Skattenytt nr 6 2003 s. 355

A Inkomstskatt

A1 Gemensamma bestämmelser för inkomstbeskattningen

RÅ 2002 ref. 80 (fhb). X och Y ägde personligen utgivningsrätten/varumärket till tidningen V.A. Utgivningen skedde i ett av dem ägt aktiebolag. Marknadsvärdet för utgivningsrätten hade värderats till 5 mkr. Utgivningsrätten skulle säljas till aktiebolaget för detta belopp. X och Y ville ha förhandsbesked om i vilket inkomstslag beskattning skulle ske av vinsten på försäljningen.

Skatterättsnämnden och Regeringsrätten lämnade förhandsbesked om att beskattningen skulle ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringsrätten gjorde bedömningen att syftet med anskaffandet av utgivningsbeviset för annonsbladet uppenbarligen hade varit att det skulle användas i en näringsverksamhet och att utgivningsbeviset innefattar det ekonomiska värdet av den tidningsutgivning som X och Y bedriver genom sitt aktiebolag och beviset får i allt väsentligt ett sådant värde endast om det används i en näringsverksamhet på sätt som skett.1

Mot detta synsätt står det synsätt som angavs av två skiljaktiga ledamöter i SRN. De ansåg att X och Y inte drev någon näringsverksamhet personligen utan att verksamheten bedrevs i ett av dem ägt aktiebolag och att det därför var fråga att bedöma om s.k. näringssmitta kunde anses föreligga. De ansåg att om inte annat är föreskrivet måste utgångspunkten vara att varje skattesubjekt skall bedömas för sig. Rättstillämpningen i RÅ 1972 Fi 61 kunde anföras som exempel på detta synsätt. Avyttringen av utgivningsbeviset skulle därför enligt dem beskattas som en kapitalvinst i inkomstslaget kapital.

Även jag har svårt att se vad som skiljer omständigheterna i RÅ 2002 ref. 80 från RÅ 1972 Fi 61. Däremot delar jag Regeringsrättens bedömning att ersättningen skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Utgivningsbeviset innehades i syfte att tillhandahålla en rätt till aktiebolaget. Om detta tillhandahållande skulle ha skett mot ersättning till aktiebolaget eller tredje man, bör det inte vara kontroversiellt att en näringsverksamhet skulle föreligga. Frågan är då vad som gäller om tillhandahållandet sker utan ersättning. Åtminstone ytligt sett kan det då förefalla som att förvärvssyfte saknas och att verksamheten kanske rent av inte är yrkesmässig. Innehavet hade dock ett kommersiellt syfte och därmed rimligen även upplåtelsen. Avsaknaden av ersättning har då knappast en icke förvärvsmässig grund utan beror på överväganden om bästa disposition av de ekonomiska värdena inom intressegemenskapen.

Peter Melz

Jfr Persson Österman, Kontinuitetsprincipen, 1997, s. 306.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...