Skattenytt nr 1–2 2004 s. 3

CFC-utvidgningen i Sverige

I artikeln refereras översiktligt den nya lagstiftning om CFC som gäller från 1 januari 2004 i Sverige. Artikeln avslutas med några personliga reflektioner.

1 Bakgrund

Regeringens proposition 2003/04:10 har nu antagits av riksdagen. Den har varit en av de mera besvärliga lagstiftningsprodukterna att få fram på senare tid.

Processen påbörjades i samband med arbetet i utredningen om vissa internationella skattefrågor, dir. 1998:74. Utredningsuppdraget innefattade att ”göra en översyn av reglerna om svenska företags möjlighet att skattefritt ta emot utdelning på andel i utländsk juridisk person. Utredaren skall lägga fram förslag till regelutformning som förhindrar kedjebeskattning, ökar regelsystemets förutsebarhet och underlättar dess tillämpning med iakttagande av behovet att motverka internationell skatteflykt.”

Utredaren i den parallellt verkande utredningen om vissa företagsskattefrågor, dir. 1998:55, som för övrigt var samma person, kom i arbetet med den utredningen fram till att det skulle vara ändamålsenligt att avskaffa kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar. På så sätt skulle huvuduppgiften i den internationella utredningen kunna lösas på ett bra sätt.

Utredaren meddelade finansministern detta i en skrivelse av den 17 april år 2000.

Den internationella utredningen hade under tiden prövat alla möjliga och, med förlov sagt även omöjliga, lösningar på ett speciellt problem. Det gällde möjligheten till s.k. ränteavdragsarbitrage. Förfarandet beskrivs när det gäller utdelning på följande sätt i betänkandet, SOU 2001:11 s. 126: ”Ett svenskt företag, som förväntar sig att gå med vinst de närmaste åren, lånar upp ett i förhållande till de förväntade årsvinsterna, stort belopp. Räntan dras av mot vinsterna. Pengarna skjuts till som kapitaltillskott till ett lågbeskattat dotterföretag i utlandet, där de förräntas. Avkastningen delas ut till moderföretaget. Om moderföretaget inte beskattas för den mottagna utdelningen, blir resultatet att svensk bolagsskatt på hela eller en del av rörelsevinsten växlats ut mot den låga eller obefintliga skatten hos dotterföretaget.”

I bilaga 4 till betänkandet avvisas dock detta resonemang av Krister Andersson med argumentet att möjligheten i praktiken inte finns eftersom skillnaden mellan ut- och inlåningsräntor är för stor.

Utredarens uppfattning var dock att korrigerande åtgärder behövdes och han stannade vid att föreslå CFC-regler som den bästa, alternativt sett minst skadliga, korrigerande åtgärden. Förslagen presenterades i januari 2001.

Utredningens förslag kritiserades i viss mån av remissinstanserna. Kritiken riktade sig i första hand inte mot användningen av CFC-systemet som sådant, utan mer emot den tekniska utformningen och tillämpningen av CFC inom EU. Finansdepartementet tog därefter fram ett nytt förslag, som lades fram i oktober 2002. Efter förnyad remissbehandling avlämnades sedan en lagrådsremiss.

I lagrådet kritiserades framförallt handläggningen av ärendet. Lagrådet framhöll att kapitalvinstskattefriheten och CFC-reglerna borde ha ändrats vid samma tidpunkt. Lagrådet uttalade dessutom följande:

”Remissen rör frågor som är livligt omdiskuterade inte bara i Sverige utan också inom och utanför EU. I det perspektivet hade det varit önskvärt att överväganden rörande utformningen av en svensk CFC-lagstiftning i högre grad än som skett relaterats till CFC-lagstiftningen i andra länder. Rimligen ökar förutsättningarna för att svensk lagstiftning på området skall godtas utanför våra gränser om den innehållsmässigt anknyter till vad som redan förekommer eller t.o.m. erkänts internationellt.

En central fråga är hur den föreslagna lagstiftningen förhåller sig till EG-rätten. EG-domstolen har ännu inte prövat någon medlemsstats CFC-lagstiftning. I en rad avgöranden på senare tid har emellertid staternas intresse av att skydda sina skattebaser befunnits väga lätt i jämförelse med de på EG-fördraget grundade rättigheterna till etableringsfrihet och fria kapitalrörelser. Eftersom EG:s primärrätt här ger EG-domstolen ett mycket stort utrymme för egna bedömningar, kan slutsatsen för Lagrådets del bara bli att den föreslagna lagstiftningens förenlighet med EG-rätten är oklar.”

Man kan bara spekulera över varför Lagrådet efter en tämligen tuff inledning avslutar det andra stycket ovan så pass vagt, för att inte säga svagt, och nöjer sig med att använda uttrycket ”oklar”.

Utöver detta hade lagrådet till största delen bara marginella påpekanden.

Därefter kom slutligen det slutliga förslaget från regeringen i form av proposition 2003/04:10. Propositionen antogs i sin helhet av riksdagen den 3 december 2003 med ikraftträdande 1 januari 2004.

2 Äldre lagstiftning

Lagstiftning mot CFC-bolag (Controlled Foreign Companies) är inte någon ny företeelse i svensk rätt. I 6 kap. IL finns regler om löpandebeskattning av bolag i andra länder. Reglerna infördes 1990 i samband med att valutaregleringen avskaffades.

CFC-lagstiftningen bygger på en uppdelning av utländska juridiska personer i två grupper, utländska bolag och övriga utländska juridiska personer. Ett ut-ländskt bolag är ett bolag som beskattas för det första i den stat där det hör hemma och för det andra på ett med svenska förhållanden likartat sätt. Med likartad avses enligt förarbetena en beskattning på 10–12 % beräknad efter svenska regler.

Utländska bolag kunde aldrig bli föremål för CFC-beskattning.

När det gäller övriga utländska juridiska personer kunde ägaren bli löpandebeskattad under följande förutsättningar:

1. han och hans närstående innehar minst 10 % av andelarna, och

2. minst 50 % av röstetalet eller kapitalet innehas av i Sverige obegränsat skattskyldiga.

Ett problem med hittills gällande lagstiftning är att indirekta innehav via annat land sannolikt inte beskattas. Överhuvudtaget har de nuvarande reglerna mött stark kritik från fiskalt håll. Från näringslivshåll kritiseras de framförallt för att alla former av näringsverksamhet kan drabbas, även rent tillverkande verksamhet.

3 Nya regler från 2004

3.1 Allmänt

Det nya regelsystemet har samma grundprincip som det gamla, att löpandebeskattning skall ske av ägaren under vissa förutsättningar, framförallt den att inkomsten är lågbeskattad. En tämligen omfattande s.k. vit lista undantar dock företag i ett stort antal länder från prövningen av om lågbeskattning föreligger. Det gamla begreppet utländskt bolag finns för övrigt kvar i den nya lagstiftningen (2 kap. 5 a §), dock med en något ändrad innebörd.

I propositionen förs en diskussion om de två traditionella neutralitetsbegreppen kapitalexportneutralitet CEN och kapitalimportneutralitet CIN. Det första uttrycker att samma skatt skall tas ut på investeringar i ett annat land som i det egna landet. Denna princip ser nationalstaten som världens centrum.

CIN däremot uttrycket att investeringar ett land skall behandlas lika oavsett från vilket land investeringen härrör. Enligt denna princip tillmäts inte ägandet någon betydelse för skatteuttaget. Inom parentes kan tilläggas att inom landet tillämpas alltså CIN.

Enligt propositionen har CIN legat till grund för de flesta av våra dubbelbeskattningsavtal. CIN leder till en tillämpning av exemptprincipen, d.v.s. ett svenskt moderbolags inkomster från bolag i andra länder undantas från beskattning. Det bör tilläggas att credit-metoden används i många viktiga avtal, som t.ex. det nordiska avtalet, samt avtalen med USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Enligt regeringens uppfattning behöver emellertid CIN kompletteras med CEN för att inte beskattningen skall bli alltför låg. Detta sker bl.a. genom tillämpning av CFC-regler.

3.2 Personer som kan träffas av reglerna

Den nya huvudregeln är att den som innehar eller kontrollerar minst 25 % av en utländsk juridisk pesons kapital eller röster vid utgången av delägarens beskattningsår kan bli CFC-beskattad. Tidigare gällande regler med krav på att delägaren tillsammans med andra skattskyldiga i Sverige (obegränsat skattskyldiga) har ett innehav på minst 50 % slopas således. Ordet ”kontrollerar” är också nytt och har tillkommit på initiativ av Riksskatteverket för att tolkningsproblem inte skall uppkomma kring ordet ”innehar”. Alla former av kontroll avses täckas in med denna skrivning, exempelvis även kontroll avtalsvägen.

Reglerna kan dock få märkliga konsekvenser. Om vi tänker oss ett fall med bara två ägare, ett svenskt bolag med 25 % innehav och ett utländskt bolag med 75 % innehav, där dessa bolag är helt oberoende, så betyder det att det svenska bolaget inte alls kontrollerar det utländska bolagets handlande. Det finns emellertid inget utrymme i lagstiftningen för det svenska bolaget att i detta fall, om övriga förutsättningar för CFC-beskattning är uppfyllda, styrka att det inte har något inflytande och därmed undkomma skattekonsekvenserna. Det svenska bolaget kanske har gjort ett ”fientligt” förvärv och inte ens har möjlighet att få fram någon information eller omräkning av det utländska bolagets resultat till svenska skatteregler. Denna brist brukar dock vidlåda CFC-skattesystem och är inte unik för Sverige.

Regeringens uppfattning är dock att man löper en viss risk genom att höja gränsen från nuvarande 10 till 25 procent. Risken anges vara att flera formellt sett oberoende parter går samman för att kringgå CFC-reglerna. Det anges vidare att om erfarenheterna visar att dessa farhågor är berättigade bör en sänkning av procentsatsen till 10 procent övervägas.

Kretsen av delägare i utländska juridiska personer som kan bli CFC-beskattade utvidgas i förhållande till nuvarande regler. Både fysiska och juridiska personer kan CFC-beskattas samt även såväl obegränsat skattskyldiga som begränsat skattskyldiga. Orsaken till att man lagt till begränsat skattskyldiga är att de genom de från 1 juli 2003 omfattas av de nya reglerna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinster. Det är dock bara sådana begränsat skattskyldiga som har andelar knutna till ett fast driftställe i Sverige som omfattas, 39 a kap. 2 § andra stycket.

Ett handelsbolag uppfyller inte kravet på en delägare att vara skattskyldig, och kan alltså inte bli CFC-beskattat. I stället blir det handelsbolagets ägare som kan komma i fråga för CFC-beskattning.

3.3 Indirekta innehav

Genom omnämnandet av handelsbolag ovan kommer vi in på indirekta innehav. En väsentlig förändring genom den nya lagstiftningen är att även indirekta innehav omfattas, 39 a kap. 4 §. Tidigare regler har ansetts vara alltför lätta att kringgå genom att skjuta in ett annat utländskt bolag mellan ett lågbeskattat utländskt bolag och ett svenskt bolag. Alla indirekta utländska innehav beaktas nu, dock som sagt endast utländska. Jämför dock vad som nedan sägs om intressegemenskapsregeln.

Regeln om indirekta innehav kan dock skapa problem. Ingen hänsyn tas till om det skett CFC-beskattning av mellanliggande bolag. Vi tänker oss ett fall med att ett svenskt bolag äger 20 % av aktierna i ett bolag på Jersey. Det svenska bolaget heläger även ett tyskt bolag som äger resterande 80 % av Jersey-bolaget. CFC-beskattning i Sverige sker till följd av sammanläggning med det indirekta innehavet via det tyska bolaget. CFC-beskattning sker i detta fall även i Tyskland. Någon hänsyn till detta tas emellertid inte.

Under utredningsarbetet diskuterades lösningar på detta problem, men utredaren valde att inte lägga fram något förslag.

Vid indirekt ägande sker en vanlig kvotberäkning för att ta fram andelen som skall CFC-beskattas. I propositionen lämnas följande exempel.

En svensk person A äger 50 % av andelarna i ett utländskt företag B, som i sin tur äger 60 % av andelarna i ett utländskt lågbeskattat företag. A anses då äga 0,5 × 0,6 = 0,3 = 30 % av andelarna i C och CFC-reglerna kan tillämpas.

Vid bestämmande av andelen röster utgår man av kringgåendeskäl i stället ifrån den lägsta röstandelen i kedjan.

Exempel. En svensk person A äger 50 % av rösterna i ett utländskt företag B, som i sin tur äger 60 % av rösterna i ett utländskt lågbeskattat företag. A anses då äga 30 % (inte 15) rösterna i C. Genom att B har ett bestämmande inflytande i C skulle annars, om inte denna specialregel för röster fann, reglernas tänkta funktion lätt kunna kringgås.

3.4 Intressegemenskap

Även regeln om intressegemenskap är föranledd av oro för kringgående. Regeln innebär att vid beräkning av andels- eller röstinnehav skall en sammanläggning ske av alla innehav av personer i intressegemenskap.

Två personer skall anses vara i intressegemenskap (39 a kap. 3 §) om

  1. personerna är moder- och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,

  2. personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 50 % av kapitalet eller rösterna i den andra personen,

  3. den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person vars kapital eller röster till minst 50 % direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras av den fysiska personen, eller

  4. personerna är närstående.

Med uttrycket ”i huvudsak gemensam ledning” avses enligt propositionen exempelvis ett systerföretag med en och samma eller flera närstående personer som ägare eller med en och samma juridiska person som ägare.

Det finns inte någon särskild definition av närstående i 39 a kap. 3 §, varför i stället den vanliga definitionen i 2 kap. 22 § IL gäller. Med närstående avses därför make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make samt dödsbo som den skattskyldige eller någon av de nämnda personerna är delägare i.

Vid bedömningen av om två juridiska personer står under i huvudsak gemensam ledning skall närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.

3.5 Lågbeskattad inkomst

Enligt huvudregeln är en inkomst lågbeskattad om den inte beskattas alls eller beskattas lägre än om 55 % av nettoinkomsten hade beskattats ungefär enligt svenska regler. I praktiken betyder det att jämförelseskattesatsen vid 28 % bolagsskatt blir 15,4 %.

De 15,4 % innebär en höjning från dagens nivå på ca. 15 % och också en höjning i jämförelse med begreppet likartad beskattning (10–12 %).

Den fiktiva beräkningen sker dock inte helt enligt svenska regler. Avdrag för avsättning till periodiseringsfond får inte göras. Avdrag får inte göras för underskott som uppkommit i verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren. Denna senare begränsning har tillkommit av kontrollskäl. Hur gamla underskott skall behandlas vid övergången tas upp i avsnittet om övergångsregler nedan. Underskott i den utländska juridiska personen får bara utnyttjas vid den fiktiva inkomstberäkningen, det får aldrig utnyttjas mot överskott i det svenska bolaget.

3.6 Vita listan – kompletteringsregeln

Regeringen har valt att genom en relativt omfattande s.k. vit lista undanta ett stort antal jurisdiktioner från CFC-tillämpning. En inkomst hos en utländsk juridisk person skall inte anses lågbeskattad om den uppbärs av en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat eller annan jurisdiktion eller del av denna som anges i den vita listan, såvida inkomsten inte uttryckligen undantagits.

Listan är något svårläst, genom att för vissa världsdelar är alla länder undantagna, utom de som räknas upp. För andra världsdelar är bara de uppräknade länderna undantagna. Resultatet blir dock att företag i ett stort antal länder utesluts från CFC-tillämpning.

Den vita lista som tidigare fanns i 6 kap. 10 § IL innehöll enbart stater med vilka vi ingått dubbelbeskattningsavtal. Syftet med den nya, betydligt mer omfattande, listan är att öka förutsebarheten och underlätta tillämpningen, såväl för företagen som för skattemyndigheterna.

Den nya listan innehåller emellertid inte bara länderundantag. För vissa länder, som Estland, utesluts exempelvis all finansieringsverksamhet från undantaget. Dessutom undantas generellt från listan alla inkomster som i ett dubbelbeskattningsavtal uttryckligen uteslutits från avtalets tillämpning.

3.7 Förhållandet till EG-rätten

Debatten om CFC-lagstiftningens förhållande till EG-rätten har under det senaste året varit intensiv i hela Europa. Få har ansett det möjligt att förena sådan lagstiftning med reglerna i EG-fördraget. Eftersom syftet med den här artikeln primärt är att beskriva de nya CFC-reglerna, berör jag här endast kortfattat EG-rättsproblematiken.

Regeringen gör den tolkningen att uppförandekoden kräver ett införande av CFC-lagstiftning eller annan typ av korrigerande lagstiftning. Sannolikt kan koden läsas just så. Dock bör ihågkommas att kodens juridiska ställning närmast är att jämföra med ett politiskt uttalande. Motsvarande förfarande på rent svensk mark skulle vara följande otänkbara fall. Riksdagen beslutar i ett uttalande rekommendera (alltså lagstiftar inte) om införande av retroaktiv skattetillämpning i ett visst fall. Som alla vet innehåller dock regeringsformen 2 kap. 10 § ett förbud mot sådan lagstiftning.

Förvånande nog argumenteras i propositionen vidare för att CFC-regler inom EU inte skulle utgöra hinder i etableringsfriheten. Härefter övergår man till en diskussion av om hindren eventuellt skulle kunna rättfärdigas och här kan jag av utrymmesskäl bara hänvisa till min artikel i SkatteNytt 2003 s. 247–253 och till Lars Wenehed, SkatteNytt 2003 s. 600–612. Regeringens uppfattning är att hindren kan rättfärdigas.

3.8 Dubbelbeskattningsavtal

När det gäller andra internationella åtaganden än EG-rätten, framförallt dubbelbeskattningsavtal finner regeringen, att CFC-lagstiftning skulle vara tillåten. Man grundar denna uppfattning framförallt på att OECD:s modellavtal i viss utsträckning medger detta i förhållande till avtalsstater. Samtidigt refereras dock ett uttalande av en av remissinstanserna vari åberopas ett avgörande från Conseil d’État i Frankrike där den interna rätten (CFC) fått vika från dubbelbeskattningsavtalsrätten.

Det bör här erinras om att, som också den aktuella remissinstansen framhöll, det alltid är vanskligt att överföra avgöranden från en utländsk domstol till svenska förhållanden. Rättsläget måste betraktas som oklart.

3.9 Filialregeln

Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe, vars inkomst inte beskattas hos den personen, skall driftstället i CFC-hänseende anses utgöra en egen juridisk person, 39 a kap. 9 §. Det fasta driftstället skall anses vara hemmahörande i den stat där det fasta driftstället finns. Detta är den s.k. filialregeln.

Avsikten är att täcka in det fallet att den utländska juridiska personen inte är lågbeskattad, men samtidigt har en filial i ett land där man har låg bolagsbeskattning eller ingen beskattning alls.

Lagstiftningen kan dock få besvärliga konsekvenser i det fall man har flera filialer i samma land. Alla kanske inte är lågbeskattade. Riksdagen har därför uppmanat regeringen att pröva om filialregeln fått en lämplig utformning.

3.10 Rederier

Den nya lagstiftningen innehåller ett för svensk rätt ovanligt pragmatiskt undantag. Det anförs att internationell rederiverksamhet bedrivs under mycket stor konkurrens och att de svenska rederierna har anpassat sin verksamhet till den som konkurrenterna bedriver. Ägandet av fartygen hanteras ofta genom bolag på exempels Bermudas och Bahamas. Det finns också särskild lagstiftning i Sverige som i praktiken undantar sjöinkomster från skatt och sociala avgifter.

Mot denna bakgrund finner regeringen att det inte är önskvärt att CFC-beskatta internationell rederiverksamhet som bedrivs av svenskkontrollerade företag i utlandet.

3.11 Banker

CFC-lagstiftning avses i allmänhet träffa det man vanligen kallar passiva inkomster. Dit räknas normalt finansiella inkomster.

Den nya lagstiftningen har nu ett innehåll som innebär att reguljär bankverksamhet i utländsk juridisk person drabbas. För EES-området (EU plus Island, Liechtenstein och Norge) gäller dock att bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt finansiera företag i intressegemenskap med det finansierande företaget skall kunna bli CFC-beskattad. Samma undantag från CFC-reglerna gäller s.k. captiveverksamhet, dvs. koncernintern försäkringsverksamhet.

3.12 Beräkning av inkomsten i CFC-företaget

Beräkningen av inkomsten i CFC-företaget sker på i princip samma sätt som om det utländska företaget hade varit svenskt. Dock får, som ovan framhållits, avdrag för avsättning till periodiseringsfond inte göras och underskott behandlas på ett inskränkt sätt. Avsättning till periodiseringsfond får dock göras på delägarnivå. Återföring måste ske om CFC-beskattning inte sker påföljande år, 30 kap. 10 a §. I övrigt skall svenska regler användas.

Det betyder att de utländska företagen måste anpassa hela sin redovisning till svensk lagstiftning. Nya resultat- och balansräkningar måste upprättas och svenska periodiseringsregler användas. Eftersom det här kan bli mycket betungande får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att för enskilda fall får den utländska regleringen av resultat- och balansräkningar trots allt användas. Normalfallet torde dock bli omfattande justeringar.

Enligt en särskild bestämmelse i 18 kap. 14 § får räkenskapsenlig avskrivning användas, trots att kravet på koppling till räkenskaperna inte är uppfyllt.

En omräkning måste ske till svensk valuta eller till annan valuta som används i de svenska räkenskaperna.

3.13 Avräkning

Delägare som CFC-beskattas för sin andel av en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster har rätt till avräkning för den skatt som den utländska personen erlagt på dessa inkomster. Avräkning skall ske det år då CFC-inkomsten medtagits vid taxeringen här.

Denna senare regel skapar timing-problem. Om skatten i det utländska bolaget erläggs ett senare år, exempelvis till följd av andra periodiseringsregler, så betyder det att det blir svårt att utnyttja avräkningen, varför den sammanlagda skatten i extremfall kan uppgå till över 40 %.

Däremot får utländsk skatt på CFC-inkomst som inte kan utnyttjas det året på grund av att skatten i Sverige är för låg inte avräknas mot annan i utlandet erlagd skatt. I praktiken betyder det att vi får två olika avräkningssystem, ett vanligt där vi tillämpar overallprincipen och ett slutet för CFC, som dessutom begränsas till att ej utnyttjad avräkning bara får sparas i tre år och bara mot svensk skatt på CFC-inkomst.

3.14 Övergångsregler

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av 2003.

Bland övergångsbestämmelserna kan särskilt lyftas fram specialregeln för coordination centers i Belgien. Dessa regler innebär lägre beskattning under vissa förutsättningar för bolag som primärt sysslar med utlåning till andra bolag i koncernen. Övergångsregeln innebär att om ett coordination center bildats genom tillstånd som erhållits före 1 januari 2001 och om ett antal andra förutsättningar är uppfyllda, så sker ingen CFC-beskattning. En av de viktigare förutsättningarna är att nettoinkomsten huvudsakligen måste bero på företag som hör hemma och är skattskyldiga till inkomstskatt i Belgien.

Det finns inte några övergångsregler om hur gamla underskott skall behandlas. Enligt finansdepartementets mening betyder det att vid övergången gamla underskott i utländsk juridisk person behandlas på samma sätt som nya underskott. Underskott som uppkommit 2001 skulle med denna tolkning alltså kunna utnyttjas senast 2004.

4 Kommentarer

Om man utgår ifrån den enligt min mening felaktiga föreställningen att vi bör ha CFC-lagstiftning måste det ändå framhållas att den lagstiftningsprodukt som nu antagits trots allt innehåller en del positiva inslag. Särskilt den relativt omfattande vita listan bör lyftas fram. Det framstår dock som egendomligt att man höjer jämförelseskattesatsen i dessa tider av sjunkande bolagsskattesatser i vår omvärld.

Personligen är jag också närmast förundrad över att regeringen, som jag ser det, väljer att springa rakt in i väggen på det olyckliga sätt som man valt att göra när det gäller EG-rätten. Särskilt svårförståeligt blir det efter årets omfattande debatt i Sverige och i andra länder. Det bör också framhållas att Sverige, trots tämligen kort tid som medlem i EES och EU, är ett av de länder som fällts flest gånger i EG-domstolen för att man haft inkomstskatteregler i strid med EG-rätten. Om regeringen – och riksdagen – nu verkligen avsett att träffa transaktioner av skatteflyktskaraktär, borde man ha lagstiftat mot dylika och inte slå till mot finansiell verksamhet på det sätt som nu sker. Det är inte omöjligt att man i så fall hade klarat den kommande prövningen i EG-domstolen.

Gunnar Rabe

Gunnar Rabe är skattejurist på Svenskt Näringsliv.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...