Regeringens proposition 2003/04:10, s. 73.

Det i SOU 2001:11 framlagda förslaget att slopa beskattning av utdelningar och kapitalvinster på utländska näringsbetingade innehav samt att reformera CFC-lagstiftningen har lett till att utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade innehav är skattefria. I den här artikeln behandlas ett alternativ till att göra dessa inkomster från näringsbetingade utländska innehav skattefria, nämligen att beskatta dem med rätt till avräkning för den underliggande bolagsskatten (nedan benämnt ”indirekt kredit”). I artikeln framgår att vissa nackdelar, som vidlåder den nuvarande lagstiftningen, kan undvikas om utdelningarna och kapitalvinsterna istället beskattas med avräkning för underliggande bolagsskatt. Mot en sådan beskattning kan anföras att den är komplicerad. Skattefrihet behöver emellertid inte innebära enkelhet vilket framgår av regeringens uttalande i propositionen till ändrade CFC-regler: ”De skatteregler som regeringen nu föreslår på ett centralt område i skattesystemet har i vissa avseenden komplicerande inslag.”1 Eftersom det finns två system att beskatta utdelningsinkomster och kapitalvinster borde utredningen ha behandlat båda systemen. Det i synnerhet som det råder osäkerhet om i vilken utsträckning CFC-reglerna är förenliga med EG-rätten. I den här artikeln avser jag till en del komplettera utredningen med den saknade analysen av beskattning av utdelningar med indirekt kredit. Jag kommer även att diskutera hur det tidigare sättet att beskatta kapitalvinster och utdelningar förhåller sig till den genomförda metoden samt till de mål man vill uppnå.

1 Inledning

I den utredning av beskattning av kapitalinkomster som presenterades i SOU 2001:11 och i den efterföljande propositionen 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar (propositionen) utgick man från att utdelningar och kapitalvinster2 inte skall beskattas om innehavet är näringsbetingat. Förslaget, som ledde till att reglerna i inkomstskattelagen ändrades, jämställde i avvaktan på en ny CFC-lag inte beskattning av näringsbetingade innehav i inhemska och utländska bolag, utan det tidigare kravet på jämförlig beskattning behölls för utländska innehav. I och med att en ny CFC-lag trädde i kraft den 1 januari 2004 togs jämförelsekravet bort och någon skillnad i beskattning av utdelningar från inhemska och utländska näringsbetingade innehav finns inte längre. I utredningen liksom propositionen samt i den departementspromemoria3 och proposition4 som ligger till grund för den ändrade CFC-regleringen underströk man att den negativa konsekvensen av att kapitalinkomster på utländska innehav inte beskattades var att betalningar, som var avdragsgilla i det svenska bolaget, kan erläggas till ett utländskt lågbeskattat bolag och därefter delas ut till ett svenskt bolag. Det lågbeskattade utländska bolaget kan naturligtvis också säljas och om kapitalvinsten är skattefri blir inte de lågbeskattade inkomsterna ytterligare beskattade. Som ett genomgående exempel på den typen av transaktioner nämndes ränteavdragsarbitrage, men man menade att även felaktig internprissättning kunde ge samma resultat5 – eftersom kapitalinkomsterna inte beskattas urholkas den svenska skattebasen. För att undvika det ändrades de svenska CFC-reglerna. Jag menar att CFC-reglerna därför får ses som en integrerad del av lagstiftningen som avser kapitalinkomstbeskattningen.6 Det är inte självklart att CFC-reglerna har den rollen. CFC-reglernas syfte kan vara att förhindra att beskattningen uppskjuts på delägarnivå av inkomster som rätteligen tillhör delägaren.7 Något sådant syfte har inte framkommit i samband med tillkomsten av den ändrade CFC-lagstiftningen.

Frågan är om nyttan med att utöka skattefriheten för kapitalinkomster från utländska näringsbetingade andelar motiverar en skärpt CFC-lag, eller en CFC-lag över huvud taget, och om man inte kunde ha nått samma resultat med en mindre ingripande metod, det vill säga att beskatta utdelningar med indirekt kredit. Frågan är även om inte det åsyftade resultatet kunde ha uppnåtts redan med den tidigare lagen, om kapitalvinster under vissa förutsättningar blivit undantagna från skatt.

Utdelningar och kapitalvinster benämns i det följande gemensamt kapitalinkomster.

Finansdepartementets promemoria ”CFC-regler”, Fi 2001/709.

Regeringens proposition 2003/04:10.

SOU 2001:11, s. 13, s. 127, proposition, 2003/04 s. 48 och proposition 2002/03, s. 71.

SOU 2001:11 s. 129: ”Min uppfattning är att det enda verkliga alternativet till BKN för att motverka r-arbitrage genom avyttring är att CFC-reglerna ändras. Lösningen tar hand även om r-arbitrage genom utdelning varför, om denna lösning väljs, jämförlighetsrekvisitet i reglerna om utdelning på näringsbetingade andelar i utländska företag kan tas bort.” Se även propositionen s. 71 och s. 77.

Jämför de amerikanska reglerna.

2 Beskattning av kapitalinkomster

I det här avsnittet avser jag att kortfattat beskriva de nuvarande reglerna och jämföra dem med den tidigare beskattningen av kapitalinkomster.

2.1 Nuvarande bestämmelser

Bestämmelserna om beskattning av utdelning på näringsbetingade andelar finns i 24 kap. 17 och 18 §§ samt i reglerna om beskattning av kapitalvinst på näringsbetingade andelar 25a kap. 3–8 §§.

Kapitalinkomster från inte marknadsnoterade innehav skall inte beskattas hos andelsägare som är juridisk person eftersom innehavet alltid anses vara näringsbetingat. I det fall andelarna är marknadsnoterade kan de också anses vara näringsbetingade när innehavet av andelen är nödvändigt för rörelsen eller om ägarandelen uppgår till åtminstone tio procent av rösterna. Andelar som är marknadsnoterade skall ha innehafts minst ett år för att kapitalinkomster från innehavet inte skall beskattas. Definitionen av begreppet näringsbetingade andelar8 finns i 24 kap. 13 och 14 §§ IL. Med att andelen är marknadsnoterad menas att den är noterad på svensk eller utländsk börs eller på annat sätt ”... är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning”.9 Andelar som inte är näringsbetingade benämns portföljandelar. Kapitalinkomster från portföljandelar beskattas som tidigare.

Från den 1 januari 2004 görs inte någon skillnad på beskattningen av kapitalinkomster från svenska och utländska andelar, utan kapitalinkomster på näringsbetingade innehav är inkomstskattebefriade.

Begreppet andelar användes som en samlingsbeteckning för aktier och andra andelar.

48 kap. 5 § IL.

2.2 Beskattning av kapitalinkomster på utländska andelar enligt de tidigare reglerna

Den tidigare beskattningen av utdelningar gjorde skillnad på om inkomsterna härrörde från svenska andelar eller utländska andelar. Utdelningar från svenska andelar var befriade från skatt om andelen var näringsbetingad, medan utdelningar på utländska andelar beskattades om den utländska juridiska personen inte var jämförligt beskattad med beskattningen av en svensk juridisk person.

Skillnad i beskattningen av utdelning från svenska bolag och utdelning från utländska bolag behölls i avvaktan på att en ny CFC-lag skulle träda i kraft, vilket dröjde till den 1 januari 2004. Utdelning från svenska bolag till svenska juridiska personer var alltid skattefri om innehavet var näringsbetingat. Fick däremot den svenska juridiska personen utdelning från en utländsk juridisk person var utdelningsinkomsten skattefri om innehavet var näringsbetingat och den utdelade inkomsten var jämförligt beskattad med svenska inkomster i ett svenskt aktiebolag. Med jämförlig beskattning menade lagstiftaren en beskattning om 15 procent. Skattebefrielse för utdelning medgavs alltid om det utdelade bolaget hade sitt hemvist i en avtalsstat. Sverige har dubbelbeskattningsavtal med ett stort antal länder och då i synnerhet med länder med vilka svenska juridiska personer har verksamhet och investeringar som kan betraktas som näringsbetingade. Således var i stort sett alla mottagna utdelningar på näringsbetingade innehav skattebefriade.

I de fall skattebefrielse inte tilläts på grund av att beskattningen inte var jämförlig och den utländska juridiska personen inte hade sitt hemvist i en avtalsstat, beskattades utdelningen och en skattekredit erhölls motsvarande 13 procent av utdelningen.10 Syftet var att utdelningen skulle beskattas med åtminstone 15 procent. Det fanns inte någon garanti för att beskattningen blev endast 15 procent eftersom skatt kunde ha erlagts i den utländska juridiska personen. I själva verket kunde skatt upp till 15 procent av bruttoinkomsten ha erlagts i dotterbolag. Den totala skatten på utdelningen kunde därför vara mellan 15 och 30 procent. I och för sig fanns det inte någon anledning att beklaga den situationen. I Sverige skattebefriade utdelningar var inte sällan beskattade mellan 12,5 och 40 procent i det utdelande bolaget.11 Kapitalvinster beskattades även när innehavet var näringsbetingat.

Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 1 § 3 st (upphörde 1 januari 2004).

I de stater i vilka svenska skattesubjekt har huvuddelen av sina investeringar i utländska företag – USA, EU:s medlemsstater och Norge – är den lägsta bolagsskattesatsen 12,5 procent (Irland) och den högsta 38,3 procent (Italien). Till bolagsskattesatsen skall läggas källskatter som utgår i USA med 5 procent. (Januari 2004).

2.3 CFC-regler

I och med att reglerna för skattefria utdelningar utvidgades till att omfatta även inkomster i utländska juridiska personer som ej var jämförligt beskattade ändrades även CFC-reglerna.12 Reglerna innebar en skärpning i syftet att förhindra att avdragsgilla kostnader kom tillbaka till Sverige i form av skattefria kapitalinkomster.

CFC-reglerna innebär i stora drag att svenska skattskyldiga som har andelar i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster blir löpande beskattade för dessa om hans innehav i den utländska juridiska personen är åtminstone 25 procent.13 Innehavet kan bestå av andel i kapital eller rösträtt och vara direkt eller indirekt. Även innehav som innehas av personer som befinner sig i intressegemenskap skall räknas samman.14 Inkomsterna är lågbeskattade om skatten som erlagts av den utländska juridiska personen understiger 55 procent av den skatt som skulle ha utgått i Sverige på bolagets beskattningsbara inkomst om den beräknats enligt de regler som gäller för svenska aktiebolag.15 Reglerna är kompletterade med en vit lista av stater vars bolag inte omfattas av de svenska CFC-reglerna såvida inte undantag finns på den vita listan för vissa bolag.16 Utländska juridiska personer som omfattas av listan kan inte ha lågbeskattade inkomster.17

Med löpande beskattning av delägare till bolag med lågbeskattade inkomster menas att delägaren blir årligen beskattad för sin andel av bolagets överskott oavsett om han erhållit det.18

CFC-regler fanns även tidigare när utdelningar från lågbeskattade bolag beskattades. Det kan väl förmodas att syftet med de reglerna var att förhindra att beskattningen uppsköts hos andelsinnehavaren genom att inkomsterna i den utländska juridiska personen inte delades ut.

De tidigare reglerna var tämligen verkningslösa, bland annat för att man inte tog hänsyn till indirekt ägande när den beskattningsbara andelen av inkomsten skulle beräknas. Dessutom krävdes ett svenskt kontrollerande innehav19 för att delägare med tio procent av rösterna skulle beskattas.

SFS 2003:1086.

39 a kap. 2 § IL.

39 a kap. 3 § IL.

39 a kap. 5 § IL.

Bilaga 39 a kap. IL.

39 a kap. 7 § IL.

39 a kap. 13 § IL.

Personer obegränsat skattskyldiga i Sverige skall gemensamt äga minst 50 procent av den utländska juridiska personen.

2.3.1 CFC-reglerna och EG-rätten

Det kan hävdas att de nuvarande CFC-reglerna är ett etableringshinder enligt artiklarna 43 och 48 EG samt ett hinder för de fria kapitalrörelserna enligt artiklarna 56–58 EG.20 Regeringen hävdar i första hand att några sådana inskränkningar inte finns med de nya CFC-reglerna och i andra hand att reglerna går att rättfärdiga.21 Regeringen menar att reglerna är nödvändiga för att upprätthålla skattesystemets inre sammanhang. Det är ett skäl som kan avföras eftersom något samband inte finns mellan avdragsgilla kostnader i ett svenskt bolag och hur de beskattas i ett utländskt bolag. Ett annat skäl som anförts är att reglerna är nödvändiga för att förhindra skatteflykt. Det skälet kan ha relevans eftersom skattefria kapitalinkomster kan i annat fall medge ett ohämmat utnyttjande av lågskatteländer. Men är CFC-reglerna proportionerliga?22 Kan inte skatteflykten hejdas med lindrigare medel? Det vill säga är CFC-reglerna nödvändiga för att förhindra ränteavdragsarbitrage och liknande transaktioner?

Som konstaterats försvårades ränteavdragsarbitrage med den tidigare kapitalinkomstbeskattningen på så vis att utdelningsinkomster som bestod av lågbeskattade inkomster blev beskattade samt att kapitalvinster alltid blev beskattade En annan metod att hindra ränteavdragsarbitrage är att beskatta utdelningar och ge indirekt kredit.

Wenehed, Lars-Erik, Skattenytt 2003, s. 604, Rabe, Gunnar, Skattenytt 2003, s. 247 samt Skattenytt 2004, s. 3, Mattsson, Nils, Skattenytt 2004, s. 164.

Wenehed, Lars-Erik, Skattenytt 2003, s. 607.

För fördjupade studier av begreppet ”proportionalitet” se Moëll, Christina, Proportionalitetsprincipen i skatterätten, Lund, 2003.

2.4 Beskattning av utdelningar med indirekt kredit

I detta avsnitt behandlas beskattning av utdelningar på utländska andelar. En sådan beskattning innebär att det blir en skillnad mellan beskattningen av kapitalinkomster på svenska andelar och motsvarande inkomster på utländska andelar. Det kan upplevas som, och även de facto vara, en hårdare beskattning av kapitalinkomster på utländska andelar, jämfört med motsvarande beskattning av svenska andelar. Skillnaden i beskattning kan betraktas som inskränkning av etableringsfriheten eller av de fria kapitalrörelserna enligt EG-rätten. Den skillnaden är det möjligt att delvis eliminera med att svenska andelar beskattas med en imputationsmetod, det vill säga att mottagaren av utdelning får tillgodoräkna sig skatten som erlagts av det utdelande bolaget.23

Se Harris, Peter, Corporate shareholder income taxation, Amsterdam 1996, s. 135.

2.4.1 Beskattning av utdelningsinkomster med kredit för underliggande bolagsskatt

Utdelningsinkomster kan beskattas utan hänsyn till skatten som erlagts på den utdelade inkomsten – den så kallade underliggande bolagsskatten. Utdelningen blir då ekonomiskt dubbelbeskattad – samma inkomst blir beskattad två gånger hos olika skattskyldiga. Den ekonomiska dubbelbeskattningen undviks eller lindras med indirekt kredit, det vill säga kredit erhålls för bolagsskatten erlagd i det utdelande bolaget på den utdelade inkomsten.24

Ekonomisk dubbelbeskattning är inte ovanligt när en fysisk person är mottagare av utdelningen – bland annat Sverige beskattar fysiska personer för utdelningsinkomster. Juridiska personer blir mer sällan dubbelbeskattade. Anledningen till det är att man vill undvika kedjebeskattning av utdelningar. Det finns trots det ett antal stater som beskattar utdelningar från utländska bolag, utan hänsyn till den underliggande bolagsskatten.25 Inom EU är den metoden dock inte möjlig när moder-/dotterbolagsdirektivet26 är tillämpligt på utdelningen, det vill säga när ägandet uppgår till åtminstone 25 procent. Det nämnda direktivet rekommenderar två olika metoder att beskatta med utdelningsinkomster, nämligen exemptmetoden eller beskattning med indirekt kredit.27

Det är således möjligt att från ett EG-rättsligt perspektiv betrakta metoden som innebär beskattning av utdelningar med kredit för underliggande bolagsskatt som ett alternativ till att inte beskatta utdelningar. Inom EU tillämpas metoden med indirekt kredit av följande stater: Estland, Grekland, Irland, Litauen, Polen, Slovakien, Spanien och Storbritannien. Metoden är flitigt brukad utanför EU och används av följande stater: Argentina, Australien, Brasilien, Canada, Chile, Cypern, Japan, Kina, Mauritius, Mexico, Norge, Nya Zeeland, Puerto Rico, Singapore, Sydkorea, Trinidad och Tobago samt USA.

Se Warley, Ronald, The Indirect Foreign Tax Credit; A Policy Analysis of Section 902, s. 178, ”In 1918, Congress attempted to remedy the problem of unequal treatment between foreign branches and foreign subsidiaries by creating the ”indirect” (or deemed paid) foreign tax credit. Under the indirect foreign tax credit, a domestic corporation can claim a tax credit for taxes paid by a foreign subsidiary at the time the subsidiary distributes a dividend to the US corporation, there eliminating international double taxation”.

Exempelvis: Algeriet, Bulgarien, Colombia, Ecuador, Indien, Indonesien, Libanon, Nigeria, Pakistan, Peru, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Turkiet, Venezuela och Vietnam.

Direktiv 90/435, 23 juli 1990.

Artikel 4.1 i Direktiv 90/435.

2.4.2 Beräkning av skatten med kredit för underliggande skatt

Används metoden att beskatta utdelningsinkomster med indirekt kredit blir i första steget utdelningen inklusive den krediterbara skatten beskattad i det svenska moderbolaget. I steg två skall från skatten avräknas den bolagsskatt som erlagts av dotterbolaget på utdelningen. I den avräkningsbara skatten skall även ingå eventuella källskatter erlagda av moderbolaget på utdelningen. Metoden kan och bör utökas till att även omfatta skatter som erlagts på den utdelade inkomsten i tidigare led.28

Resultatet är att skatten som erläggs på utdelningen är den högsta av skatten i dotterbolaget eller moderbolaget. Det medför att om moderbolaget är svenskt och den i dotterbolaget erlagda skatten överstiger 28 procent är utdelningen de facto skattefri i Sverige. I det fallet att dotterbolagets skatt understiger moderbolagets skatt blir den totala skatten moderbolagets skatt, det vill säga 28 procent om moderbolaget är svenskt. Det senare fallet innebär en skärpning av beskattningen jämfört med de nuvarande reglerna.

Resultaten framgår av följande exempel:

Exempel 1:

Ett svenskt moderbolag har ett dotterbolag i Storbritannien och ett i Irland. Bolagsskatten i Storbritannien är 34 procent och i Irland 12,5 procent. Båda bolagen lämnar utdelning till det svenska moderbolaget och utdelningarna uppgår till 100 i båda fallen. Utdelningarna beskattas i Sverige med indirekt kredit.

Utdelning från Storbritannien före skatt

151

Skatt i Storbritannien

(51)

Mottagen utdelning i moderbolaget

100

Skatt i Sverige

(28 procent × 151) (43)

Avräkningsbar skatt

51

Skatt att erlägga i Sverige

0

Utdelning efter skatt i moderbolaget

100

Utdelning från Irland före skatt

114

Skatt i Irland

(14)

Mottagen utdelning i moderbolaget

100

Skatt i Sverige

(28 procent × 114) (32)

Avräkningsbar skatt

14

Skatt att erlägga i Sverige

(18)

Utdelning efter skatt i moderbolaget

72

Vilka länder har då högre respektive lägre skatt än Sverige? Det är en väsentlig fråga för att avgöra i vilken utsträckning som beskattning av utländska utdelningsinkomster med indirekt kredit ger en ökad beskattning i förhållande till att samma utdelningar blir skattebefriade.

Stater med högre bolagsskatt än 15 procent29 men lägre bolagsskatt än den som gäller i Sverige är: Hong Kong, Irland, Island, de baltiska staterna, Ryssland, Singapore, Schweiz och Ungern.30 I några av fallen blir skärpningen endast marginell: Estland, Ryssland och Singapore. Nu behöver inte en beskattning av utdelningsinkomster automatiskt medföra att beskattningen blir hårdare än vid skattefrihet när den avräkningsbara bolagsskatten är lägre än i Sverige. Det kan vara så att det svenska bolaget erlägger en källskatt på den utländska utdelningen, som även den är avräkningsbar.31 I det fallet att utdelningen inte beskattas i Sverige förlorar det svenska moderbolaget möjligheten att avräkna eventuell källskatt. Det är därför inte alltid korrekt att påstå att utdelningen är skattefri hos moderbolaget när skatt inte utgår i hemstaten.

Slutsatsen blir att jämfört med de nuvarande reglerna blir det i de flesta fall inte någon skärpning av beskattningen i Sverige eller endast en mindre skärpning när utdelning erhålls från de stater som idag omfattas av den så kallade vita listan.32 Beskattningen av utdelningar från bolag etablerade i skatteparadis, det vill säga i stater utan någon bolagsskatt eller mycket låg sådan, kan däremot öka väsentligt. Det framgår av följande exempel:

Exempel 2

Ett svenskt bolag erhåller utdelning om 100 från ett bolag med hemvist på Cayman Island. Någon bolagsskatt erläggs inte på Cayman Island. Enligt nuvarande regler beskattas inte utdelningen i det svenska bolaget.

Antar vi att samma förutsättningar råder men att utdelningen blir beskattad med kredit för den underliggande bolagsskatten gäller följande:

Erhållen utdelning:

100

Skatt

(28)

Avräkningsbar skatt

0

Skatt att erlägga

(28)

Kvar efter skatt

72

Av exemplet ovan framgår att skatten ökar väsentligt när inkomsten beskattas. Vilket naturligtvis inte är förvånande.

Som framgick tidigare33 fruktade regeringen att ändringen av kapitalinkomstbeskattningen skulle öppna upp för bland annat så kallade ränteavdragsarbitrage, vilket innebär att det svenska moderbolaget lånar kapital som i sin tur tillskjuts det utländska dotterbolaget i form av aktiekapital. Dotterbolaget, som investerar kapitalet, betalar tillbaka avkastningen som en skattefri utdelning till moderbolaget. Om dotterbolaget har sitt hemvist i ett lågskatteland och utdelningsinkomster från ett lågskatteland är skattefria i Sverige, blir de skattemässiga effekterna av transaktionerna att den i dotterbolaget lågbeskattade avkastningen erhålls som skattefri utdelning eller kapitalvinst i moderbolaget samtidigt som moderbolaget får avdrag för räntan på det upplånade kapitalet.34 För att råda bot på det missförhållandet föreslogs att den nuvarande CFC-lagstiftningen skulle skärpas.35 Inkomsterna kan därmed fortfarande delas ut utan beskattning hos delägaren, men de är inte längre lågbeskattade från delägarens horisont, eftersom han har blivit löpande beskattad för dessa. På samma vis är inkomsterna i bolaget beskattade hos delägaren om han avyttrar sina andelar.

Med den indirekta kreditmetoden är ränteavdragsarbitrage och motsvarande situationer inte möjliga, det vill säga CFC-reglerna är inte nödvändiga för att motverka de transaktionerna. En transaktion med ränteavdragsarbitrage skulle då kunna få följande utseende om moderbolaget är svenskt och dotterbolaget har hemvist på Irland:

Exempel 3:

Det svenska moderbolaget lånar 1 000 på den finansiella marknaden och erlägger 100 i ränta. Beloppet överförs som kapital till ett irländskt dotterbolag som investerar kapitalet. Det irländska bolaget erhåller 100 som avkastning.

Irland:

Avkastning

100

Skatt – 12,5 procent

(12,5)

Utdelning

87,5

Sverige:

Avdragsgill ränta

100

Skattebesparing

28

Erhållen utdelning

87,5

Beskattningsbar utdelning

100

Skatt

(28)

Avräkningsbar skatt

12,5

Skatt att erlägga

(15,5)

Förlust av skatteintäkt i Sverige

12,5

Den skattskyldige har i exemplet erlagt totalt 28 i skatt och han har inte gjort någon skattevinst på transaktionen. Sverige har däremot förlorat 12,5 i skatteintäkt på transaktionen. Det är emellertid inte sannolikt att den förlusten uppstår i realiteten eftersom transaktionen inte kommer att genomföras om den skattskyldige inte har något att vinna på den.

Kredit för skatter i flera led tillämpas av Spanien, Brasilien, Storbritannien och USA.

Att gränsen är 15 procent beror på att det inte är önskvärt att skattebefria kapitalinkomster på utländska andelar vars beskattning är lägre än 15 procent. Det framgick av såväl den tidigare lagstiftningen som den nuvarande.

Hong Kong 16,5 procent, Irland 12,5 procent, Island 18 procent, Estland 26 procent, Lettland 16 procent, Litauen 15 procent, Ryssland 24 procent, Schweiz 16,5 procent (Zug), Singapore 25 procent och Ungern 18 procent. (Januari 2004).

Lettland 5 procent, Litauen 5 procent, Ryssland 5 procent och Ungern 5 procent. (Januari 2004).

Bilaga 39 a i IL anger de stater och de juridiska personer som inte har lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 5 § IL.

Avsnitt 1.

Propositionen s. 71.

Propositionen s. 71.

2.4.3 Kapitalvinster på utländska andelar

I den tidigare lagstiftningen beskattades kapitalvinst på utländska näringsbetingade andelar – något som skapade obalans mellan beskattningen av utdelningar från sådana andelar och beskattningen av kapitalvinster.

I den nuvarande lagstiftningen beskattas inte kapitalvinster på utländska näringsbetingade innehav och det finns därför neutralitet i beskattningen mellan beskattningen av utdelningar och kapitalvinst på sådana innehav.

I flertalet av de stater36 som beskattar utdelningar med indirekt kredit beskattar man även kapitalvinsten vid en försäljning av andelarna, men utan att medge indirekt kredit. Det skapar en obalans mellan beskattningen av utdelningsinkomster och kapitalvinster från utländska bolag. Det bör emellertid noteras att det är obalans när det finns ansamlade vinster i det sålda bolaget. De vinsterna kan antingen delas ut eller öka kapitalvinsten genom att kvarhållas i bolaget. Medges indirekt kredit för utdelning föredrar andelsinnehavaren utdelning framför kapitalvinst som inte medger indirekt kredit. Överstiger kapitalvinsten de ansamlade vinstmedlen finns inte alternativet att dela ut en motsvarande inkomst. Det finns en risk, som regeringen påpekar, att kapitalvinsten blir kedjebeskattad.37 Den risken finns emellertid enbart för den del av vinsten som består av ansamlade vinstmedel. Den övriga vinsten består inte av inkomster som beskattats i det försålda bolaget. Därför kan inte den delen av vinsten vara kedjebeskattad när den beskattas i det säljande bolaget.

Nu finns det metoder för att likställa beskattningen av utdelningsinkomster och kapitalvinster från näringsbetingade innehav till den del kapitalvinsten innehåller utdelningsbara vinstmedel. I USA omvandlas kapitalvinsten till utdelning till den del det utländska bolaget har subpart F-inkomst som inte blivit löpande beskattad hos delägaren.38 Utdelning från utländska bolag beskattas med indirekt kredit. Den metoden kan enkelt utökas till att omfatta samtliga inkomster i det utländska bolaget. Därmed skulle också de skatter som inte redan utnyttjats för kredit mot skatten på utdelningar kunna krediteras från den, till utdelning, omvandlade kapitalvinsten.

Argentina, Australien, Brasilien, Canada, Chile, Grekland, Irland, Japan, Kina, Litauen, Mexiko, Norge, Polen, Puerto Rico, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sydkorea och USA. (Januari 2004).

Propositionen s. 70.

Se § 1248 Internal Revenue Code.

2.5 Sammanfattning

Utdelningar från utländska juridiska personer var tidigare obeskattade utom när den utdelade inkomsten hade uppkommit i ett lågbeskattat bolag, det vill säga utdelningen hade inte beskattats med en bolagsskatt som uppgick till åtminstone 15 procent. CFC-regler kompletterade beskattningen av inkomster i utländska juridiska personer som inte var likartat beskattade som svenska aktiebolag. Reglerna var emellertid ineffektiva. Kapitalvinster blev beskattade även på utländska näringsbetingade innehav.

Den nu införda kapitalinkomstbeskattningen medför att även utdelningar av lågbeskattade inkomster blir skattefria. Men å andra sidan blir de lågbeskattade inkomsterna löpande beskattade hos delägaren. Den ändrade beskattningen av kapitalinkomster innebär därför en skärpning av beskattningen av utdelningar. Den skattskyldiga måste erlägga skatten löpande, vilket medför en likviditetspåkänning, dessutom får han inte den skattekredit motsvarande 13 procent som han erhöll tidigare. Beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade innehav har tagits bort vilket innebär en väsentlig lindring av beskattningen.

Skulle man istället ha valt metoden att beskatta utdelningar med indirekt kredit innebär det att i samtliga fall som den underliggande skatten uppgår till åtminstone 28 procent blir utdelningsinkomsterna obeskattade i Sverige. I de fall som den underliggande skatten, samt eventuell källskatt som belastat moderbolaget, inte uppgår till åtminstone 28 procent erläggs mellanskillnaden som skatt i Sverige. Utdelningar från stater som saknar bolagsskatt blir beskattade med 28 procent skatt och någon CFC-lagstiftning är inte nödvändig för att förhindra att lågbeskattade inkomster kommer tillbaka till Sverige som skattefri utdelning. Metoden med beskattning av utdelningar med indirekt kredit medför att det är svårt att inte beskatta kapitalvinster. En lindring i beskattningen kan fås om kredit medges för de skatter i bolaget som inte redan krediterats vid utdelningar och som kan krediteras mot skatten på kapitalvinsten.

3 Syfte med och resultat av ändringen

Frågan är om resultatet av ändringen i kapitalbeskattningen i kombination med de ändrade CFC-reglerna överensstämmer med syftet och om syftet kunde ha nåtts med metoden att beskatta med indirekt kredit eller om syftet redan hade nåtts med den tidigare lagstiftningen.

3.1 Syftet med den ändrade kapitalbeskattningen

Skälet till ändringen är enligt utredningen att man anser sig vara tvungen att ta upp konkurrensen med Danmark, Tyskland och Nederländerna39: ”Starka skäl talar således för att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar avskaffas. Så har skett i Danmark och Tyskland. I Nederländerna har vinster på s.k. ’participation holdings’ länge varit skattefria, vilket har lett till att svenska koncerner i betydande utsträckning innehar sin internationella verksamhet genom holdingbolag i det landet.”

I propositionen anges syftet vara dels att man vill ”...eliminera den principiellt felaktiga kedjebeskattningen av vinster i bolagssektorn som de nuvarande reglerna ger upphov till”, dels att man vill ”...åtgärda den faktiska asymmetri som uppkommit genom internationell skatteplanering. Näringsbetingade andelar avyttras genom utländska dotterföretag i stater som inte beskattar denna typ av kapitalvinster. Vinsten kan sedan tas hem till Sverige som en skattefri utdelning”.40 Det är, enligt min mening, ett märkligt konstaterande att skatteplaneringen ger upphov till asymmetri i skattelagstiftningen, när det snarare är asymmetrin i skattelagen som ger upphov till skatteplaneringen. Med felaktig kedjebeskattning avser man uppenbarligen den kedjebeskattning som beskattning av kapitalvinster på näringsbetingade innehav ger upphov till.41 Regeringen menar att: ”Det extra – principiellt omotiverade beskattningsledet – blir särskilt tydligt om det överlåtna företaget har stigit i värde på grund av att beskattade vinster plöjs ned i rörelsen. Utöver rörelsebeskattningen hos det företaget beskattas ju även, hos det avyttrade företaget, den värdestegring på andelarna som vinsten medfört.”

Syftet med den ändrade CFC-lagstiftningen är att motverka de negativa konsekvenserna av den ändrade beskattningen av kapitalinkomster. Den väsentliga negativa konsekvensen var att lågbeskattade inkomster kunde delas ut till svenska andelsinnehavare utan att beskattas hos dessa eller andelar i ett lågbeskattat bolag avyttras utan kapitalvinstbeskattning.42

Regeringen har även med reglerna haft en ambition att sträva efter enklare skatteregler: ”Ambitionen är dock att sträva efter enkla skatteregler eftersom enkelhet kan antas stärka skattesystemets legitimitet. Reglernas utformning måste emellertid alltid anpassas till vad situationen kräver.”43

SOU 2001:11 s. 13; se även propositionen s. 70.

Propositionen s. 1 och s. 70.

Propositionen s. 69.

Propositionen s. 1 och s. 64.

Propositionen s. 73.

3.2 Resultatet vs syftet

Det står utom allt tvivel att man nått syftet att ta bort beskattningen på kapitalinkomster från näringsbetingade andelsinnehav hos juridiska personer med hemvist i Sverige. Man har också nått syftet att beskatta lågbeskattade inkomster hos utländska juridiska personer med svenska skattskyldiga som andelsägare. Men vilket är resultatet?

Redan innan ändringen av beskattningen av kapitalinkomster och av CFC-lagstiftningen var utdelningar på utländska innehav befriade från skatt, i alla de fall som man anser sig kunna befria sådana inkomster från skatt, nämligen när inkomsten var beskattad med åtminstone 15 procent. Var inte inkomsten beskattad med 15 procent kunde den träffas av den då gällande CFC-lagstiftningen – ehuru osannolikt – eller om inte det inträffade blev den utdelade inkomsten beskattad hos delägaren. Vid den beskattningen fick delägaren en skattekredit motsvarande 13 procent av inkomsten. Den effektiva skatten blev därför den erlagda skatten i bolaget plus 15 procent i svensk skatt. Resultatet av beskattningen blev att inkomsten kunde bli beskattad med en skatt mellan 15 och 30 procent.44 En nackdel med den tidigare kapitalvinstbeskattningen var att kapitalvinsten på utländska näringsbetingade innehav beskattades. Det var en uppenbar obalans i beskattningen.

Efter införandet av skattebefrielsen för kapitalinkomster och ändringen av CFC-reglerna är de kapitalinkomster som tidigare var befriade från beskattning fortfarande befriade. För de andelar i lågbeskattade utländska bolag som tidigare inte var befriade från beskattning av kapitalinkomster föreligger nu befrielse, men i gengäld träder effektivare CFC-reglerna in och beskattar dessa inkomster. CFC-beskattningen medger emellertid inte någon schablonkredit, utan medger kredit för den, av den utländska juridiska personen, erlagda skatten. Något som innebär en avsevärd skärpning av skatten om den erlagda skatten är lägre än 13 procent, vilket den ofta är om inkomsten är lågbeskattad. Däremot är kapitalvinster nu skattebefriade och den tidigare obalansen mellan beskattning av utdelningar och kapitalvinster eliminerad. Syftet med reglerna har uppfyllts, men för det krävs CFC-reglerna.

Problemen, som nu löses med CFC-regler, kan undvikas om inkomsterna beskattas med indirekt kredit. Ett exempel på problem som undviks med metoden att beskatta utdelningar från utländska andelar med indirekt kredit, är det problem som den ändrade svenska CFC-lagen avser att lösa, nämligen ränteavdragsarbitrage. I det fallet lågbeskattad avkastning i dotterbolaget delas ut blir utdelningen beskattad i moderbolaget och den skatt som erlagts i dotterbolaget avräknas från moderbolagsskatten. Konsekvensen är att avkastningen blir beskattad med en skatt som åtminstone motsvarar svensk bolagsskatt. Nackdelen med beskattning med indirekt kredit är att det är svårt att uppnå skattefrihet för kapitalvinster som består av värdeökning utöver ansamlade vinstmedel. Det kan vara ett problem i förhållande till syftet att öka konkurrenskraften mot Danmark, Nederländerna och Tyskland.

Det huvudsakliga syftet med den nya kapitalvinstbeskattningen var att ta upp konkurrensen med vissa andra stater som har skattebefriat kapitalinkomster. I förhållande till det syftet når man långt med att skattebefria utdelningsinkomster och kapitalvinster på näringsbetingade innehav. Det förtjänas att nämnas att Nederländerna har skattefrihet för kapitalinkomster, men beskattar sådana inkomster från andelar i bolag med hemvist i lågskatteländer. Nederländerna saknar CFC-lagstiftning. Danmark lämnar även kapitalinkomster från lågskatteländer skattefria, men har liksom Sverige en CFC-lagstiftning. Tyskland som också är ett land man vill konkurrera med beskattar inte kapitalinkomster så länge de inte är kopplade till andelar i bolag med hemvist i lågskatteländer. Tyskland har en CFC-lagstiftning. Sveriges beskattning av utdelningsinkomster var således redan tidigare konkurrenskraftig. Sverige hade däremot en nackdel i att kapitalvinster på näringsbetingade andelar beskattades. Den nackdelen finns i viss utsträckning även med den indirekta kreditmetoden. Det finns däremot inte något som hindrade att man hade tagit bort beskattningen av kapitalvinsten på sådana andelar vars utdelning inte beskattades.

Skall beräkningen vara exakt skall hänsyn tas till att den erlagda bolagsskatten skall betraktas som en kostnad och den krediterbara skatten läggas till nettoinkomsten; en erlagd skatt om 15 procent ger då följande beräkning om den utdelningsbara inkomsten är 100: Utdelning = 85, krediterbar skatt 13 procent av utdelningen + den krediterbara skatten = 97, skatt hos delägaren 28 procent = 27, krediterbar skatt = 12, skatt att erlägga 15, det vill säga den totala skatten på inkomsten är 30 eller 30 procent.

4 Slutsats

Om regeringen syfte med lagändringarna var att uppnå symmetri i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på utländska näringsbetingade andelar kunde man ha nått det syftet med den tidigare lagstiftningen för beskattning av utdelningar om den utsträckts till kapitalvinster. Man hade även fått en enklare lagstiftning än dagens eftersom CFC-reglerna inte hade varit nödvändiga. Reglerna hade emellertid fortfarande dragits med problemet med att avgöra vad som är jämförlig beskattning och den därmed kopplade ”vita listan”. Problemet med en ”vit lista” finns emellertid kvar i dagens regler. Det finns inte något som talar emot att de tidigare reglerna med den föreslagna ändringen inte skulle kunna konkurrera med motsvarande regler i andra länder.

Om reglernas syfte är att uppnå enkelhet genom att slippa ”vita listor” och att avgöra vad som är jämförlig beskattning samt dessutom att inte behöva någon CFC-lagstiftning borde man ha infört beskattning av kapitalinkomster med indirekt kredit. Reglerna hade medfört skattebefrielse i Sverige för inkomster som är beskattade i det utländska bolaget med en skatt motsvarande den svenska, det vill säga i praktiken skattebefrielse för sådana inkomster man inte vill beskatta för att undvika kedjebeskattning. Metodens svaghet, som kan göra den mindre konkurrenskraftig i förhållande till Nederländerna och Danmark är att kapitalvinster som är större än de ansamlade vinstmedlen i det sålda bolaget kan bli beskattade. Det kan också vara en komplikation, i ett EG-rättsligt perspektiv, att kapitalinkomster från utländska andelar beskattas annorlunda än motsvarande inkomster från inhemska andelar. I det fallet kan motsvarande regler införas för inhemska kapitalinkomster, såsom i exempelvis Storbritannien.

Det står emellertid klart, enligt min mening, att regeringen kunde ha uppnått sina syften med lindrigare medel, det vill säga utan CFC-regler. Det är därför svårt att hävda att reglerna är proportionerliga.

Lars-Erik Wenehed

Lars-Erik Wenehed är jur. dr i finansrätt och medverkar i forskningsprogrammet ”Skatter inom och utom Europas gränser” vid Lunds Universitet.