1

2,1

Sverige

 −

1,2

2,0

3,1

2,8

2,9

2,9

2,8

2,7

2,6

Frankrike

2,2

2,1

2,4

1,9

2,2

2,7

2,9

2,9

2,8

2,8

Portugal

 −

0,9

2,5

2,7

2,8

2,8

2,9

3,0

3,1

3,1

Europa

2,2

2,2

2,9

2,7

3,0

3,1

3,2

3,2

3,2

3,1

Grekland

 −

0,5

1,7

2,2

2,4

2,9

3,2

3,3

3,3

3,2

Irland

1,3

1,5

2,2

3,6

3,7

3,7

3,7

3,5

3,4

3,3

Belgien

2,4

2,2

2,4

3,1

3,5

3,6

3,5

3,5

3,5

3,4

Danmark

1,1

1,5

2,6

3,4

3,7

3,6

3,6

3,5

3,5

3,5

Finland

 −

1,2

2,0

3,0

3,7

3,7

3,7

3,8

3,6

3,5

Italien

3,0

2,4

3,7

4,2

4,3

3,9

4,1

4,1

3,9

3,9

Nederländerna

2,5

3,0

3,4

4,1

4,6

4,5

4,5

4,4

4,2

4,2

Storbritannien

3,7

2,9

4,1

3,8

4,3

4,7

4,7

4,8

4,7

4,7

Luxemburg

5,9

7,6

6,6

6,9

8,3

8,3

8,2

8,2

8,0

7,6

Commission Staff Working Paper ”Company Taxation in the Internal Market”, (COM(2001)582 final) samt Communication from the Commission to the Council, the European Parliament and the Economic and Social Committee; Towards an Internal Market without tax obstacles, Bryssel 23 oktober 2001.

Tax policy in the European Union (COM(2001)260).

Efter den svenska skattereformen med en drastisk sänkning av bolagsskattesatsen har skatteintäkterna ökat med ungefär en procentenhet av BNP eller ca 20 miljarder kronor per år. Det är troligt att de basbreddningar som skedde medförde att den effektiva skattesatsen steg trots att den formella skattesatsen halverades.

Siffrorna för 2001 och 2002 är preliminära.

Källa: Europeiska Kommissionen / Eurostat

Siffrorna för 2001 och 2002 är preliminära.

Källa: Europeiska Kommissionen / Eurostat

2 Rapportens innehåll

Till skillnad från Rudingrapporten är det kommissionen och inte oberoende experter som står för innehållet i rapporten. Kommissionen har dock använt två expertpaneler: Panel I bestående av sju akademiker och Panel II med elva näringslivsföreträdare. Trots att det inte tagits några nationella hänsyn har Sverige varit väl representerat i panelerna, dels genom mitt deltagande i Panel I dels genom Sven-Olof Lodins deltagande i Panel II.

Rapporten består också av två delar. Den första delen beräknar effektiva skattesatser för ca 11,000 investeringskombinationer inom unionen. Här används en modell för att beräkna kapitalkostnaden och därmed kvantifiera det totala skatteuttaget på en viss investering, finansierad på ett visst sätt. Den andra delen av rapporten identifierar skattehinder för en effektiv inre marknad och speciella hinder för gränsöverskridande investeringar.

2.1 Kapitalkostnadsberäkningarna

I den första delen analyseras investeringar i fem olika tillgångsslag: industribyggnader, maskiner, finansiella tillgångar, lager samt immateriella tillgångar (som patenträttigheter). Tre olika former av finansiering kan användas: innehållna vinstmedel, nytt eget kapital samt lån. Det genomsnittliga företaget antas genomföra en investering som till lika delar består av de fem olika tillgångsslagen, och 55 % antas vara finansierade med innehållna vinstmedel, 10 % genom nyemission och resterande 35 % som lån. Dessutom finns det tre typer av aktieägare: skattebefriade, kvalificerade och icke-kvalificerade aktieägare som beskattas med högsta skattesats på utdelningar och reavinster.

I del ett i studien genomförs beräkningar för investeringar via ett dotterbolag i varje medlemsland (vilket ger 15*15=225 kombinationer) samt investeringar av ett amerikanskt och ett kanadensiskt moderbolag genom dotterbolag i medlemsländerna. Dessutom går rapporten explicit igenom hur den effektiva skatten kan reduceras om olika speciella företagsformer väljs, såsom belgiska co-ordination centers etc.

Fördelen med kapitalkostnadsberäkningar är att inte bara skattesatsen beaktas utan även hur den skattemässiga vinsten räknas fram.6 Däremot tas inte hänsyn till avgifter, såsom arbetsgivaravgifter, energiskatter eller mervärdeskatt. Skatt på produktionsfaktorn arbete är inte heller med. Höga skatter och avgifter på dessa områden leder naturligtvis till höga produktionskostnader men de förutsätts täckas och den givna avkastningsnivån antas ändå uppnås.7 Det innebär dock att färre investeringar kommer att uppvisa en så hög lönsamhet och därmed blir volymen investeringar mindre. Modellen innebär här en begränsning när det gäller att utvärdera företagsklimat och incitament till investeringar. Däremot fångar metoden upp hur kapitalavkastningskravet påverkas av företagsskatterna och det möjliggör en jämförelse mellan olika investeringar, finansieringsformer, ägare och mellan länderna. I studien antas realräntan vara 5 procent och inflationstakten 2 procent.

Som framgår av tabell 2 redovisar kommissionen att Sverige har en förhållandevis låg effektiv företagsskatt på vinster i bolagssektorn.

Tabell 2: Formella och effektiva bolagsskattesatser inom EU

Genomsnittlig effektiv skattesats vid 20 procents lönsamhet

Bolagsskattesats för för tillverkningsindustrin

1999

2000

Skillnad

Irland

10,5

10,0

10,0

Sverige

22,9

28,0

28,0

Finland

25,5

28,0

29,0

+  1,0

U.K.

28,2

30,0

30,0

Danmark

28,8

32,0

30,0

−  2,0

Grekland

29,6

40,0

37,5

−  2,5

Italien

29,8

41,3

40,3

−  1,0

Österrike

29,8

34,0

34,0

Nederländern

31,0

35,0

35,0

Spanien

31,0

35,0

35,0

Luxemburg

32,2

37,5

37,5

Portugal

32,6

37,4

35,2

−  2,4

Belgien

34,5

40,2

40,2

Frankrike

37,5

40,0

36,4

−  3,6

Tyskland

39,1

52,4

39,4

− 13,0

Beräkningarna avser situationen 1999 men i undersökningen har kompletterande beräkningar gjorts för att få med effekterna av den omfattande tyska bolagsskattesänkningen. Som framgår av tabell 2 är det emellertid inte bara Tyskland som sänkt sin bolagsskattesats. Inom unionen är det hela 6 länder som sänkt sedan 1999, medan endast ett land, Finland, har höjt sin bolagsskattesats.8

Av tabell 2 framgår att för lönsamma investeringar med en avkastning på hela 20 procent endast Irland har en lägre effektiv bolagsskatt. Den formella bolagsskattesatsen blir viktigare ju mer lönsam investeringen är. Det beror på att ”övervinsterna” beskattas fullt ut som vinst med bolagsskattesatsen. För en marginell investering, som precis genererar en avkastning som täcker det uppställda avkastningskravet om 5 procents realavkastning efter bolagsskatt, betyder avskrivningsregler och andra beräkningsgrunder för skattemässig vinst i gengäld förhållandevis mer. Som framgår av tabell 3 hamnar Sverige högt upp även här, om än inte lika förmånligt som för investeringar som råkar bli exceptionellt lönsamma.

Tabell 3: En jämförelse av den marginella och genomsnittliga effektiva bolagsskattesatsen

Marginell effektiv skattesats

Genomsnittlig effektiv skattesats vid 20 procents lönsamhet

Italien

− 4,1

29,8

Irland

  11,7

10,5

Sverige

  14,3

22,9

Grekland

  18,2

29,6

Finland

  19,9

28,0

Luxemburg

  20,7

32,2

Österrike

  20,9

29,8

Danmark

  21,9

28,8

Belgien

  22,4

34,5

Portugal

  22,5

32,6

Nederländerna

  22,6

31,0

Spanien

  22,8

31,0

U.K.

  24,7

28,2

Tyskland

  31,0

39,1

Frankrike

  33,2

37,5

Den genomsnittliga reala avkastningen på aktieplaceringar har sedan 1918 varit drygt 7,5 procent. Vid denna avkastningsnivå är även reglerna för hur skattemässig vinst framräknas viktiga för hur hög den effektiva bolagsskatten är. För riktigt lönsamma investeringar är det dock i stort sett endast bolagsskattesatsen som spelar någon roll.

Betydelsen av den formella bolagsskattesatsen för den totala effektiva skattesatsen överraskade kommissionen. Vid första anblicken ger därför studien intryck av att bolagsskattesatsen är i särklass viktigast. Det innebär i för sig att länderna skulle kunna behålla ett stort mått av oberoende och självständighet i skattepolitiken även om skattebaserna harmoniserades. Det förs för närvarande ingen diskussion om att även bolagsskattesatserna borde harmoniseras inom unionen. Däremot är skattebasernas utformning föremål för diskussion, något som Uppförandekoden i sig är ett exempel på.

Vid en djupare analys visar det sig emellertid att även om skillnaderna mellan länderna i hur skattepliktig vinst beräknas inte är så betydande i termer av effektiv skattesats, stora skillnader råder mellan länderna i avskrivningsregler etc. Ofta är det emellertid så att om reglerna är speciellt förmånliga i ett land på ett område, motverkas detta av ogynnsamma regler på andra områden inom bolagsskattesystemet. Det utesluter dock inte att snedvridande effekter på investeringsbeslut kan uppstå och få stora ekonomiska effekter. Vissa typer av investeringar eller finansieringsformer kan därför visa sig vara mycket förmånligare i ett land än i ett annat. Detta påverkar naturligtvis var investeringar kommer att företas.

Även på aggregerad nivå uppvisar emellertid skattesystemen stora skillnader inom unionen. Skillnaderna i effektiv bolagsskatt för en inhemsk investering är 37 procentenheter för en marginell investering och 30 procentenheter för en mycket lönsam investering. I den internationella jämförelsen kan den effektiva bolagsskatten för ett dotterbolag i ett annat medlemsland även här uppvisa en skillnad på 30 procentenheter. Det samma gäller i skillnad mellan dotterbolag i ett medlemsland men med moderbolaget i något av de andra 14 medlemsländerna.

I varje land tenderar skattesystemet att beskatta investeringar i maskiner och immateriella tillgångar lindrigare än andra typer av investeringar. Lånefinansiering är det i särklass minst beskattade finansieringsinstrumentet (ofta till och med negativ skatt, dvs. en subvention).

Denna typ av beräkningar har sitt ursprung i ett arbete av Leif Mutén, Bolagsbeskattning och kapitalkostnader, Industrins Utredningsinstitut, Almqvist & Wicksell, 1968. Ett genombrott för metoden kom i samband med publiceringen av King & Fullerton (1984). Metoden vidareutvecklades till internationella investeringar av Bovenberg, Andersson, Aramaki och Chand (1990).

De svenska skatterna på arbetskraft är höga, speciellt för låg- och medelinkomsttagare. Dessutom är de svenska energiskatterna väsentligt högre än i våra konkurrentländer.

Finland är det enda land av OECD-länderna som höjt sin bolagsskattesats. Sedan rapporten färdigställdes har flera länder aviserat ytterligare sänkningar. I Tyskland pågår en översyn av Gewerbesteuer. Bland våra grannländer har Island sänkt till 18 procent och Polen sänker stegvis från 28 procent till 22 procent år 2004.

2.2 Skatt i ägarledet

Studien behandlar endast delvis beskattningen i ägarledet. Flera EU-länder har efter utslag i EG-domstolen beslutat avskaffa sina imputationssystem och återinföra någon form av dubbelbeskattning. Ofta har detta skett på ett sådant sätt att skatten i ägarledet till och med sänkts. Genom frikostiga fribelopp och genom beskattning endast av en del av utdelningsinkomsterna, blir det effektiva skatteuttaget i ägarledet lågt.9 Dessutom är reavinster ofta skattefria efter viss innehavstid (se figur 1). [Se tryckt version, SkatteNytt nr 3 2002, sid 86. red.anm]

Källa: Aktiespararna

Den höga eviga svenska reavinstskatten återspeglas inte fullt ut i studien. För det första beaktas reavinstskatten endast för den del av en investering som finansieras med innehållna vinstmedel. För det andra beaktas inte den reducering av skattesatsen eller skattemässig vinst efter viss innehavstid som medges i andra länder. Trots dessa inskränkningar blir bilden påfallande annorlunda för Sverige när ägarskatterna tas med. Trots att den förhållandevis förmånliga bolagsskatten ligger i botten blir resultatet även med det sätt som kommissionen beaktar ägarskatterna på, att Sverige går från en topposition till en bottenposition inom unionen (se tabell 4).

Tabell 4: Marginell effektiv skattesats när vissa ägarskatter inkluderas

Italien

18,8

Grekland

27,8

Belgien

30,2

Portugal

33,8

Österrike

43,5

Irland

56,4

U.K.

56,9

Finland

60,2

Luxemburg

70,3

Frankrike

72,5

Sverige

73,2

Danmark

78,4

Tyskland

79,5

Nederländerna

95,7

Spanien

156,3

Beräkningarna förtjänar en kommentar. Trots att kommissionen antar att avkastningskravet är internationellt givet och lika i alla länder och för alla typer av investeringar (!) antas att en enskild investerare skulle nöja sig med att få betydligt lägre avkastning på eget satsat kapital i ett bolag än vad en utländsk investerare skulle få på motsvarande investering. Dessutom antas en höginkomsttagare acceptera en lägre nettoavkastning än en låg- och medelinkomsttagare. Detta beror på att en höginkomsttagare även beskattas för ränteinkomster, vilket låg- och medelinkomsttagare inte gör. Detta leder till delvis svårtolkade och märkliga resultat. I Spaniens fall blir nettoavkastningen negativ för höginkomsttagaren men han antas ändå spara. I Sverige beskattar vi ränteinkomster och utdelningsinkomster lika för såväl hög- som låg- och medelinkomsttagare. Därför framstår i dessa beräkningar skatten på aktieägande inte som lika anmärkningsvärd, trots att nettot för den svenske spararen blir lågt för såväl räntesparande som för aktieägande. Trots dessa effekter, som följer av modellens konstruktion, fångas delar av de höga svenska skatterna i ägarledet upp. Att vi beskattar låg- och medelinkomsttagare lika högt som höginkomsttagare syns dock inte i tabellerna. För dessa inkomstgrupper har Sverige det i särklass högsta skatteuttaget.

Om dessutom förmögenhetsskatterna inkluderas blir den svenska situationen ännu sämre. De flesta andra länder har redan avskaffat förmögenhetsskatten medan vi har den kvar och tar ut den på små behållningar (se tabell 5). Med beaktande av förmögenhetsskatten hamnar Sverige sist även när det gäller höginkomsttagare. Detta trots att i botten ligger den förhållandevis gynnsamma bolagsskatten. Sverige utmärker sig i synnerhet när det gäller skatten i ägarledet.

Tabell 5: Förmögenhetsskatten i några OECD-länder

Förmögenhetsskatt

Förmögenhet vid lägsta skattesats (SEK)

Förmögenhet vid högsta skattesats (SEK)

2000

Skattesats

Sverige10

1,5 %

900 000

900 000

Finland

0,9 %

1 700 000

1 700 000

Frankrike

0,55–1,8 %

6 500 000

140 000 000

Spanien

0,2–2,5 %

1 500 000

97 000 000

Österrike

Ingen skatt

Belgien

Ingen skatt

Danmark

Ingen skatt

Tyskland

Ingen skatt

Grekland

Ingen skatt

Irland

Ingen skatt

Italien

Ingen skatt

Nederländerna

Ingen skatt

Portugal

Ingen skatt

Storbitannien

Ingen skatt

Icke EU medlemmar

Norge11

0,6 %–1,1 %

130 000

620 000

Schweiz(Zurich)

0,05 %–0,3 %

800 000

16 900 000

Australien

Ingen skatt

Japan

Ingen skatt

Kanada

Ingen skatt

Nya Zeeland

Ingen skatt

USA

Ingen skatt

I Tyskland medges t.ex. höga fribelopp för ränte- och utdelningsinkomster. Dessutom beskattas endast halva utdelningsinkomsten.

För 2001 gäller 1 miljon för ensamstående, 1,5 miljoner för makar.

Värdering av fastighet sker till 10–12 procent av marknadsvärdet.

3 Identifierade problem i de europeiska bolagsskattesystemen

Ett avgörande hinder för en fullständigt integrerad och effektiv marknad i unionen är det enkla faktum att ett företag verksamt i alla medlemsländerna måste tillämpa 15 olika skattesystem. Det innebär stora administrativa kostnader och skillnader i skattesystemen påverkar valet av investeringsland. Kommissionen drar dessutom slutsatsen att:

Differences between the effective tax burden in the EU Member States may be important for two reasons. First, differences in effective tax rates faced by companies located in different countries, but competing in the same market, may affect their international competitiveness: two different companies, competing in the same market, may face two different tax rates. Second, when multinational companies face only the tax rate of the country where the activity takes place then differences in the effective tax rates between countries could also affect the location choice of individual activities.

Rapporten identifierar fem problemområden när det gäller de europeiska bolagsskatterna:

  1. Internprissättningstvister mellan länderna.

  2. Gränsöverskridande inkomster drabbas ofta av extra skatt, källskatter. Moder/dotterbolagsdirektivet (90/435) anses för smalt och implementeringen skiljer sig mellan länderna.

  3. Bristen på förlustavdrag över gränserna.

  4. Gränsöverskridande omstruktureringar resulterar ofta i omfattande skattebelastningar. Fusionsdirektivet (90/434) ger uppskov med bolagsskatt men är för inskränkt och implementeringen skiljer mellan medlemsländerna.

  5. Pan-europeiska bolag möter 15 olika skattesystem och rättstillämpning.

När det gäller internprissättningsproblematiken kan man konstatera att kommissionen och OECD delvis har olika utgångspunkter. Kommissionen fokuserar mer på att länderna tillämpar regelverket olika medan OECD söker säkerställa att en korrekt beskattning sker. Denna skillnad återspeglar att kommissionen i ökad utsträckning tar ett unionsperspektiv och därmed sätter kapitalimportneutralitet i fokus medan OECD fortsatt ser problematiken utifrån enskilda medlemsländers perspektiv, låt vara i en internationaliserad värld. Därför fokuserar OECD fortfarande på kapitalexportneutralitet.

Inget land har valt att skilja på skattesatsen efter vilken region som spararen/investeraren kommer ifrån. I Sverige möter skåningar och värmlänningar samma skattesats. Det innebär att vi inom landet har haft en form av kapitalimportneutralitet. Den avgörande frågan är nu om den principen skall utsträckas från nationalstaten till den ekonomiska unionen.

Inom en ekonomisk union som EU är frågan om kapitalexport- eller kapitalimportneutralitet viktig för hur de nationella skattesystemen kan och bör utvecklas för att uppnå ökad konkurrens och förverkligande av den inre marknaden. Om de enskilda länderna fortsätter att eftersträva kapitalexportneutralitet i sitt nationella lagstiftningsarbete kommer kapitalimportneutralitet inom unionen endast att uppnås om alla länder har samma effektiva skatteuttag på de olika inkomstslagen. I annat fall kommer två företag som vill uppfylla ett givet internationellt nettoavkastningskrav att ställas inför olika bruttoavkastningskrav, beroende på var ägarna finns.

Det blir allt tydligare att kommissionen i ökad utsträckning betonar kapitalimportneutralitet inom unionen, delvis på bekostnad av ländernas möjlighet att uppnå kapitalexportneutralitet. Det innebär att effektivitet inom unionen prioriteras vilket i förlängningen ökar kraven på anpassning av skattesatserna i medlemsländerna. Med minskade skillnader i beskattning mellan länderna kommer investeringsbesluten och finansieringen i minskad omfattning att påverkas av skatterna. Det ökar konkurrensen och bör ge förutsättningar att uppnå den högre tillväxttakt som länderna enligt Lissabondeklarationen bestämt sig för att eftersträva.

När det gäller möjligheterna till förlustavdrag pekar kommissionen explicit på de danska reglerna som ett tänkbart alternativ även för andra medlemsländer. Det kan noteras att möjligheter till förlustutjämning över gränserna är mycket viktigare för små länder än för de stora länderna inom unionen. I stora länder finns ofta enheterna inom nationsgränsen och därmed kan förlustavdrag erhållas.

4 Kommissionens förslag till åtgärder

Kommissionen vill framför allt initiera en diskussion om företagsskattesystemen i EU. Man vill undvika att rapporten möter samma öde som Rudingrapporten, dvs. att den förkastas av medlemsländerna som alldeles för långtgående och centralistisk. Samtidigt framgår av titeln på kommissionens rapport ”Towards an Internal Market without tax obstacles – A strategy for providing companies with a consolidated corporate tax base for their EU-wide activities” att ambitionerna är högt satta.

Kommissionen föreslår en strategi efter två handlingslinjer:

  1. Speciella åtgärder för att möta akuta problem

  2. En långsiktig helhetslösning som innebär att företag kan få en konsoliderad skattebas för sina EU-aktiviteter.

Arbetet på dessa båda områden bör genast påbörjas och för att få ökad fokus på frågorna kommer kommissionen att anordna en stor konferens om företagsskatteproblematiken under första halvåret 2002.

Bland kortfristiga åtgärder nämns speciellt:

  1. Kommissionen skall utarbeta en vägledning till hur viktiga EG-domar skall hanteras.

  2. Utökning av de existerande fusions- och moder/ dotterbolagsdirektiven.

  3. En studie av det danska systemet att medge förlustavdrag över gränserna.

  4. Arbete med att förbättra implementeringen av internprissättningsregler genom att under första halvåret 2002 bilda ett stående Gemensamt Forum för Internprissättningsfrågor.

  5. Finna en lösning till hur europabolagen skall kunna beskattas så att de blir ett verkligt alternativ.

Kommissionen framhåller att även om alla åtgärder på akuta problem genomförs löses inte de grundläggande problem som förekomsten av 15 olika skattesystem medför. Endast genom att erbjuda internationellt verksamma företag möjlighet till en skattekonsolidering av resultatet av aktiviteterna inom EU kan man undanröja de skattehinder som i dag finns för gränsöverskridande verksamhet. Därför måste, enligt kommissionen företagen i framtiden tillåtas att beräkna inkomsten på den europeiska verksamheten enligt ett enda regelverk som tillåter någon form av konsolidering av koncernens inkomster.

Bland de långsiktiga lösningarna med konsoliderad företagsskattebas och gemensamma bokföringsregler pekar kommissionen framför allt på tre alternativ:

  1. Home State Taxation (HST)

  2. Common Consolidated Tax Base

  3. European Corporate Income Tax

Fördelarna med HST är bland annat att några länder kan komma överens om att acceptera hur skattepliktig vinst beräknas utan att något överstatligt eller EU-beslut behövs.12 Man skulle även kunna tänka sig att länderna ställde upp vissa konvergenskriterier för att skattesystemen skulle kunna accepteras. Endast länder med någorlunda lika skattesystem skulle kunna ingå i ett sådant system. HST kan ses som ett första steg mot en framtida gemensam EU-lagstiftning, t.ex. Common Consolidated Tax Base. Förslaget om en gemensam skattebas innebär en risk att länderna inte finner minsta gemensamma nämnare utan bredast möjliga skattebas, vilket skulle göra företagen ointresserade att använda sig av systemet.

Det enklaste systemet skulle troligen vara en gemensam skattebas och gemensam skattesats, dvs. en europeisk bolagsskatt. De politiska motsättningarna gör dock detta alternativ till det minst troliga. I den mån en gemensam skattebas görs till ett frivilligt alternativ till den nationella bolagsskatten, blir det inte 15 skattesystem utan 16 inom unionen. Det utgör en oönskad komplikation.

Kommissionen pekar på att ytterligare utredningar behövs för att bedöma vilken långsiktig lösning som är att föredra. HST nämns som ett tänkbart alternativ för beskattning av europabolagen. Eftersom några sådana bolag ännu inte startats skulle effekterna i form av påverkan på skatteintäkterna för ett enskilt land bli synnerligen begränsade. HST skulle enligt kommissionen också vara möjligt att på försök införa för mindre företag, då HST inte kräver några omfattande lagstiftningsåtgärder eftersom gällande nationell lagstiftning i huvudsak kan användas. Det är dock ännu en öppen fråga om statsstödsreglerna inte sätter stopp för speciella skatteregler för en typ av företag, som inte tillämpas på alla företag. Det brådskar dock med att finna en lösning på beskattningen av europabolag till 2004 men ännu finns det inga förslag.

Gemensamt för HST och Common Base Taxation är att skatteintäkterna behöver allokeras efter någon fördelningsnyckel. Här återstår mycket arbete innan förslagen kan bedömas politiskt och statsfinansiellt.

Vis av tidigare erfarenheter avstår Kommissionen från att rekommendera ett alternativ framför de andra för att inte bli beskylld för att vilja påtvinga medlemsstaterna en bestämd lösning. En indikation på hur kommissionen bedömer de olika förslagens praktikabilitet och politiska genomförbarhet ges dock av nedanstående tabellariska jämförelse som återfinns i rapporten och som även ger en god sammanfattning av de olika systemens egenskaper i viktiga avseenden (se tabell 6 på nästa sida).

Idén om HST föddes inom den s.k. Stockholmsgruppen med Sven-Olof Lodin och Malcolm Gammie. För en beskrivning av HST se artikel av Lodin och Gammie, ”Taxation of the European Company”, European Taxation, vol. 39, nr 8, 1999 samt boken skriven av samma författare, Home State Taxation, IBFD, Amsterdam, 2001.

5 Slutsatser

Kommissionens rapport visar att det finns mycket stora skillnader såväl i formell som effektiv bolagsskattesats inom unionen. Det riskerar att leda till betydande effekter på investerings- och lokaliseringsbeslut. Dessutom försvårar bolagsskattesystemen uppnåendet av mål i Lissabondeklarationen om tillväxt och en konkurrenskraftig europeisk ekonomi.

Länder har sänkt och kommer troligen att fortsätta att sänka sina bolagsskattesatser för att dra till sig investeringar och sysselsättningstillfällen och därigenom försöka säkra de offentliga finanserna. En trolig reaktion på rapporten är att denna process till och med påskyndas eftersom det nu finns beräkningar som visar hur länderna ligger till.

Sverige har en förhållandevis låg effektiv bolagsskatt men höga skatter på andra produktionsfaktorer såsom arbetskraft och energi. Dessutom är de svenska ägarskatterna exceptionellt höga och sammantaget får Sverige det högsta totala skatteuttaget på investeringar som är inhemskt finansierade.

På längre sikt behövs någon form av gemensam skattebas inom bolagssektorn i Europa. Vägen dit är oklar och förmodligen tidskrävande. Home State Taxation är troligen den metod som är mest politiskt acceptabel och därmed kanske går snabbast att genomföra. Framför allt för beskattningen av europabolagen (från 2004) brådskar det med att komma upp med en lösning.

Kommissionen har med rapporten haft för avsikt att initiera en nödvändig debatt och påskynda en process som leder till mindre snedvridande effekter av skattesystemen och därmed en effektivare inre marknad i Europa. Fokus har därmed tydligt skiftat från kapitalexportneutralitet till kapitalimportneutralitet. Sverige skulle också erhålla stora fördelar om vi anammade kommissionens synsätt i detta avseende. Det skulle innebära lägre ägarskatter och på sikt troligen även en lägre bolagsskattesats.

Tabell 6: En jämförelse av långsiktiga lösningar enligt kommissionen

HST

Common Base

EU Company Tax

Obl. harmonisering

Bas

Ömsesidigt erkännande

Harmonisering

Harmonisering

Harmonisering

Skattelag

existerande

ny

ny

ny

Tillämplighet

frivillig

frivillig

tvingande eller frivillig

tvingande

Deltagande (i princip)

alla eller vissa företag

alla eller vissa företag

alla eller vissa företag

alla företag

Introduktion

Kan vara utanför EUs institutionella regelverk

Via EUs institutionella regelverk

Via EUs institutionella regelverk

Via EUs institutionella regelverk

Antal skattesystem

existerande 15

existerande 15
plus 1 nytt

existerande 15
plus 1 nytt

ett

Gemensam behandling av alla deltagare

Nej – potentiellt 15 olika ”Home” states

ja

ja

ja

Förlustavdrag

ja eller nej, beroende på medlemsstatens regler

ja

ja

ja

Internprissättning

Klaras av mellan deltagande länder

Klaras av mellan deltagande länder

Klaras av mellan deltagande länder

klaras

Skattesats bestäms av medlemsländer

ja

ja – möjlighet att ha lägre sats

ja, men kan vara
EU-skattesats

ja

Allokeringsmetod

behövs

behövs

eventuellt

behövs

Implementering av grupp av medlemsländer

ja – antas

möjligt

möjligt

möjligt (enhanced cooperation

Dubbelbeskattnings­avtal

existerande, om icke-EU-inkomst exkluderas

existerande, om icke-EU-inkomst exkluderas

existerande, om icke-EU-inkomst exkluderas men multi-lateralt avtal för fullständig eliminering

existerande, om icke-EU-inkomst exkluderas men multilateralt avtal för fullständig eliminering

Speciella kommentarer

Potentiellt den snabbaste metoden

Vilket lands rätt gäller vid tvister?

Tänkt som en
EU-skatt

Motsvarar inte nuvarande institutionella utveckling

forts.

I samklang med en inre marknad

I samklang med en inre marknad

I samklang med en inre marknad

forts.

Implementering för SME och Europabolag kan vara speciellt lämpligt

Omfattande arbete att skapa en ny skattebas. Försök svårt och kostsamt.

Försök svårt och kostsamt.

Försök svårt och kostsamt.

Referenser

Andersson, Krister (1992), ”Svensk beskattning i ett integrerat Europa”, Bilaga 2 till LU 1992, SOU 1992:19.

Andersson, Krister (1995), ”Kapitalets rörlighet – den svenska skatte- och avgiftsstrukturen i ett integrerat Europa,” Rapport till ESO, Finansdepartementet, Ds 1995:74.

Andersson, Krister (1998), ”EMU och våra framtida skatter,” i Europaperspektiv 1998, Årsbok för Europaforskning inom ekonomi, juridik och statskunskap, Ulf Bernitz, Sverker Gustavsson & Lars Oxelheim (redaktörer), Santérus Förlag.

Andersson, Krister (2000), ”Tax Policies in the European Union” rapport för Public Hearing on Progress in the Co-ordination of Tax Policies in the European Union, Committee on Economic and Monetary Affairs, Europaparlamentet, 19 juni.

Andersson, Krister (2000), ”Skatternas betydelse för den finansiella sektorns konkurrenskraft”, Bilaga 16 till Finansmarknadsutredningen, SOU 2000:11.

Andersson, Krister och Johan Fall, (2000), ”The Ongoing Tax Competition in the EU to Attract Capital,” Industriförbundet. Rapport presenterad vid Nätverket för Europaforsknings konferens i Mölle, maj

Bovenberg, Lans, Krister Andersson, Kenji Aramaki och Sheetal Chand (1990), ”Tax Incentives and International Capital Flows: The Case of the United States and Japan,” i Taxation in the Global Economy, A. Razin och J. Slemrod (eds.), National Bureau of Economic Research.

CEPS, (2000), The Future of Tax Policy in the EU – From ”Harmful” Tax Competition to EU Corporate Tax Reform, Report of the CEPS Tax Task Force, Chairman Malcolm Gammie, Rapporteur Claudio Radaelli.

CEPS, (2001), EU Corporate Tax Reform, Report of a CEPS Working party, Chairman Malcolm Gammie, Rapporteurs Alexander Klemm & Claudio Radaelli.

ECOFIN Council, (1999), Code of Conduct/Primarolo Group, 29 november.

European Commission (1998), A notice on the application of State aid rules, OJ C 384, 10 december 1998, IP/98/983.

European Commission (2001), Förslag till rådets direktiv i syfte att sörja för en effektiv beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar i gemenskapen, Dokument 501PC0400, EUR-Lex, (från den 18 juli).

European Commission (2001), Communication from the Commission to the Council, the European Parliament and the Economic and Social Committee, Brussels, 23 maj, 2001, COM(2001) 260 final.

European Commission (2001), Commission launches large scale state aid investigation into business taxation schemes, DN: IP/01/982, 2001-07-11.

European Commission (2001), Towards an Internal Market without tax obstacles – A strategy for providing companies with a consolidated corporate tax base for their EU-wide activities” COM(2001)582 final.

European Commission (2001), Company Taxation in the Internal Market, Commission Staff Working Paper, SEC(2001) 1681.

European Parliament, (2000), Draft Report on Progress in tax co-ordination in the European Union (2000/2040(INI)), Rapporteur Christa Randzio-Plath, 17 juli.

Finansmarknadsutredningen, (2000), SOU 2000:11.

King, Mervyn & Don Fullerton, (1984), The Taxation of Income from Capital: A Comparative Study of the United States, the United Kingdom, Sweden, and West Germany, University of Chicago Press.

Lodin, Sven-Olof, och Malcolm Gammie (1999), ”Taxation of the European Company,” European Taxation, vol. 39, nr 8.

Lodin, Sven-Olof, och Malcolm Gammie (2001), Home State Taxation, IBFD, Amsterdam.

Lodin, Sven-Olof (2001), ”The Competitiveness of EU Tax Systems”, European Taxation, ss. 166–171.

Mutén, Leif (1968), Bolagsbeskattning och kapitalkostnader, Industriens Utredningsinstitut, Almqvist & Wicksell, 1968.

OECD, (1998), Harmful Tax Competition. An Emerging Global Issue, Paris.

Ruding, Onno, (2000), ”Harmonisaton and Coordination of Corporate Taxation in the EU,” rapport för Public Hearing on Progress in the Co-ordination of Tax Policies in the European Union, Committee on Economic and Monetary Affairs, Europaparlamentet, 19 juni.

Ståhl, Kristina, (2000), ”EU och inkomstskatterna” i Europaperspektiv 2000, Årsbok för Europaforskning inom ekonomi, juridik och statskunskap, Ulf Bernitz, Sverker Gustavsson & Lars Oxelheim (redaktörer), Santérus Förlag.

Krister Andersson är Näringslivets skattesakkunnige, Svenskt Näringsliv.