Skattenytt nr 5 2002 s. 243

Rättsfall

Inkomstskatt

Pensionsutfästelse

Fråga om rätt tidpunkt för inkomstbeskattning av pensionsutfästelser till idrottsmän och om särskild löneskatt på sådana utfästelser. Förhandsbesked angående inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader.

En idrottsförening avsåg att för sina spelare utfästa en pension som skulle utgå under minst fem år och först när idrottsmännens karriär som aktiva elitspelare hade upphört. Utfästelserna skulle säkerställas med en pantsatt kapitalförsäkring ägd av idrottsföreningen eller med tryggande genom avsättning till en pensionsstiftelse.

I ansökan om förhandsbesked frågade idrottsföreningen och två av spelarna i föreningen bl.a. när den utfästa pensionen skulle beskattas och när särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) skulle tas ut. En av delfrågorna var om det hade någon betydelse för beskattningen hur stor pensionsavsättningen var i absoluta tal eller i procent av inkomsterna.

Skatterättsnämnden (SRN) fann att pensionen skulle beskattas när den blev tillgänglig för lyftning, dvs. efterhand som pensionsbeloppen skulle utbetalas (frågorna 1 och 2 A–C). Beskattningstidpunkten påverkades inte av om idrottsföreningen gjorde avsättning med fast belopp eller enligt en procentsats av den rörliga ersättningen, oavsett hur stor avsättningen var i absoluta tal eller i procent av inkomsten. Vidare fann SRN att oavsett vilken redovisningsmetod idrottsföreningen skulle välja gällde att särskild löneskatt skulle utgå först vid utbetalning av direktpension eller när ersättning skulle utges för av annan övertagen pensionsutfästelse (frågorna 3, 4 och 5). SRN framhöll att nämnden vid besvarandet av frågorna utgått från att det varit fråga om avsättning till och utbetalning av pension och att nämnden inte tagit ställning till hur stora pensionsavsättningar som kan göras och heller inte till de framtida utbetalningarnas skattemässiga karaktär. Se närmare om SRNS:s förhandsbesked i SN 2001 s. 80 f.

RSV överklagade förhandsbeskedet så vitt det avsåg frågorna 1–4.

RR gjorde samma bedömning som SRN vad gällde frågorna 1 och 2 med delfrågorna A–C. När det gällde frågorna 3 och 4 anförde RR följande: ”Frågorna 3 och 4 avser att klarlägga vid vilken tidpunkt särskild löneskatt enligt SLPL kommer att tas ut om idrottsföreningen säkerställer utfäst pension genom inköp av en kapitalförsäkring som pantförskrivs till pensionstagaren. I 2 § SLPL anges vilka poster som skall ingå vid beräkningen av beskattningsunderlaget. I underlaget inräknas arbetsgivarens kostnader för tryggande av pensionsutfästelser samt utbetalda pensioner om de inte utgår enligt lag eller på grund av tjänstepensionsförsäkring. Med tryggade pensionsutfästelser avses i detta sammanhang köp av pensionsförsäkring, avsättning till pensionsstiftelse och kontoavsättning enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se prop. 1990/91:166 s. 45 och 66). Ett säkerställande av utfäst pension genom en kapitalförsäkring är således inte något sådant tryggande som åsyftas i 2 § SLPL. Av det anförda följer att den av idrottsföreningen utfästa pensionen skall ingå i beskattningsunderlaget först när den betalas ut. Beskattningen påverkas inte av hur idrottsföreningen väljer att redovisa sina pensionskostnader.”

RR fastställde förhandsbeskedet i de delar det överklagats.

(RR:s dom den 30 november 2001, mål nr 563-2001)

Värdehöjande reparationer

Fråga om återföring av medgivna avdrag för värdehöjande reparationer och underhåll vid försäljning av näringsfastighet. Inkomsttaxering 1992.

Vid det aktuella taxeringsåret reglerades frågan om återföring av värdehöjande reparationer i 22 § anv. p. 5 första stycket KL. Av den bestämmelsen framgår att vid avyttring av en näringsfastighet som inte utgör omsättningsfastighet skall som intäkt tas upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och underhåll av byggnad på fastigheten under det aktuella beskattningsåret och medgivna avdrag avseende sådana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren. I anvisningspunktens sjätte stycke anges att reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den avyttrade egendomen på grund av åtgärderna befann sig i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte året före beskattningsåret eller vid förvärvet om detta skedde tidigare. Bestämmelserna om återläggning av värdehöjande reparationer och underhåll finns numera i 26 kap. 2 § IL.

A ägde och förvaltade tillsammans med sin bror två näringsfastigheter. De överlät fastigheterna till ett av dem anskaffat aktiebolag för ersättningar motsvarande omkostnadsbeloppen. Skattemyndigheten återförde medgivna avdrag för värdehöjande reparationer och underhåll för taxeringsåren 1987–1992 som inkomst av näringsverksamhet. A överklagade till LR som inte ändrade skattemyndighetens beslut. A överklagade till KR, som delvis biföll överklagandet. Bland annat ansåg KR att periodiskt underhåll som utförts enligt schema för att bibehålla fastighetens ursprungliga skick inte skulle återläggas. Det var fråga om nödvändiga reparationer som utförts på grund av slitage orsakat av t.ex. åldrande och röta. Någon förbättring av byggnaden var det i sådant fall inte fråga om.

Både RSV och A överklagade KR:s dom till RR. RR anförde bl.a. följande: ”Åtgärd skall såsom framgår av anvisningspunktens sjätte stycke anses som värdehöjande i den mån den avyttrade fastigheten på grund av åtgärden befann sig i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller vid förvärvet om detta skedde senare. Bedömningen skall således göras med avseende på fastighetens skick vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret respektive vid avyttringen. Endast om, såsom är fallet med fastigheten X, denna förvärvats senare än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret skall fastighetens skick vid förvärvet jämföras med dess skick vid avyttringen.

I målet finns ingen utredning som visar hur de vidtagna åtgärderna påverkat fastigheternas skick. En skönsmässig uppskattning härav måste därför göras. Vid denna bedömning måste givetvis beaktas vad slags åtgärd som det är fråga om. Vissa åtgärder är sådana som i normalfallet utförs med relativt långa tidsintervall. Har en sådan åtgärd vidtagits under de aktuella åren får det, om inte omständigheterna föranleder annat, antas att åtgärden i stor utsträckning varit värdehöjande. Andra åtgärder är sådana som normalt utförs med kortare intervall. En sådan åtgärd får anses värdehöjande i mindre utsträckning.”

Mot denna bakgrund gjorde RR bedömningen att kostnaden för åtgärder avseende periodiskt underhåll enligt plan till övervägande del avsåg åtgärder som fick anses som värdehöjande. Även övriga kostnader som var föremål för bedömning i målet fick anses avse såväl värdehöjande som icke värdehöjande åtgärder. I avsaknad av närmare utredning om kostnaderna för de värdehöjande åtgärderna uppskattade RR kostnaderna till skäligt belopp. RR:s bedömning innebar att RSV:s överklagande delvis vann bifall.

(RR:s dom den 22 februari 2002, mål nr 3839-1998)

Redaktör Christer Silfverberg

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...