Skattenytt nr 9 2002 s. 523

Skattenytt Internationellt

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala Universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala, e-post: Kristina.Stahl@jur.uu.se.

EUROPEISKA UNIONEN

Rådet

Mervärdesskatt på radio- och TV-sändningar samt elektroniska tjänster

Rådet har antagit ett direktiv om ändring i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) när det gäller mervärdesbeskattning av radio- och TV-sändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg. Ändringen syftar till att säkerställa att sådana tjänster beskattas i den stat där mottagaren av tjänsten befinner sig. Vidare införs en särskild ordning för momsregistrering för aktörer utanför gemenskapen som tillhandahåller tjänster på elektronisk väg till mottagare inom gemenskapen. Sådana aktörer skall kunna välja att registreras i en enda medlemsstat. Samtidigt antogs också vissa ändringar i förordning (EEG) nr 216/92 om administrativt samarbete inom området för indirekt skatt för att möjliggöra nödvändigt informationsutbyte vid tillämpningen av den särskilda ordningen.

(Direktiv 2002/38/EG av den 7 maj 2002 om ändring och ändring för begränsad tid av direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg samt förordning (EG) nr 792/2002 av den 7 maj 2002 om ändring för en begränsad tid av förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt) när det gäller ytterligare åtgärder för elektronisk handel, båda publicerade i EGT L 128 2002.)

Kommissionen

Mervärdesbeskattning av resebyråer

Kommissionen har lagt fram förslag om ändring i det sjätte momsdirektivet (77/388/ EEG) när det gäller de särskilda reglerna för resebyråer. Bakgrunden till förslaget är att medlemsstaterna enligt kommissionen för närvarande tillämpar dessa regler olika vilket leder till snedvridning av konkurrensen. Enligt förslaget bör tillämpningsområdet för reglerna utvidgas till att omfatta alla former av tillhandahållande av paketresor. Vidare föreslås att de som tillhandahåller sådana tjänster skall få grunda beskattningen på beräkning av en allmän vinstmarginal för en viss tidsperiod, och inte för varje enskild deltjänst. För att tillse att principen om neutralitet i mervärdesskattesystemet fullföljs bör resebyråerna enligt förslaget även tillåtas att välja att tillämpa de vanliga mervärdesskattereglerna.

(Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller de särskilda reglerna för resebyråer, EGT C 126 E 2002.)

Rättsfall från EG-domstolen

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i en dom den 13 juni 2002 tolkat artikel 11 A.1 a i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Frågan i målet var om en viss offentlig subvention skulle anses utgöra en del av vederlaget för tillhandahållande av en tjänst och därför ingå i beskattningsunderlaget. Den skattskyldige hävdade att subventionen inte var direkt kopplad till priset på leveransen och att den därför inte skulle ingå i beskattningsunderlaget. Domstolen fann att det belopp som utbetalats från det offentliga organet till den skattskyldige kunde utgöra en subvention i den mening som avses i den ovannämnda direktivbestämmelsen. Domstolen framhöll vidare att beskattningsunderlaget för tillhandahållande av en tjänst under alla omständigheter utgörs av allt det som mottagits som vederlag för tjänsten. Det utbetalade beloppet skulle därför ingå i beskattningsunderlaget.

(Mål C-353/00 Keeping Newcastle Warm Limited mot Commissioners of Customs & Excise)

EG-domstolen har vidare i en dom den 20 juni 2002 fällt Tyskland för fördragsbrott bestående i att landet inte implementerat artiklarna 2.1 och 13A.1 i i det sjätte momsdirektivet på ett korrekt sätt. Tyskland undantog i sin nationella lagstiftning s.k. uppdragsforskning vid offentliga universitet etc., dvs. forskningsverksamhet som bedrevs mot vederlag, från mervärdesskatt. Frågan i målet var om uppdragsforskning kunde anses utgöra tjänst som är nära besläktad med universitetsutbildning i den mening som avses i artikel 13 A.1 i i det sjätte direktivet, vilket skulle innebära att verksamheten fick undantas från skatt. Domstolen fann, mot bakgrund av syftet med bestämmelsen, att så inte var fallet. Den tyska lagstiftningen befanns därmed vara i strid med direktivet.

(Mål C-287/00 Europeiska gemenskapernas kommission mot Förbundsrepubliken Tyskland)

Indirekt skatt på kapitalanskaffning

EG-domstolen har i en dom den 16 maj 2002 tolkat direktiv 69/335/EEG om indirekt skatt på kapitalanskaffning. Domstolen fann att direktivet inte förhindrar uttag av stämpelskatt när ett partnership (som inte omfattas av detta direktiv) omvandlas till ett sådant kapitalbolag som i och för sig omfattas av direktivet.

(Mål C-508/99 Palais am Stadtpark Hotelbetriebsgesellschaft mbH & Co. KG mot Finanzlandesdirektion für Wien, Niederösterreich und Burgenland)

Tullar samt skyldighet för nationell domstol att begära förhandsavgörande

EG-domstolen har i en dom den 4 juni 2002 tolkat artikel 234 i EG-fördraget angående begäran om förhandsavgörande samt artikel 45 i förordning (EEG) nr 918/83 om upprättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse. Bakgrunden till målet var att en person som försökt föra in 500 kg ris från Norge till Sverige fällts för varusmuggling av tingsrätten. Domen överklagades till hovrätten som i och för sig ansåg sig kunna avgöra målet i sak, eftersom det enligt denna inte förelåg några svårigheter att tolka de tillämpliga gemenskapsrättsliga bestämmelserna. Hovrätten menade dock den skulle kunna ses som en domstol i sista instans eftersom en prövning i Högsta domstolen kräver prövningstillstånd. För domstolar i sista instans föreligger enligt artikel 234 i EG-fördraget i princip en skyldighet att begära förhandsavgörande i mål där frågor om tolkning av EG-rätt uppkommer. EG-domstolen fann emellertid att den omständigheten att prövningstillstånd krävs inte innebär att hovrätten skall ses som den sista instansen, eftersom parterna faktiskt har rätt att överklaga hovrättens dom till Högsta domstolen.

Därefter gick EG-domstolen vidare till att tolka artikel 45 i den ovannämnda tullförordningen angående icke-kommersiell varuimport. Den åtalade hävdade nämligen att importen var för privat bruk och därmed tillåten. EG-domstolen slog fast att frågan om en varuimport är av icke-kommersiell natur skall prövas på grundval av en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Därvid skall det tas hänsyn till importmängden, vilken typ av import det rör sig om och hur ofta den berörde resenären importerar samma slags varor samt även, i förekommande fall, till resenärens levnadsmönster och vanor och till hans familjekrets. Det är enligt domstolen däremot inte tillåtet för en medlemsstat att i myndighetsföreskrifter eller administrativ praxis på ett bindande sätt fastställa kvantitativa begränsningar för tullbefrielse eller, på grundval av mängden importerade varor, tillämpa en ovillkorlig presumtion för att en import är av kommersiell natur.

(Mål C-99/00 Kenny Roland Lyckeskog)

Möjlighet för överprövningsorgan att begära förhandsavgörande

EG-domstolen har i en dom den 30 maj 2002 funnit att ett österrikiskt organ för överprövning av skattemyndighetens beslut (Berufungssenat der Finanzlandesdirektion) inte är en domstol i den mening som avses i artikel 234 i EG-fördraget. Anledningen var att kravet på organets oberoende ställning inte kunde anses uppfyllt eftersom det hade en organisatorisk koppling till den myndighet som fattat det överprövade beslutet. Organet hade därför inte rätt att hänskjuta en begäran om förhandsavgörande till EG-domstolen.

(Mål C-516/99 Walter Schmid)

Redaktör Kristina Ståhl

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...