Innehåll

Skattenytt nr 12 2004 s. 709

Nyheter på lagstiftningsområdet

Nyheter på lagstiftningsområdet redovisas helårsvis i sammanfattande form med referenser till SFS och annat offentligt tryck. Ett urval görs av de nyheter som bedöms vara av störst intresse för läsekretsen. Det innebär att de allra flesta nyheterna på inkomst- och mervärdesskattens områden samt på socialavgiftsområdet uppmärksammas, medan exempelvis ändringar i punktskattelagstiftningen noteras förhållandevis mera sällan.

Se SN nr 12/2003 för en sammanfattning av nyheter för perioden 1 juli 2002–30 juni 2003.

Denna nyhetssammanfattning avser perioden 1 juli 2003 – 30 juni 2004.1 Först redovisas den skattelagstiftning som riksdagen antagit under denna period. Särskilda övergångsregler uppmärksammas inte annat än undantagsvis. Efter avsnittet om lagstiftning redovisas framlagda propositioner, lagrådsremisser och utredningsbetänkanden, vilka vid tidpunkten för manusstoppet ännu inte lett fram till någon lagstiftningsåtgärd.

LAGSTIFTNING

Inkomstskatt

Nya skiktgränser

SFS 2003:825 och 881, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

Vid uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering har i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före den 23 september 2003 den nedre skiktgränsen fastställts till 294.600 kr och den övre skiktgränsen till 445.600 kr.

I andra fall har den nedre skiktgränsen satts till 291 800 kr och den övre skiktgränsen till 441.300 kr vid 2005 års taxering.

Särskild skattereduktion

SFS 2003:821, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

Inkomstskatten sänks vid 2005 års taxering för alla fysiska personer med beskattningsbar inkomst genom att en skattereduktion på 200 kr ges för det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster. Skattesänkningen utgör en del av den gröna skatteväxlingen.

Beskattning av vissa förmåner

SFS 2003:745, Bet. 2003/04:SkU3, Prop. 2002/03:123

Vissa ändringar har gjorts i inkomstskattelagen när det gäller inkomstslaget tjänst.

Motion och annan friskvård

Förutsättningarna för skattefri motion och annan friskvård har förtydligats och förenklats genom att vissa villkor för skattefriheten slopats. Det gäller villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom en anläggning som regelbundet disponeras av arbetsgivaren, utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare, vara av kollektiv natur eller i andra fall i ringa omfattning utövas av den anställde.

Det avgörande för skattefriheten är i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

I fråga om innebörden av ”mindre värde” och ”enklare slag av motion och annan friskvård” har något tydliggörande av dessa begrepp ansetts vara varken möjligt eller särskilt nödvändigt. Det får i stället även fortsättningsvis ankomma på rättstillämpningen att ta hänsyn till de förändringar som sker med tiden i synen på vad som avses med mindre värde respektive enklare slag av motion och annan friskvård.

Värdering av kostförmåner

En justering i fråga om beräkningen av värdet för kostförmån har gjorts för att få en bättre överensstämmelse mellan genomsnittspriset och förmånsvärdet för en lunch. Justeringen innebär att vid beräkningen av värdet för kostförmån för hel dag ska beloppet avrundas till närmaste femtal kronor, i stället för som tidigare till närmaste tiotal kronor. Med en sådan avrundning kommer en höjning av förmånsvärdet för en lunch att ske i tvåkronorsintervall i stället för i fyrakronorsintervall och leda till att förmånsvärdet justeras något oftare.

Inställelseresor

Förmån av resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst (inställelseresa) eller av resa mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresa) ska inte tas upp till beskattning under vissa förutsättningar, bl.a. om andra skattepliktiga inkomster inte erhållits på grund av tjänsten. Det kan t.ex. gälla vid medverkan i TV-program.

Skattefriheten ska också gälla ersättning för sådana resor om ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resor med egen bil, ersättningen inte överstiger 16 kronor per mil.

Utgifter för hemresor, m.m.

Bestämmelserna om avdrag för utgifter för hemresor och inställelseresor samt om skattefria intervjuresor har förtydligats så att det klart framgår att dessa endast gäller för resor som företas mellan två platser belägna inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2004.

Skattereduktion för bredbandsanslutning

SFS 2003:823–824, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

Möjligheten för fysiska och juridiska personer att få skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation gällde från början 2002 och 2003 års taxeringar men förlängdes föregående år till att även omfatta 2004 års taxering.

Det nu aktuella riksdagsbeslutet innebär en tvåårig förlängning av reglerna, dvs. till och med 2006 års taxering.

Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

SFS 2003:826, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, har förlängts till att gälla också vid 2005 års taxering.

Ändringen i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet trädde i kraft den 1 januari 2004.

Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar

SFS 2003:825, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

Riksdagens beslut innebär att den tidsbegränsade justeringsregeln för miljöbilar i 61 kap. 19 a § inkomstskattelagen har förlängts med tre år för elbilar och med två år för alkohol- och gasbilar. Nedsättningen kommer därmed att gälla för båda bilgrupperna till och med 2009 års taxering.

Omedelbart avdrag för reparation och underhåll på näringsfastigheter

SFS 2003:1074, Bet. 2003/04:SkU8, Prop. 2003/04:16

Genom ändringar i inkomstskattelagen klargörs det att utgifter för reparation och underhåll av byggnader och markanläggningar i inkomstslaget näringsverksamhet får dras av omedelbart även till den del utgifterna har fördelats på flera år i räkenskaperna. Beträffande byggnader ska detta även gälla för utgifter som omfattas av det utvidgade reparationsavdraget.

Avdrag för utgifter för reparation och underhåll på lagerfastigheter ska återföras till beskattning när fastigheten avyttras om avdraget gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas retroaktivt från och med 2002 års taxering vad gäller möjligheten till omedelbart avdrag. Ändringen i återföringsregeln tillämpas på avyttringar som skett efter den 31 december 2003.

Avdrag för utdelning på insatsemissioner

SFS 2003:1075, Bet. 2003/04:SkU13, Prop. 2003/04:22

Kooperativa ekonomiska föreningar ska dra av utdelning som lämnas i förhållande till insatser som tillgodoförts genom insatsemission. Avdrag ska även göras för den del av det emitterade kapitalet som betalas till medlemmen vid dennes utträde ur föreningen.

Vid emissionstillfället ska en insatsemission inte anses utgöra utdelning till medlemmen. Detta innebär att medlemmen inte ska beskattas såsom för utdelning vid emissionstillfället utan först när medlen kan disponeras.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

Ändrade regler för CFC-beskattning

SFS 2003:1086–1090, Bet. 2003/04:SkU6, Prop. 2003/04:10

Riksdagen har beslutat om ändrade regler för s.k. CFC-beskattning, dvs. de regler som innebär att svenska delägare i utländska juridiska personer i vissa fall beskattas löpande i Sverige för den utländska juridiska personens inkomster.

Riksdagens beslut innefattar också ett tillkännagivande till regeringen om visst ytterligare arbete med den filialregel som införts genom de nya CFC-reglerna.

De nu beslutade reglerna kompletterar riksdagens beslut våren 2003 om skattefrihet från och med den 1 juli 2003 för juridiska personers näringsbetingade innehav av andelar i andra företag (SFS 2003:224–229). De nya CFC-reglerna ska motverka att svenska företag kan använda sig av omfattande skatteplanering till följd av det nämnda beslutet.

Delägare i en utländsk juridisk person

Med delägare i en utländsk juridisk person avses enligt de nya reglerna en skattskyldig fysisk eller juridisk person som – eventuellt tillsammans med personer i intressegemenskap – direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer innehar eller kontrollerar minst 25 % av den utländska juridiska personens kapital eller röster vid utgången av delägarens beskattningsår.

Endast obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga med andelar knutna till ett fast driftställe i Sverige omfattas. Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handelsbolag likställs med direkt innehav.

Det tidigare villkoret om att minst 50 % av rösterna ska kontrolleras av obegränsat skattskyldiga har således avskaffats.

Vid ett indirekt ägande i en utländsk juridisk person ska ägarandelen utgöra produkten av kapitalandelarna i varje led av ägarkedjan. Andelen röster ska bestämmas med utgångspunkt i den lägsta röstandelen som förekommer i något led av ägarkedjan.

CFC-regleringens syfte

CFC-regler syftar till att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att den svenska skattebasen urholkas.

Det kan t.ex. vara fråga om s.k. ränteavdragsarbitrage eller andra transaktioner som innebär att inkomster, t.ex. genom felaktiga internpriser, förs över till koncernföretag i lågskattestater för att sedan tas hem i form av skattefri utdelning eller kapitalvinst. Ett aktiebolag som innehar näringsbetingade andelar i ett lågbeskattat utländskt företag ska alltså normalt beskattas för sin andel av dettas resultat.

Lågbeskattade inkomster

En generell regel definierar vad som ska anses som lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person och enligt huvudregeln träffas av CFC-beskattning.

En nettoinkomst hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattas alls eller beskattas lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 % av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige.

Undantag görs för det fall att den utländska juridiska personen som har sådana inkomster hör hemma i en stat eller en jurisdiktion som räknas upp i en särskild lista. Flertalet stater, både med vilka Sverige har skatteavtal och med vilka Sverige saknar sådana avtal, finns upptagna på denna lista. Det finns också särskilda undantag i listan, vilka det av utrymmesskäl inte går att behandla här.

Beskattningen av inkomsterna

Delägaren ska ta upp sin andel av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen (CFC-bolaget) som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster ska beräknas som om personen hade varit ett svenskt aktiebolag med tillämpning av reglerna i inkomstskattelagen (IL).

Vid den därpå följande beräkningen av delägarens andel av lågbeskattade inkomster ska det resultat som räknats fram för att pröva om företaget är ett CFC-bolag justeras bl.a. genom att avsättningar till periodiseringsfonder får göras på delägarnivå. Hänsyn får tas till underskott som uppkommit under de närmast tre tidigare beskattningsåren. En förutsättning är att delägaren var delägare vid utgången av det tidigare beskattningsåret. Detta ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkten.

Avräkning av utländsk skatt

Delägare som enligt bestämmelserna i IL beskattas för sin andel av en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster är berättigad till avräkning för utländsk inkomstskatt som den utländska juridiska personen erlagt på dessa inkomster.

Ikraftträdande

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003.

Värdering av lager av finansiella instrument

SFS 2003:1102–1104, Bet. 2003/04:SkU16, Prop. 2003/04:28

Skattereglerna om värdering av lager av finansiella instrument har frikopplats från bokföringsreglerna. Den skattskyldige får välja mellan att ta upp sådant lager till det verkliga värdet eller att använda det samlade anskaffningsvärdet.

Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap (i detta sammanhang företag som har möjlighet att utväxla koncernbidrag och handelsbolag) ska dock tillämpa samma metod. Om lagret värderas till det samlade anskaffningsvärdet ska detta fastställas utan hänsyn till överlåtelser som gjorts mellan företag i intressegemenskapen.

Avdragsrätten för förluster begränsas om finansiella instrument överlåts till ett företag i intressegemenskapen och det finansiella instrumentet inte är lager även hos den nye ägaren. Justeringsregeln för företag som övergår från en kollektiv värdering till en post-för-post-värdering har tagits bort och den skattemässiga utdelningsspärren har behållits.

En regel har införts som innebär att sådana säkringsinstrument som skattemässigt är lager ska tas upp till anskaffningsvärdet om de säkrar andra poster i företaget än sådana som är lager.

Vidare har vissa justeringar gjorts i bestämmelsen om värdering av fordringar och skulder m.m. i utländsk valuta.

De nya reglerna är en konsekvens av lagstiftningen om nya redovisningsregler för finansiella instrument (SFS 2003:772–775, se nedan under rubriken Övrigt) men syftar även till att stoppa vissa möjligheter till skatteplanering.

Den nya terminologin i inkomstskattelagen (IL) och årsredovisningslagen har återgivits även i 1 § lagen om inventering av varulager för inkomsttaxeringen. För enkelhetens skull har regeln skrivits om på det sättet att den skattskyldige vid inventeringen ska anteckna det värde posten tagits upp till enligt 17 kap. IL. Anteckningen ska, i likhet med vad som gällt tidigare, ange om det är fråga om anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde eller något annat värde.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § IL får kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet vid beskattningen till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005. Eftersom försäkringsbolag ännu inte får tillämpa de nya redovisningsreglerna ska dessa företag vid beskattningen använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet.

EU-direktiv om ränteinkomster

SFS 2003:1130, Bet. 2003/04:SkU14, Prop. 2003/04:24

Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter har ändrats för att genomföra rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar.

Direktivet innebär ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsstaterna om räntebetalningar som möjliggör faktisk beskattning av dessa räntebetalningar i den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har sitt skatterättsliga hemvist i enlighet med de nationella lagarna i den staten.

I fråga om punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna trädde den ändrade lagen i kraft den 1 januari 2004. I övrigt träder ändringarna i kraft den dag regeringen bestämmer.

Slopad skattefrihet för tandvårdsförmån

SFS 2003:1194, Bet. 2003/04:SkU12, Prop. 2003/04:21

Skattefriheten har slopats för förmån av inte offentligt finansierad tandvård i Sverige och av tandvård utomlands.

Som en konsekvens av den slopade skattefriheten för tandvårdsförmån har arbetsgivaren rätt att dra av sådana utgifter i näringsverksamheten.

Utgångspunkten för lagstiftningen har varit att den offentliga finansieringen av tandvården ska ske i huvudsak inom ramen för den allmänna försäkringen och inte genom skattesystemet.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004. Ändringen i inkomstskattelagen om full avdragsrätt för tandvårdsutgifter i näringsverksamhet har kompletterats med en övergångsregel för att inte möjliggöra för företag med brutet räkenskapsår att både tillhandahålla skattefri tandvård och göra avdrag för samma tandvårdsutgifter.

Beskattning av ersättningar till uppgiftslämnare

SFS 2003:1194, Bet. 2003/04:SkU12, Prop. 2003/04:21

Ett förtydligande har gjorts i 8 kap. 30 § inkomstskattelagen om att skattefriheten endast gäller om den handling som ligger till grund för ersättningen inte hänför sig till anställning eller uppdrag.

Skattefriheten enligt nämnda lagrum har vidare utvidgats till att omfatta ersättning till den som bidragit till att förebygga brott eller att tillgångar tas i beslag. Skattefriheten har även utvidgats till att omfatta fall då uppgiftslämnarens insats inte lett till avsett resultat.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2004.

Begränsning av skattefriheten för lånedator

SFS 2003:1194, Bet. 2003/04:SkU12, Prop. 2003/04:21

Reglerna om skattefrihet för förmån av s.k. lånedator har skärpts. För att förmånen ska vara skattefri krävs att förmånen inte byts ut mot kontant lön med mer än 10 000 kr under beskattningsåret.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2004. De ska dock inte tillämpas i de fall datorutrustningen levererats till den anställde före utgången av juni månad 2004 enligt avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före den 1 januari 2004.

Lättnader i 3:12-reglerna

SFS 2003:1200, Bet. 2003/04:SkU9, Prop. 2003/04:17

Nivån på klyvningsräntan i de s.k. 3:12-reglerna har höjts med två procentenheter till statslåneräntan plus sju procentenheter.

Höjningen av klyvningsräntan ska enligt regeringen ses som ett första steg i ett arbete med att reformera 3:12-reglerna i syfte att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i fåmansföretagen.

Regeländringen trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Utökade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyte

SFS 2003:1206–1207, Bet. 2003/04:SkU11, Prop. 2003/04:19

Enligt gällande rätt kan en person som säljer sin bostad – ett småhus eller en bostadsrätt – och förvärvar ett småhus eller en bostadsrätt i ett s.k. äkta bostadsföretag få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten.

Om den förvärvade bostadsrätten varit nybyggd och funnits i ett bostadsföretag som ännu inte uppfyllt villkoren för att vara ett äkta bostadsföretag har det tidigare gjorts gällande att uppskov inte kunnat ges.

Riksdagens beslut innebär att möjligheterna att få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid byte av bostad har utökats. Enligt de nya bestämmelserna ska också en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag kunna vara ersättningsbostad. Detta sker genom att även oäkta bostadsföretag under vissa förutsättningar jämställs med äkta bostadsföretag när det gäller frågan om en bostadsrätt kan vara en ersättningsbostad.

Vidare har tidpunkten för bosättningskravet m.m. i uppskovsreglerna anpassats till den senaste tidpunkten för att lämna självdeklaration som är den 2 maj.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

Beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter

SFS 2003:1206–1207, Bet. 2003/04:SkU11, Prop. 2003/04:19

Riksdagen har beslutat om en höjning av den beloppsgräns som tidigare gällt för att en fastighetsägare ska beskattas för en inkomst som hänför sig till en samfällighet som hans fastighet har del i. Gränsen har höjts från 300 kr till 600 kr.

Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus

SFS 2003:1204–1205, Bet. 2003/04:SkU11, Prop. 2003/04:19

Riksdagens beslut gäller en ny lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus.

De nya bestämmelserna innebär att skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en viss del av den utgift som en fastighetsägare har vid installation av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus eller ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus. En förutsättning är att småhuset används som permanentbostad av ägaren till huset.

Skattereduktion ges till fysiska personer. Vid installation av energieffektiva fönster kan skattereduktion även ges till privatbostadsföretag som äger småhus. En förutsättning är då att medlemmen eller delägaren i privatbostadsföretaget är permanent bosatt i småhuset.

Skattereduktion får tillgodoräknas ägaren med 30 % av den del av det reduktionsberättigade underlaget som överstiger 10 000 kr per småhus. Vid installation av energieffektiva fönster får skattereduktion ges med högst 10 000 kr och vid installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem med högst 15 000 kr. Beslut fattas av Skatteverket efter ansökan.

Lagstiftningen är tidsbegränsad och gäller för installationer som påbörjats tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december 2006. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2004.

Beskattning av europabolag

SFS 2004:494–496, Bet. 2003/04:SkU34, Prop. 2003/04:134

Inkomstbeskattningen av europabolag och deras ägare

Ett europabolag ska vid inkomstbeskattningen likställas med ett aktiebolag.

Delägare i europabolag ska vid beskattningen behandlas på samma sätt som delägare i nationella aktiebolag.

Kupongskatt

Aktie i ett europabolag med säte i Sverige ska vid uttag av kupongskatt likställas med aktie i ett svenskt aktiebolag. Det innebär att kupongskatt också ska betalas för utdelning på aktie i ett europabolag som har sitt säte i Sverige.

Arvs- och gåvoskatt

De särskilda värderingsreglerna för företagstillgångar, de s.k. lättnadsreglerna, som gäller vid arvsbeskattningen och – under vissa villkor – vid gåvobeskattningen ska också omfatta aktier i europabolag under förutsättning att aktierna är onoterade.

Ikraftträdande

Lagändringarna trädde i kraft den 8 oktober 2004.

Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning till aktiebolag

SFS 2004:498, Bet. 2003/04:SkU33, Prop. 2003/04:133, Regeringens skr. 2003/04:63

Genom riksdagens beslut har införts enhetliga regler för överföring av periodiseringsfond i samband med att enskild näringsverksamhet eller näringsverksamheten i ett handelsbolag överförs till ett aktiebolag.

Särbestämmelserna för bolagsbildning genom apportemission har slopats. I stället har de regler som gäller för vanlig bolagsbildning (s.k. kontantbildning) utvidgats till att gälla generellt.

Det innebär att tre förutsättningar ska gälla för att en periodiseringsfond ska få överföras till ett aktiebolag:

  1. överföringen får inte föranleda uttagsbeskattning,

  2. ett tillskott på grund av överföringen ska göras till bolaget motsvarande överförd periodiseringsfond, och

  3. aktiebolaget ska göra avsättning i räkenskaperna för övertagen fond.

Även i fråga om villkoren för att en enskild näringsidkares expansionsfond ska få upphöra utan att återföras till beskattning i samband med att verksamheten överförs till ett aktiebolag ska de regler som gäller för vanlig bolagsbildning även gälla vid apportemission. Detta innebär att den enskilde näringsidkaren vid apportemission ska skjuta till ett kapital till aktiebolaget som motsvarar minst 72 % av expansionsfonden.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas i fråga om överföringar efter den 29 januari 2004.

Undantag från skattskyldighet för royalty och avgift m.m.

SFS 2004:614, Bet. 2003/04:SkU32, Prop. 2003/04:126

Genom riksdagens beslut har införts bestämmelser i inkomstskattelagen för att genomföra rådets direktiv (2003/49/EG) av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående företag i olika medlemsstater.

Syftet med direktivet är att räntor och royalties som betalas mellan närstående företag i olika medlemsstater endast ska beskattas en gång i en medlemsstat. Detta uppnås genom att sådana räntor och royalties undantas från beskattning i den medlemsstat där de uppkommer.

Medlemsstaterna ska införa de bestämmelser i lagar och andra förordningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 1 januari 2004 och underrätta kommissionen om detta.

Royalty och liknande avgift

Det har konstaterats att Sverige i vissa fall inte levt upp till kraven i direktivet om räntor och royalties på att inte beskatta royalties som betalas ut från Sverige till företag i andra EU-länder.

De nya bestämmelserna innebär att en mottagare av ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska undantas från skattskyldighet för denna ersättning, om följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Betalaren är en sådan juridisk person som omfattas av bilagan till direktivet och är antingen obegränsat skattskyldig eller begränsat skattskyldig och bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige.

  • Mottagaren av ersättningen är en sådan juridisk person som omfattas av bestämmelserna i direktivet.

  • Betalaren och mottagaren av ersättningen har intressegemenskap.

Om ersättningen i form av royalty och avgift är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna om undantag från skattskyldighet bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap.

Räntor

Sverige har redan ansetts uppfylla direktivets krav på att inte beskatta räntor som betalas ut till en annan medlemsstat. Lagstiftaren har därför inte ansett det vara nödvändigt att införa några nya bestämmelser om skattefrihet vid utbetalning av räntor till utlandet.

Ikraftträdande

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas på ersättningar som hänför sig till tiden efter utgången av år 2003.

Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor m.m.

SFS 2004:638–639, Bet. 2003/04:SkU31, Prop. 2003/04:149

Bakgrund

Det nordiska skatteavtalet undertecknades den 23 september 1996. Det trädde i kraft den 11 maj 1997 och tillämpas från den 1 januari 1998. Avtalet är införlivat med svensk rätt genom lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Den 29 oktober 2003 undertecknade Sverige och Danmark ett avtal om vissa skattefrågor. Avtalet föreskriver bl.a. vissa undantag från bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet.

Lagen om det nordiska dubbelbeskattningsavtalet

Riksdagen har godkänt avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor samt – med anledning av avtalet – antagit en lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Avtalet innehåller bl.a. bestämmelser om beskattning av anställningsinkomster, avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag för utgifter för resor över Öresundsbron samt en ordning för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2004. Enligt avtalet ska vissa artiklar och punkter tillämpas i fråga om skatter på inkomst som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare. I övriga delar tillämpas avtalet för skatter som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare.

Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Vidare har lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ändrats på så sätt att den skatteplikt som föreligger för inkomst som person som är bosatt utomlands uppbär på grund av anställning i Sverige har utökats till att omfatta även vissa fall då personen till viss del utför arbetet utomlands.

Om personen utför arbete utomlands, antingen på tjänsteresa eller i sin bostad, ska arbetet vid tillämpning av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta anses utfört i Sverige om tiden för arbetet i bostaden uppgår till högst hälften av hans totala arbetstid i verksamheten under varje tremånadersperiod.

Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2004 och tillämpas på avlöning eller därmed jämförlig förmån som utgår efter utgången av år 2004.

Beskattning av lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige

SFS 2004:654, Bet. 2003/04:SkU37, Prop. 2003/04:151

Lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige kan dels vara svenska medborgare, dels utländska medborgare som var bosatta här när de fick anställningen.

För lokalanställda har tidigare gällt att de inte varit skattskyldiga för inkomster från utländska beskickningar och konsulat i Sverige. Detta har varit ett undantag från den annars gällande principen att personer bosatta i Sverige är skattskyldiga för alla inkomster.

Skattebefrielsen för lokalanställda har medfört att deras löner har beräknats utifrån vad som skulle ha erhållits netto efter beskattning av en normal svensk lön. Det vanliga har varit att de lokalanställda erhållit omkring 70 % av vad som skulle ha utgått i lön enligt kollektivavtal.

Detta har i sin tur inneburit att de lokalanställdas socialförsäkringsförmåner beräknats på dessa jämförelsevis lägre löner. Förmånerna från socialförsäkringen i form av t.ex. inkomstpension eller sjukpenning blev därmed betydligt lägre än om storleken på förmånerna hade beräknats på en motsvarande beskattad bruttolön.

För att komma tillrätta med de lokalanställdas situation har den nuvarande skattefriheten slopats.

Ett slopande av skattefriheten har ansetts få till följd att de lokalanställdas löner kommer att ligga på samma nivå som för andra arbetstagare med motsvarande arbetsuppgifter. Därigenom kommer också de lokalanställdas sociala förmåner att kunna bli desamma som för andra arbetstagare som har liknande arbetsuppgifter men andra arbetsgivare.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2007.

Förmögenhetsbeskattning

Begränsningsregel för förmögenhetsskatten

SFS 2004:126, Bet. 2003/04:SkU26, Prop. 2003/04:64

Genom riksdagens beslut har en ny lag om skattereduktion för förmögenhetsskatt tillskapats.

Begränsningsregeln innebär att den som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt och som betalar förmögenhetsskatt för sin permanentbostad kan tillgodoräknas skattereduktion även för förmögenhetsskatten. Detsamma gäller den som betalar förmögenhetsskatt och som sambeskattas med någon som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt.

Förhållandet mellan tillgodoräknad skattereduktion för fastighetsskatt och den fastighetsskatt som påförts för permanentbostaden avgör hur stor reduktion som ska tillgodoräknas för förmögenhetsskatten.

Om skattereduktionen för fastighetsskatt t.ex. utgör en tredjedel av fastighetsskatten, ska skattereduktionen för förmögenhetsskatt uppgå till ett belopp som motsvarar en tredjedel av den förmögenhetsskatt som hänförs till permanentbostaden.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2004 och tillämpas första gången i fråga om slutlig skatt enligt 2004 års taxering.

Mervärdesskatt

Nya faktureringsregler när det gäller moms

SFS 2003:1134–1137, Bet. 2003/04:SkU15, Prop. 2003/04:26 samt Prop. 2002/03:99 (delvis)

Nya regler har antagits för fakturor när det gäller moms. Ändringar har gjorts i momslagen, skattebetalningslagen och bokföringslagen.

De nya reglerna är föranledda av ett EG-direktiv som antogs den 20 december 2001 (Rådets direktiv 2001/115/EG om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller moms).

Faktureringsskyldigheten

De bestämmelser i momslagen som reglerar vem som är faktureringsskyldig har inte ändrats materiellt men omformulerats så att de närmare knyter an till formuleringen i faktureringsdirektivet.

En ny regel har förts in i momslagen som uttryckligen anger att s.k. självfakturering (self-billing) är tillåten under vissa förutsättningar. Regeln innebär att en faktura som köparen utfärdar i säljarens namn och för hans räkning ska accepteras som en faktura utfärdad av säljaren om de särskilda villkor som anges i bestämmelsen är uppfyllda.

De särskilda villkoren innebär att det ska föreligga ett i förväg träffat avtal mellan parterna och att det ska finnas ett förfarande för godkännande av varje faktura av den skattskyldige.

Vidare har en regel införts i momslagen som uttryckligen anger att faktureringsfunktionen kan utföras av en tredje person i den faktureringsskyldiges namn och för hans räkning (utläggning av faktureringsfunktionen, outsourcing).

Faktureringsskyldighetens omfattning

En bestämmelse om faktureringsskyldighet har införts i momslagen som innebär att en näringsidkares faktureringsskyldighet ska gälla för omsättning av varor och tjänster som görs till en köpare som är näringsidkare eller icke skattskyldiga juridiska personer. Faktureringsskyldighet ska även föreligga vid distansförsäljningar och försäljningar av nya transportmedel oavsett vem som är förvärvare.

Skyldighet att utfärda faktura föreligger inte i vissa särskilt angivna fall där undantag från skatteplikt enligt momslagen föreligger.

Begreppen faktura och jämförlig handling

Begreppet jämförlig handling i definitionen av ”faktura eller annan jämförlig handling” har utmönstrats ur momslagen. I stället har införts en bestämmelse som innebär att med faktura avses dokument eller meddelande i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren i 11 kap. momslagen.

Fakturan

Momslagens krav på innehållet i en faktura har kompletterats och ändrats så att de överensstämmer med den uttömmande uppräkningen i faktureringsdirektivet.

Den regel i momslagen som tidigare medgav att en förenklad faktura fick utfärdas när fakturan uppgick till mindre belopp har ändrats i enlighet med motsvarande regel i faktureringsdirektivet. Det innebär att en förenklad faktura får utfärdas då handelsbruket inom verksamheten, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utställande av en faktura gör det svårt att utfärda en fullständig sådan. De bestämmelser som införts i momslagen preciserar vilka uppgifter som måste framgå av en förenklad faktura.

Det är nu tillåtet att utfärda en samlingsfaktura för flera separata leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster.

Bestämmelsen i momslagen om kreditnota har omformulerats så att den får en lydelse som anknyter till faktureringsdirektivets bestämmelse om ändringsdokument.

Valuta

En bestämmelse har införts som innebär att om beloppet i fakturan uttrycks i en annan valuta än den skattskyldiges redovisningsvaluta och redovisningsvalutan är svenska kronor eller euro ska skattebeloppet även anges i redovisningsvalutan.

Det har även införts en bestämmelse som innebär att om den skattskyldige har en annan redovisningsvaluta än svenska kronor eller euro och valutan i fakturan är en annan än svenska kronor ska skattebeloppet även anges i svenska kronor. Om såväl redovisningsvalutan som valutan i fakturan är euro, behöver inte någon omräkning till svenska kronor göras på fakturan.

Vidare har de bestämmelser preciserats som anger vilket av fakturabeloppen som ska vara utgångspunkt vid beräkningen av skattebeloppet vid redovisningen i skattedeklarationen om två belopp angivits i fakturan.

Elektronisk fakturering

En definition av begreppet överföring av fakturor på elektronisk väg har införts i momslagen. En regel har införts som uttryckligen anger att fakturor får sändas elektroniskt om mottagaren godtar detta. Det ställs inga särskilda krav i momslagen utöver detta krav på fakturor som sänds elektroniskt. När flera fakturor sänds samlat på elektronisk väg till samma mottagare behöver de uppgifter som är gemensamma för de olika fakturorna endast anges en gång.

Lagringsregler

En definition av vad som avses med lagring av fakturor på elektronisk väg har införts i skattebetalningslagen.

I skattebetalningslagen har en regel förts in som särskilt anger att en skattskyldig person är skyldig att lagra ett exemplar av alla utfärdade och mottagna fakturor och att denna skyldighet omfattar fakturor som utfärdats av honom själv, hans kund eller i hans namn för en tredje person. Skyldighet att lagra fakturor har inte ansetts behöva införas för privatpersoner och juridiska personer med skattefri verksamhet som tar emot en faktura.

Bokföringslagen har ändrats så att maskinläsbara medier, maskinutrustning och system under vissa förutsättningar får hållas tillgängliga i ett annat EU-land. Samma regler ska även kunna tillämpas vid arkivering i ett land med vilket det finns rättsliga instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd som motsvarar EG-reglerna.

En bestämmelse har införts i skattebetalningslagen som innebär att krav ställs på att det kan säkerställas att uppgifterna i fakturan är oförändrade och läsbara under hela lagringsperioden. Fakturor ska lagras i mottagen form på det sätt som gäller enligt bokföringslagen. En hänvisning till bokföringslagens regler har införts i skattebetalningslagen.

Ikraftträdande

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004.

Fastighetsbeskattning

Tredimensionell fastighetsindelning

SFS 2003:626–629, Bet. 2003/04:BoU2, Prop. 2002/03:116

En fastighet avgränsades enligt tidigare gällande regler endast med gränslinjer i markplanet men saknade fastställda gränser i höjd- och djupled. Det gick inte att avgränsa fastigheter så att flera fastigheter lades ovanpå varandra. Inte heller kunde en fastighet avgränsas så att den sträckte sig över eller under en annan fastighet.

Riksdagens beslut innebär att fastigheter i vissa fall kan avgränsas också i vertikalplanet, dvs. i höjd- och djupled. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för sådant fastighetsutnyttjande där olika verksamhetsutövare nyttjar skilda plan inom en fastighet (s.k. tredimensionellt fastighetsutnyttjande). De nya reglerna medför bl.a. bättre förutsättningar för bostadsbyggande ovanpå befintliga kommersiella byggnader.

Utrymmen som rymmer eller är avsedda att rymma anläggningar eller delar av anläggningar kan brytas ut till självständiga fastigheter. Det nya slaget av fastigheter benämns tredimensionella fastigheter. De utrymmen som kan utgöra tredimensionella fastigheter är sådana som upptar större anläggningar, t.ex. byggnader, broar, bergrum och tunnlar, eller delar av sådana anläggningar.

I huvudsak samma regler som tidigare gällt för fastigheter av traditionellt slag gäller nu för bildande och nyttjande av tredimensionella fastigheter. Detta innebär bl.a. att fastigheter av det nya slaget nybildas och ombildas av lantmäterimyndigheten vid förrättningar enligt fastighetsbildningslagen. Tredimensionella fastigheter kan vidare köpas, lagfaras och intecknas på samma sätt som andra fastigheter.

Den nya lagstiftningen innehåller ett antal särskilda regler för tredimensionella fastigheter, däribland att vissa särskilda villkor ska vara uppfyllda för att sådana fastigheter ska kunna bildas.

Vidare har nya regler införts på grannelagsrättens område när det gäller anläggningar som är uppdelade på flera fastigheter. Bl.a. har fastighetsägare i vissa fall rätt till tillträde till annans fastighet för att utföra byggnadsarbete på den egna fastigheten.

Enligt de nya bestämmelserna kan allmän domstol i vissa fall förplikta ägaren av en vanvårdad fastighet att åtgärda bristerna på fastigheten.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004.

Fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter

SFS 2003:1201–1202, Bet. 2003/04:SkU10, Prop. 2003/04:18

Under 2003 har införts regler om ett nytt slag av fastigheter, s.k. tredimensionella fastigheter (SFS 2003:626–629). Enligt denna lagstiftning gäller i huvudsak samma civilrättsliga regler för tredimensionella fastigheter som för andra fastigheter.

För att tredimensionella fastigheter och fastigheter med tredimensionella fastighetsutrymmen ska kunna åsättas taxeringsvärden har regelsystemet för fastighetstaxering ansetts behöva ändras. Detta beror huvudsakligen på att tredimensionella fastigheter inte behöver ha markkontakt på samma sätt som traditionella fastigheter.

Lagstiftaren har gjort bedömningen att tredimensionella fastigheter i stort sett kan värderas enligt gällande regler i fastighetstaxeringslagen (FTL).

Byggnadstypen ska som hittills bestämmas särskilt för varje byggnad. En sådan byggnadsdel som hör till en tredimensionell fastighet kan dock inte tillhöra byggnadstypen småhus.

Värdeår bestäms särskilt för byggnad som hör till en tredimensionell fastighet. Om byggnaden indelas i flera värderingsenheter bestäms samma värdeår för dessa.

Utrymme och därtill knutet värde av byggrätt som ingår i en tredimensionell fastighet inryms i begreppet mark enligt FTL.

Markvärde för värderingsenhet som består av utrymme till hyreshus, industribyggnad eller övrig byggnad som ingår i en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme bestäms som värderingsenhetens byggrätt i kvadratmeter multiplicerad med det i riktvärdeangivelsen angivna värdet per kvadratmeter byggrätt.

I inkomstskattelagen har gjorts en ändring till följd av det nya markbegreppet.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års fastighetstaxering respektive vid 2005 års inkomsttaxering.

Dämpningsregel för fastighetsskatten

SFS 2003:1203, Bet. 2003/04:SkU11, Prop. 2003/04:19

En regel har införts för att dämpa uttaget av fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden (dämpningsregel). Regeln tar inte sikte på taxeringsvärdena som sådana utan på underlaget för uttag av fastighetsskatt.

Regeln innebär att om taxeringsvärdet på en småhusenhet, en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet höjs vid en fastighetstaxering, ska höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. I stället ska höjningen fördelas lika mellan de år som återstår fram till nästa fastighetstaxering.

Dämpningsregeln tillämpas när taxeringsvärdet har höjts vid såväl allmän och förenklad fastighetstaxering som vid särskild fastighetstaxering.

Om en särskild fastighetstaxering lett till att en taxeringsenhet eller en del av en taxeringsenhet fått ett lägre värde, beräknas underlaget för fastighetsskatt för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering på grundval av det nya värdet, om inte underlaget med tillämpning av dämpningsregeln är lägre.

Dämpningsregeln tillämpas inte när ett taxeringsvärde fastställts i samband med att en ny taxeringsenhet bildats eller en taxeringsenhets typ ändrats.

Bestämmelserna trädde i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering såvitt avser småhusenheter, vid 2005 års taxering såvitt avser hyreshusenheter och vid 2006 års taxering såvitt avser lantbruksenheter.

Socialavgifter

Nordisk konvention om social trygghet

SFS 2004:114, Bet. 2003/04:SfU7, Prop. 2003/04:44

Riksdagens beslut innebär att konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge av den 18 augusti 2003 ska gälla som lag här i landet. Konventionen ersätter den tidigare konventionen av den 15 juni 1992 (SFS 1993:1529).

I huvudsak föranleds den nya konventionen dels av ändringar inom EG-rätten, dels av ändringar i de nationella socialförsäkringssystemen i de nordiska länderna. Den nya konventionen har förkortats och förenklats.

Den nya konventionen har en tydligare koppling till förordning (EEG) 1408/ 71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Konvention mellan Sverige och Luxemburg om social trygghet

SFS 2004:491, Bet. 2003/04:SfU16, Prop. 2003/04:98

Riksdagen har godkänt konventionen av den 1 december 2003 mellan Sverige och Luxemburg om social trygghet och antagit en lag om konvention mellan de båda länderna om social trygghet.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Allmän löneavgift

SFS 2003:822 och 1197, Bet. 2003/04:FiU1 och SkU12, Prop. 2003/04:1 och 2003/ 04:21

Som en del av den gröna skatteväxlingen har den allmänna löneavgiften för 2004 sänkts med 0,12 procent av avgiftsunderlaget, från tidigare gällande 3,25 procent till 3,13 procent av avgiftsunderlaget.

Lagen om allmän löneavgift har även justerats så att det tydligare framgår att allmän löneavgift inte ska betalas på sådana ersättningar för vilka endast ålderspensionsavgift ska betalas enligt socialavgiftslagen.

Punktskatter

Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror

SFS 2003:805, 807–809 och 811–814, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

Riksdagens beslut innebär att lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel har upphört att gälla den 1 januari 2004. Skälet till detta är att Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror upphörde från denna tidpunkt.

Koldioxidskatt på bränslen och energiskatt m.m.

SFS 2003:810, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

Koldioxidskatten på bränslen har höjts med 18 procentenheter. För bensin och dieselolja har dock energiskattesatserna sänkts lika mycket som koldioxidskattesatserna höjts. Drivmedel som endast belastats med koldioxidskatt har undantagits från höjningen av denna skatt. Härutöver har energiskatten på dieselolja höjts med 10 öre per liter.

För alla bränslen, inklusive drivmedlen, har höjningar tillkommit på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna. De särskilda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja har sänkts.

Energiskatten på el har höjts med 1 öre per kWh för hushållen och servicesektorn.

Höjningar har skett av samtliga energi- och koldioxidskattesatser motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2002–juni 2003.

Ovannämnda ändringar trädde i kraft den 1 januari 2004.

Industrins koldioxidskatterabatt

SFS 2004:223, Bet. 2003/04:SkU28, Prop. 2003/04:1 delvis

Riksdagen har beslutat om en höjning av tillverkningsindustrins och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarnas samt kraftvärmeverkens koldioxidskatterabatt från 75 procentenheter till 79 procentenheter.

Syftet med höjningen av skatterabatten är att skattebelastningen för industrierna ska förbli oförändrad efter den av riksdagen tidigare beslutade höjningen av koldioxidskatten med 18 procentenheter från årsskiftet 2003/2004 (SFS 2003:810).

Höjningen av skatterabatten gäller från den 1 januari 2004.

Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m.

SFS 2003:810, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

Den nollskattesats som hittills gällt för el som förbrukats i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling har avskaffats och ersatts av en skattesats på 0,5 öre per kWh. På motsvarande sätt har det återbetalningssystem som gäller för el som förbrukas inom jordbruket i övrigt, skogsbruket och vattenbruket ändrats. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2004.

Skattebefrielse för el i vissa industriella processer

SFS 2004:628, Bet. 2003/04:SkU36, Prop. 2003/04:144

Enligt ett tidigare riksdagsbeslut har den nollskattesats som hittills gällt för el som förbrukas inom industrin avskaffats och ersatts av en skattesats på 0,5 öre per kWh från och med den 1 juli 2004 (SFS 2003:810). Ändringen är en anpassning till EU:s nya energiskattedirektiv.

Energiskattedirektivet ger möjlighet att skattebefria el och bränslen som används i vissa industriella processer.

Det nu aktuella riksdagsbeslutet innebär att energiskattebefrielse ska gälla för el som används för kemisk reduktion och i elektrolytiska processer. Beslutet innebär vidare att skattebefrielse ska gälla för el som används i metallurgiska processer och vid tillverkning av mineraliska produkter.

För de nämnda processerna utom kemisk reduktion och elektrolytiska processer begränsas befrielsen dock till elintensiva ugnsprocesser i vilka kemiska eller inre fysikaliska materialförändringar äger rum.

Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2004.

Energiskatteavdraget för vindkraft

SFS 2003:810, Bet. 2003/04:FiU1, Prop. 2003/04:1

En avtrappning har inletts av det hittillsvarande avdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, den s.k. miljöbonusen. Avdraget har sänkts för landbaserad vindkraft från motsvarande 18,1 till 12 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft till 17 öre per kWh. Elproduktionen i ett vindkraftverk berättigar dock endast till avdrag så länge den sammanlagda produktionstiden i kraftverket, omräknad till timmar med full last, inte överstiger 20 000 timmar.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2004.

Arvs- och gåvoskatt

Ändrade arvs- och gåvoskatteregler vid generationsskiften i företag, m.m.

SFS 2003:1199, Bet. 2003/04:SkU9, Prop. 2003/04:17

Ändringar har gjorts i de s.k. lättnadsreglerna. Dessa regler gäller vid arvsbeskattningen och – under vissa villkor – vid gåvobeskattningen för värderingen av företagstillgångar. För att underlätta generationsskiften har villkoren för att få använda lättnadsreglerna vid gåvobeskattningen gjorts mer generösa.

Ändringarna innebär att succesiva gåvor godtas och att gåvotagaren kan lämna ersättning till givaren utan att gå miste om skattelättnaden. Den karenstid som stadgas i lättnadsreglerna har förkortats från fem till tre år.

När det gäller gåvobeskattningen i allmänhet har det gjorts en ändring som gäller frågan hur ersättning som en gåvotagare lämnar i samband med en gåva ska värderas. Enligt den nya regeln ska ersättning som lämnas vid gåva som vid beskattningen tas upp till en viss andel av det verkliga värdet endast räknas av med samma andel.

De nya bestämmelserna i lagen om arvs- och gåvoskatt trädde i kraft den 1 januari 2004.

Slopad arvsbeskattning av make och sambo

SFS 2003:1198, Bet. 2003/04:SkU7, Prop. 2003/04:15

Arvsbeskattningen av make och sambo har slopats.

Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas i de fall skattskyldighet inträtt efter den 31 december 2003.

Övrigt

Prisbasbeloppen för år 2004

SFS 2003:576

Regeringen har beslutat om prisbasbeloppen för år 2004. Båda har höjts med 700 kr i förhållande till prisbasbeloppen för år 2003.

Prisbasbeloppet för år 2004 är 39 300 kr. Det förhöjda prisbasbeloppet för år 2004 är 40 100 kr.

Inkomstbasbeloppet för år 2004

SFS 2003:635

Från och med år 2001 infördes ett nytt basbelopp benämnt inkomstbasbelopp som årligen ska räknas om med hänsyn till den relativa förändringen i inkomstindex. Vissa begrepp i det reformerade ålderspensionssystemet är knutna till inkomstbasbeloppet. Regeringen fastställer årligen inkomstbasbeloppet.

Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet till 42 300 kr för år 2004.

Dubbelbeskattningsavtal med Filippinerna

SFS 2003:630

Lagen (1999:638) om dubbelbeskattningsavtal med Filippinerna har trätt i kraft den 31 december 2003.

Skatteavtal mellan Sverige och Portugal

SFS 2003:758 och 891, Bet. 2003/04:SkU4, Prop. 2002/03:127

Riksdagen har dels godkänt ett avtal mellan Sverige och Portugal om undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst, dels antagit en lag om skatteavtal mellan de båda länderna.

Avtalet är tillämpligt på dels källskatter som avser belopp som förvärvats den 1 januari 2000 eller senare och på övriga skatter på inkomst, dels på skatter som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari 2000 eller senare.

Lagen trädde i kraft den 31 december 2003.

Luftfartsavtal mellan Sverige och Hong Kong SAR

SFS 2003:759 och 2004:27, Bet. 2003/04:SkU4, Prop. 2002/03:127

Riksdagen har dels godkänt ett avtal mellan Sverige och Hong Kong SAR för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst som härrör från internationell flygtransport, dels antagit en lag om detta avtal.

Avtalet innebär att beskattningsrätten till inkomst från luftfartyg i internationell trafik uteslutande tillfaller den avtalsslutande part där företaget som bedriver verksamheten har hemvist.

Lagen trädde i kraft den 1 mars 2004 och tillämpas på inkomst som förvärvas från och med den 1 januari 1997 samt på förmögenhet som innehas detta datum eller senare.

Det nya Skatteverket

SFS 2003:642–744, Bet. 2003/04:SkU2, Prop. 2002/03:99,delvis

Riksdagens beslut innebär att förutvarande tio skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklats och att en ny skattemyndighet inrättats, som heter Skatteverket.

Den nya myndigheten är förvaltningsmyndighet för frågor inom skatteförvaltningens hela område. Myndigheten är regionindelad och har skattekontor. Ett huvudkontor har bildats med placering i Solna.

Målet har varit att skapa nya och bättre förutsättningar för en enhetlig och likformig rättstillämpning samt ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Med andra ord har målet varit att öka möjligheterna att erbjuda kvalitet i verksamheten och att på bästa sätt möta medborgares, företags och andra intressenters krav och behov.

Ett av de tyngst vägande skälen för att bilda den nya myndigheten är den ökade flexibiliteten. Det blir avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet, utan de formella hinder som myndighetsgränserna utgjort. Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i skatteregionerna har också varit ett viktigt motiv.

Medborgarnas och företagens intressen kan tillgodoses i högre grad än tidigare i den nya myndighetens verksamhet. Förbättringar kan ske i flera avseenden, t.ex. när det gäller att åstadkomma enhetlighet i förhållningssätt och rättstillämpning samt när det gäller tillhandahållande av service.

Reformen har också generellt sett en effektivitets- och servicehöjande effekt, vilket medför att ökade satsningar kan ske inom myndighetens eget område, t.ex. när det gäller skattekontroll och brottsutredande verksamhet.

Ändringar har också införts i de processrättsliga reglerna. Vid Skatteverket har inrättats funktionen som allmänt ombud. Det allmänna ombudet har rätt att överklaga Skatteverkets beslut och ansöka om förhandsbesked.

Skatteverket företräder emellertid enligt huvudregeln självt det allmänna i skattemål i allmän förvaltningsdomstol. Om det allmänna ombudet har överklagat Skatteverkets beslut hos länsrätt företräder dock ombudet det allmänna i processen rörande den aktuella sakfrågan även i högre instans oavsett vem som initierat processen där.

Vidare har vissa forumregler ändrats. Bl.a. ska en fråga om utdömande av vite prövas av samma länsrätt som har att pröva den materiella fråga som vitesfrågan är sammankopplad med.

Dessutom får ett beslut om skatt som rör två eller flera skattskyldiga inom en koncern eller som rör en juridisk person och delägare i denna överklagas hos den länsrätt som ska pröva moderföretagets respektive den juridiska personens överklagande, om överklagandena sker samtidigt och stöder sig på väsentligen samma grund.

Kronofogdemyndigheterna omfattas inte av den föreslagna organisationsförändringen. Deras framtida ställning har varit föremål för utredning. I sitt betänkande SOU 2003:97 föreslår utredningen att de nuvarande tio kronofogdemyndigheterna slås samman till en fristående, rikstäckande Kronofogdemyndighet. Detta bedöms enligt utredningen kunna ske tidigast den 1 januari 2006. Skatteverket ska under övergångstiden fungera som central myndighet även inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004.

Kontrolluppgift om utlandsbetalningar

SFS 2003:750, Bet. 2003/04:SkU5, Prop. 2002/03:128

Ett förtydligande har gjorts i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter av vad kontrolluppgift ska lämnas om vid s.k. utlandsbetalningar. En höjning har dessutom skett av beloppsgränsen för de betalningar för vilka kontrolluppgift ska lämnas.

Kontrolluppgift ska lämnas om direkta och indirekta betalningar till utlandet från en obegränsat skattskyldig, från utlandet till en obegränsat skattskyldig samt inom landet mellan en obegränsat och en begränsat skattskyldig om betalningen överstiger 150 000 kr eller om den utgör delbetalningar av ett belopp som överstiger 150 000 kr.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

Redovisning och värdering av finansiella instrument

SFS 2003:772–775, Bet. 2003/04:LU2, Prop. 2002/03:121

Riksdagen har beslutat om ändringar i vissa lagar för genomförandet i svensk rätt av ett EG-direktiv som innehåller redovisningsregler för icke-finansiella företag och för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Tvingande bestämmelser?

Icke-finansiella företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning har rätt – men inte skyldighet – att tillämpa de värderingsprinciper som anges i direktivet.

Kreditinstitut och värdepappersbolag är skyldiga att tillämpa direktivets värderingsprinciper.

Ska bestämmelserna gälla både årsredovisningen och koncernredovisningen?

Icke-finansiella företag har möjlighet att använda sig av de nya bestämmelserna om värdering av finansiella instrument såväl vid upprättandet av årsredovisningen som vid upprättandet av koncernredovisningen. Kreditinstitut och värdepappersbolag är skyldiga att tillämpa bestämmelserna både i årsredovisningen och i koncernredovisningen.

Liksom tidigare är huvudregeln att samma värderingsprinciper ska tillämpas i både koncernredovisningen och årsredovisningen. Huvudregeln kan, liksom tidigare, frångås om det finns särskilda skäl.

Utformningen av värderingsbestämmelserna i årsredovisningslagen

Finansiella instrument kan – med vissa undantag – redovisas till verkligt värde. Det verkliga värdet ska bestämmas på grundval av det finansiella instrumentets marknadsvärde eller med hjälp av sådana värderingsmetoder som ger en god uppskattning av marknadsvärdet.

Säkrade poster som redovisas i balansräkningen ska värderas enligt samma principer som säkringsinstrumentet.

Värdeförändringar på finansiella instrument ska som huvudregel redovisas i resultaträkningen. Vissa slag av värdeförändringar ska dock redovisas direkt i eget kapital.

Vissa värderingsfrågor för kreditinstitut och värdepappersbolag

Tidigare gällande regler om värdering till verkligt värde av överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar har tagits bort.

Det preciseras att vissa värderingsregler i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag inte ska gälla för finansiella instrument som värderas till verkligt värde.

Särskilda upplysningar i redovisningarna

Icke-finansiella företag ska i sina årsredovisningar och i förekommande fall, koncernredovisningar, lämna de tilläggsupplysningar om finansiella instrument m.m. som anges i direktivet. Bl.a. ska upplysningar lämnas om förekommande derivatinstrument. Vissa mindre företag har undantagits från skyldigheten att lämna uppgifter om derivatinstrument.

I förvaltningsberättelsen ska såväl icke-finansiella företag som kreditinstitut och värdepappersbolag lämna särskilda upplysningar om risker m.m., knutna till företagens finansiella instrument. Detta ska dock inte gälla för vissa mindre icke-finansiella företag.

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska i sina årsredovisningar och i förekommande fall, koncernredovisningar, lämna de tilläggsupplysningar som anges i direktivet. Dessa bolag ska vidare, i not eller i balansräkningen, upplysa om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med beaktande av tillämpliga stabilitetsregler för rörelsen.

Orealiserade vinster

Skyldigheten för kreditinstitut och värdepappersbolag att sätta av vissa orealiserade vinster till en särskild fond för orealiserade vinster under bundet eget kapital har avskaffats.

Upplysningar i förvaltningsberättelsen

Styrelsen i kreditinstitut och värdepappersbolag ska i sitt förslag till vinstdisposition lämna upplysningar om de överväganden som gjorts med hänsyn till tillämpliga ekonomiska stabilitetsregler för den finansiella rörelse som bedrivs.

Omvända förvärv

Om ett företag förvärvat ett annat företag genom att betala med andelar som det självt gett ut och kontrollen över det förvärvande företaget som en följd av det övergår till nya ägare (omvänt förvärv), ska vid åtföljande upprättande av koncernredovisning det förvärvade företaget anses som moderföretag och det förvärvande företaget som dotterföretag.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2003.

Kreditinstitut och värdepappersbolag får tillämpa äldre bestämmelser för räkenskapsår som avslutas senast den 31 december 2005.

Begränsad avdragsrätt vid överlåtelse av pensionsutfästelser, m.m.

SFS 2003:1194–1195, Bet. 2003/04:SkU12, Prop. 2003/04:21

Avdragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser har begränsats.

Avdrag får enligt de nya reglerna bara göras om övertagandet sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.

De nya reglerna anses innebära en tydligare skattemässig reglering i det fall en pensionsutfästelse övertas och förfarandet inte bedöms försvåra omstruktureringar som innefattar personalövergångar.

Syftet med lagstiftningen är dels att motverka att den tidigare obegränsade avdragsrätten utnyttjas för omfattande skatteplanering, dels att säkerställa kravet på att det ska finnas ett egentligt pensionssyfte för att en pensionsavsättning ska gynnas skattemässigt.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på avtal om övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september 2003, dvs. dagen efter överlämnandet av en skrivelse från regeringen (skr. 2003/04:14) till riksdagen där förslaget om en begränsning i avdragsrätten vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser aviserades.

Vidare har skattskyldigheten för avkastningsskatt utvidgats. Syftet med den nya bestämmelsen är att minska möjligheterna att kringgå avkastningsskatten på utländska kapitalförsäkringar. Bestämmelsen innebär att den som har panträtt i en kapitalförsäkring som inte är meddelad i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, i vissa fall ska likställas med innehavare av försäkringen och därmed vara skyldig att betala avkastningsskatt.

Lagändringen om utvidgad skyldighet att betala avkastningsskatt trädde i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Europabolag

SFS 2004:575–591, Bet. 2003/04:LU26, Prop. 2003/04:112

Den 8 oktober 2004 trädde EG:s förordning om europabolag i kraft. Ett europabolag ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform.

Av förordningen framgår att ett europabolag ska vara en juridisk person och ha ett aktiekapital fördelat på aktier.

Varje aktieägare ska vara ekonomiskt ansvarig endast för den del av aktiekapitalet som han eller hon har tecknat. Europabolagets kapital ska vara uttryckt i euro och uppgå till minst 120.000 euro. I övrigt ska nationella regler om aktiekapital och aktier tillämpas på europabolagen.

Ett europabolag ska ha sitt säte i en stat inom EU. Säte och huvudkontor ska finnas i en och samma medlemsstat. Sätet ska kunna flyttas från en medlemsstat till en annan utan att bolaget behöver avvecklas i det första landet och bildas på nytt i det andra. Europabolaget ska kännetecknas av att firman innehåller förkortningen ”SE” (Societas Europaea).

Förordningen om europabolag innehåller vidare bestämmelser om bl.a. hur ett europabolag ska bildas och hur det ska vara organiserat. På flera punkter överlåter förordningen den närmare regleringen till medlemsstaterna.

Genom riksdagens beslut har en lag om europabolag införts. Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar EG-förordningen i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där det annars har bedömts lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler.

Lagen innehåller bestämmelser för europabolag som tillämpar en s.k. dualistisk organisationsstruktur, dvs. ett system med ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan, samt bestämmelser om vad som ska gälla om ett europabolag vill flytta sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat.

Vidare innehåller lagen regler bl.a. om att europabolag ska ha en verkställande direktör med uppgift att svara för bolagets löpande förvaltning och att Bolagsverket ska föra ett särskilt register över europabolag med säte i Sverige.

Riksdagen har också beslutat om ändringar i bl.a. aktiebolagslagen, den nya lagen om bank- och finansieringsrörelse samt försäkringsrörelselagen.

Frågor om beskattning av europabolag eller om arbetstagarinflytande i sådana bolag omfattas inte av den här aktuella lagstiftningen.

Lagen om europabolag träder i kraft den 8 oktober 2004, alltså samtidigt med EG-förordningen om europabolag.

Trängselskatt

SFS 2004:629–635, Bet. 2003/04:SkU35, Prop. 2003/04:145

Riksdagen har beslutat om en lag om trängselskatt. Lagen är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis endast att tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad. Skatteplikt gäller för sådan bil som enligt definition i lagen om vägtrafikdefinitioner är införd i vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens.

Skattskyldig är ägaren av bilen. Skattskyldigheten inträder när bil brukas för passage av en betalstation. Bil vars ägare är undantagen från skattskyldighet enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, liksom bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret, taxibilar samt buss med en totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av skatteplikt.

Undantag från skatteplikt medges för bil som en person som har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade, anger i särskild ansökan. Även bil med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för färdtjänst undantas från skatteplikt.

Undantag för mindre förorenande bilar, dvs. sådana bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet, alkohol eller med annan gas än gasol, införs när EG-kommissionen har lämnat ett godkännande om sådan skattelättnad enligt bestämmelserna om statligt stöd.

De skattebelagda passagerna vid betalstationerna, liksom skattebeloppens storlek vid olika tidpunkter, framgår av en bilaga till lagen. Ett beskattningsbeslut fattas för varje bil per kalenderdygn. Skatten ska, utan uppmaning, betalas senast den femte dagen efter den dag som skattskyldigheten har inträtt.

Om skatten betalas för sent ska en expeditionsavgift tas ut. Inbetalning av skatt och avgift ska göras genom insättning på ett särskilt konto för skatte- och avgiftsbetalningar enligt lagen om trängselskatt.

Om trängselskatt eller expeditionsavgift inte betalas inom föreskriven tid påförs en särskild avgift (tilläggsavgift) med 500 kr. Tilläggsavgift får påföras högst en gång per bil och kalenderdygn.

Särskilda bestämmelser har införts rörande försöket med trängselskatt i Stockholms kommun. Dessa bestämmelser har i huvudsak följande innehåll. Skattskyldighet inträder inte om en bil vid passage till eller från Lidingö passerar två skilda betalstationer varav den ena ska vara någon av dem vid Ropsten och tiden mellan passagerna inte överstiger 30 minuter. Essingeleden ska för närvarande inte omfattas av de skattebelagda passagerna.

Trängselskatt ska tas ut vid passage av en betalstation vardagar, utom lördagar, kl. 06.30–18.29. Skattebeloppet utgör antingen 10, 15 eller 20 kr. Övrig tid, dvs. vardagar, utom lördagar, kl. 18.30–06.29, lördagar, helgdagar och dagar före helgdag ska någon skatt inte tas ut. Den sammanlagda skatten per kalenderdygn och bil ska högst uppgå till 60 kr.

Dessutom får regeringen ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm.

Lagen om trängselskatt innehåller inga bestämmelser om rätt för en kommun att biträda staten där lagen om trängselskatt tillämpas. Regeringen har i proposition 2003/04:169 föreslagit att en kommun eller ett landsting får biträda staten med information om tillämpningen av systemet med trängselskatt till medlemmar inom såväl det egna området som andra kommuner och landsting. Därutöver föreslås kommunen eller landstinget få rätt att biträda staten med förvaltning och upphandling med anledning av trängselskatten.

Lagen om trängselskatt – och övriga lagar, utom bilagan till lagen om trängselskatt, som reglerar de särskilda förutsättningar som gäller för Stockholms kommun – träder i kraft från och med den 1 januari 2005. Regeringen bemyndigas att bestämma den dag då bilagan till lagen om trängselskatt ska träda i kraft. Bilagan till lagen om trängselskatt ska dock vara tidsbegränsad och gälla till och med den 31 juli 2006.

PROPOSITIONER

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Prop. 2003/04:163

I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter avseende byggnadsarbeten på bostadshus, s.k. ROT-avdrag. Skattereduktionen ska på vissa villkor kunna ges till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätter.

Skattereduktion ges med ett belopp motsvarande 30 % av arbetskostnaderna. Skattereduktionen får dock uppgå till högst 10 500 kr för småhus och högst 5 000 kr för en privatbostadsrätt. För hyreshus får skattereduktionen uppgå till det högsta av 20 000 kr eller ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för kalenderåret 2004.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 november 2004 och tillämpas retroaktivt på byggnadsarbeten som utförs under tiden den 15 april 2004 – 30 juni 2005.

Nya bestämmelser om revisionsberättelsens utformning

Prop. 2003/04:157

I propositionen föreslår regeringen, med anledning av nya EG-rättsliga regler, att bl.a. aktiebolagslagens bestämmelser om revisionsberättelsens form och innehåll ska kompletteras.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Skatteavtal mellan Sverige och Malaysia

Prop. 2003/04:173

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett nytt avtal mellan Sverige och Malaysia för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och antar en lag om detta avtal.

Avtalet avses bli tillämpligt i Sverige på inkomst som förvärvas respektive skatt som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari året närmast efter ikraftträdandet eller senare.

LAGRÅDSREMISSER

Ny aktiebolagslag

I en lagrådsremiss den 6 maj 2004 lämnades förslag till en ny aktiebolagslag. Förslaget bygger i huvudsak på Aktiebolagskommitténs slutbetänkande Ny aktiebolagslag (SOU 2001:1).

Förslaget innebär i förhållande till den nuvarande aktiebolagslagen från 1975 en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten.

Förslaget syftar också till att åstadkomma större flexibilitet för företagen, t.ex. vad gäller möjligheterna att reglera frågor i bolagsordningen. De särskilda reglerna om riktade emissioner i den s.k. Leo-lagen föreslås att bli överförda till den nya lagen.

Bland de sakliga nyheterna i förslaget kan följande nämnas. Bestämmelserna om bildande av aktiebolag ges en ny utformning som bättre överensstämmer med hur bolagsbildning i praktiken går till. De nuvarande bestämmelserna om s.k. uppskjuten apport tas bort såvitt gäller privata aktiebolag. Det föreslås också att ändringar i styrelsens sammansättning och beslut att utse eller entlediga verkställande direktör och särskilda firmatecknare i fortsättningen ska få verkan tidigast från den tidpunkt då anmälan om registrering kom in till Bolagsverket.

Några av de nuvarande begränsningarna för vinstutdelning, såsom den s.k. koncernspärren, tas bort. När utrymmet för värdeöverföring, t.ex. vinstutdelning, bestäms, ska i stället större hänsyn tas till förhållandena i det enskilda fallet.

Det föreslås vidare att majoritetsbeslut om vinstutdelning ska kunna fattas på extra bolagsstämma. Detta gäller endast i fråga om s.k. efterutdelning, dvs. utdelning av fritt eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen efter avdrag för vad som redan har delats ut.

Det föreslås också att det ska införas ett nytt rättsligt instrument i lagen, delning av aktiebolag. Delning innebär att ett aktiebolag delas på två eller flera bolag.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Avtal med Taiwan rörande inkomstskatter

I en lagrådsremiss den 27 maj 2004 föreslår regeringen en lag om avtal mellan Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i Sverige beträffande skatter på inkomst. Avtalet har tagits in i lagen som en bilaga.

Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas från och med den 1 januari det år som följer närmast efter det att lagen träder i kraft.

Internationell redovisning i svenska företag

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss av den 17 juni 2004 ändringar i främst årsredovisningslagen och de särskilda årsredovisningslagarna som ska tillämpas av finansiella företag. Förslagen föranleds av en EU-förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) och ändringar i de s.k. redovisningsdirektiven.

IAS-förordningen innebär att noterade företag är skyldiga att vid upprättandet av sina koncernredovisningar tillämpa vissa enligt förordningen antagna internationella redovisningsstandarder.

I lagrådsremissen lämnas förslag till klargörande regler om vilka svenska regler om koncernredovisning som dessa företag fortfarande ska tillämpa.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

UTREDNINGSBETÄNKANDEN

Aktiebolag med begränsad vinstutdelning

SOU 2003:98

Utredningen har haft i uppdrag att ta fram två modeller av en ny aktiebolagsform med begränsad vinstutdelning. Den nya bolagsformen ska enligt direktiven vara lämplig för verksamhet inom i första hand skola, vård och omsorg.

De två modellerna av den nya aktiebolagsformen benämns icke-vinstutdelande aktiebolag respektive aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Endast privata aktiebolag ska kunna registreras som ett aktiebolag av den nya formen. Dessa bolag ska efter sin firma ange beteckningarna (ivu) respektive (bvu) för att vara lätt igenkännbara.

Den nya aktiebolagsformen ska i så liten utsträckning som möjligt avvika från vad som gäller för andra aktiebolag.

Ett aktiebolag av den nya formen ska inte kunna ombildas till ett vanligt privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag. Däremot ska ett vanligt privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag kunna ombildas till ett aktiebolag av den nya formen genom beslut med kvalificerad majoritet på bolagsstämman.

Beskattning av livförsäkringar och EG-rätten

Finansdepartementets PM Ds 2003:65

Regeringen tillsatte i februari 2003 en arbetsgrupp inom Finansdepartementet för att se över reglerna om avkastningsskatt ur ett EG-rättsligt perspektiv.

Under arbetets gång har EG-domstolen avgjort ett svenskt mål angående tjänstepensioner. Frågan gällde om vårt etableringskrav för avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för kostnader för framtida pensioner är förenligt med EG-rätten. Ärendet avsåg ett överklagat förhandsbesked, där Regeringsrätten ännu inte tagit slutlig ställning.

EG-domstolen uttalade att ett etableringskrav utgör ett hinder mot EG-fördragets frihet att tillhandahålla tjänster om kravet innebär att utländska etableringar kan missgynnas i något fall.

Mot bakgrund av denna dom har arbetsgruppen inte bara diskuterat ändringar i fråga om avkastningsskatten utan även analyserat om ändringar krävs i bl.a. inkomstskattelagen och lagen om statlig förmögenhetsskatt för att säkerställa att reglerna inte strider mot den fria rörligheten för tjänster.

I promemorian föreslås beträffande avkastningsskatten att de olikheter som i dag finns i behandlingen av livförsäkringar utomlands jämfört med sådana som är meddelade i Sverige avskaffas. Den lägre skattesatsen om 15 % föreslås också gälla för utländska försäkringar.

När det gäller inkomstskatten har arbetsgruppen lämnat två förslag till lösningar, utan att förorda något av dem. Fysiska personers innehav av kapitalförsäkringar utgör skattepliktiga tillgångar vid förmögenhetsbeskattningen. I promemorian föreslås att försäkringar som skulle vara pensionsförsäkringar om de hade meddelats i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige, ska undantas från skattskyldigheten för förmögenhetsskatt. Detta gäller dock bara försäkringar som är meddelade i en verksamhet som bedrivs här av en EES-försäkringsgivare enligt lagen om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring

Finansdepartementets PM Fi2004/2518

En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller vissa villkor i 58 kap. inkomstskattelagen. Ett av villkoren innebär att pensionen när det gäller ålders- och efterlevandepension, under de första fem åren ska betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.

Detta villkor har kommit att tillämpas så att det för traditionella livförsäkringar endast gäller det i försäkringsavtalet garanterade beloppet. Återbäring eller motsvarande andel av överskott har alltså inte ansetts omfattas av villkoret.

Om villkoret bara skulle gälla garanterade belopp öppnar det för livförsäkringar som inte behöver ha ett egentligt pensionssyfte i och med att engångsutbetalningar av tilläggsbelopp, på grund av andel i överskott, skulle vara möjliga.

För att förhindra att tillämpningen leder till ett kringgående av pensionssyftet, föreslås i promemorian att påbörjade utbetalningar av ålders- och efterlevandepension inte får sänkas under de första fem åren i förhållande till den senaste gjorda utbetalningen. Detta oberoende av om det avser garanterade belopp eller tilläggsbelopp i form av återbäring eller annan andel i överskott.

Undantag föreslås dock för sådana förändringar av pensionsbeloppen som beror på värdeutvecklingen av underlaget för villkorad återbäring.

De nya bestämmelserna föreslås gälla från den 1 januari 2005 och tillämpas på försäkringsavtal som ingås efter ikraftträdandet samt på äldre försäkringsavtal där utbetalningar påbörjas från och med den 1 januari 2007.

Översyn av personuppgiftslagen

SOU 2004:6

Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av personuppgiftslagen. Syftet har varit att undersöka om det trots gällande EG-direktiv om personuppgifter går att införa regler mot missbruk av personuppgifter i stället för regler om hanteringen av sådana uppgifter.

Utredningen anser att det är möjligt i fråga om behandling av personuppgifter i ostrukturerat material, t.ex. i form av löpande text samt i form av ljud och bild.

Utredningens förslag innebär i korthet att hanteringsreglerna i personuppgiftslagen inte ska tillämpas på bl.a. sådan vardaglig hantering som produktion av löpande text i ordbehandlingsprogram, publicering av löpande text på Internet, användning av ljud- och bildupptagningar och korrespondens med e-post, under förutsättning att materialet inte ska infogas i en databas med en personuppgiftsanknuten struktur såsom ett ärendehanteringssystem.

Den som i sin dator vill hantera personuppgifter i löpande text, t.ex. enkla meddelanden eller kortare och längre texter, eller i ljud och bild eller i e-post, behöver således normalt inte bry sig om hanteringsreglerna i personuppgiftslagen.

Det är bara om materialet avses att bli infogat i någon form av databas som det behövs ytterligare överväganden. Har databasen en personuppgiftsanknuten struktur, där just personuppgifter har markerats som sådana, måste hanteringsreglerna tillämpas.

De föreslagna lagändringarna kan enligt utredningen i praktiken träda i kraft tidigast den 1 juli 2005.

Beskattning av vinst på utländskt lotteri

Finansdepartementets PM Fi2004/2095

I en dom av EG-domstolen den 13 november 2003 konstaterade domstolen att artikel 49 i EG-fördraget utgör hinder mot att en medlemsstat tillämpar regler enligt vilka lotterivinster från lotterier som anordnats i andra medlemsstater vid inkomstbeskattningen räknas som skattepliktig inkomst för vinnaren, samtidigt som lotterivinster från lotterier som anordnats i ifrågavarande medlemsstat är skattefria vid inkomstbeskattningen.

I promemorian konstateras att den i inkomstskattelagen reglerade beskattningen av en vinst i ett utländskt lotteri eller vid en vinstdragning på utländska premieobligationer inte är förenlig med EG-rätten och att en ändring av de svenska bestämmelserna således bör ske.

I promemorian föreslås följande ändringar av nuvarande regler. Vinst i utländskt lotteri som anordnas i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska vara fri från inkomstskatt i Sverige om anordnaren har erforderliga tillstånd eller lotteriet står under offentlig kontroll. Även vinst vid vinstdragning på utländska premieobligationer ska vara skattefri om premieobligationen ställts ut i ett land inom EES.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Skatt på väg

SOU 2004:63

Vägtrafikskatteutredningen har haft till uppgift att se över vägtrafikbeskattningen. Vid utformningen av förslaget har utredningen strävat efter att iaktta miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter.

I sitt slutbetänkande presenterar utredningen förslagen. Dessa spänner över stora delar av vägtrafikbeskattningens område. Förslagen omfattar framför allt följande större områden.

  • En likformig drivmedelsbeskattning (i ett första steg ska skatten på dieselolja höjas med 50 öre per liter),

  • en koldioxidrelaterad fordonsskatt för lätta motorfordon, samt

  • en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga motorfordon.

Utöver dessa materiella förslag lämnar utredningen också förslag till en modern och förenklad författningsreglering av vägtrafikbeskattningen, bl.a. i form av en ny vägtrafikskattelag.

De ovan nämnda förslagen har lämnats i syfte att kunna leda till omedelbar lagstiftning. Därutöver har utretts följande områden som ska ligga till grund för fortsatt arbete inom riksdag och departement:

  • vissa överväganden kring beskattningen av dieselolja för arbetsmaskiner, samt

  • huvuddragen för hur ett svenskt kilometerskattesystem för tunga lastfordon kan utformas.

De förslag till förändringar som lämnats i betänkandet bör enligt utredningen kunna träda i kraft den 1 oktober 2005.

Moms vid omsättning av gas och el, m.m.

Finansdepartementets PM Fi2004/2408

I promemorian föreslås nya regler i momslagen i fråga om beskattning av gas och el. Reglerna föranleds av ett EG-direktiv som antogs den 7 oktober 2003 (rådets direktiv 2003/92/EG om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller bestämmelserna om plats för leverans av gas och el).

I promemorian lämnas också förslag till momsfrihet för omsättning avsedd för väpnade styrkor tillhörande varje annan stat som är part i Atlantpakten än destinationslandet.

Slutligen föreslås att det införs förfaranderegler i skattebetalningslagen rörande återbetalning av moms och punktskatt till internationella organisationer m.fl.

De nya reglerna om gas och el ska vara införda i medlemsstaternas nationella lagstiftning den 1 januari 2005. Övriga regler föreslås också träda i kraft den 1 januari 2005.

Egendomsskattekommitténs förslag

SOU 2003:3, SOU 2004:36 samt SOU 2004:66

En kommitté med parlamentarisk sammansättning, som antog namnet Egendomsskattekommittén, har haft i uppdrag att se över reglerna om fastighetsskatt på småhus m.m., förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt.

I sitt första delbetänkande SOU 2003:3 föreslog kommittén en ny dämpningsregel för fastighetsskatten samt avskaffandet av arvsskatten för makar och sambor. Båda förslagen är beslutade av riksdagen och i kraft sedan den 1 januari 2004 (SFS 2003:1198 och 1203).

I huvudbetänkandet SOU 2004:36 som lämnades i mars 2004 föreslog kommittén att begränsningsregeln för fastighetsskatt ska utvidgas så att i praktiken den stora majoriteten av småhusägare inte behöver betala mer än högst 4 % av hushållsinkomsten i fastighetsskatt.

Vidare föreslog kommittén att fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet ska avskaffas, att tidpunkten för skattskyldighetens inträde för fastighetsskatt ska flyttas till tillträdesdagen och att fastighetsskatten på vindkraftverk ska avskaffas.

När det gäller förmögenhetsskatten föreslog kommittén att värderingen av tillgångar och skulder ska sättas till 50 %, att det ska införas en generell skatteplikt för alla marknadsnoterade aktier, att fribeloppet ska sättas till 900 000 kr och att sambeskattningen mellan makar och mellan sambor ska avskaffas.

I slutbetänkandet SOU 2004:66, som kommittén lämnade i juni 2004, redovisas förslagen på arvs- och gåvoskatteområdet. Eftersom regeringen under hösten i prop. 2004/05:25 föreslagit att lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2004 lämnas ingen redogörelse för kommitténs förslag.

Egon Vikström är verksam vid rättsavdelningen, Skatteverkets huvudkontor i Solna.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...