I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern svensk skatterätt och i främmande rättsordningar samt nyheter inom rättsområdena skatteavtalsrätt och EG-skatterätt. Jag tar tacksamt emot synpunkter på både innehåll och urval (Mattias Dahlberg, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala eller mattias.dahlberg@jur.uu.se).
Sverige
Regeringen har till riksdagen överlämnat proposition 2004/05:27 Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet. Ändringarna i intern svensk rätt är föranledda av ändringar i rådets direktiv 2003/123/EG av den 22 december 2003 om ändringar i 1990 års moder- och dotterbolagsdirektiv. Jag behandlar här delar av förslagen i propositionen. Det är huvudsakligen fråga om två slag av ändringar som föranleds i svensk rätt, dels utvidgas området för vilka associationer som omfattas, dels sänks innehavsvillkoret för befrielse från kupongskatt. Den 1 maj 2004 fick som bekant EU tio nya medlemsstater. Det har medfört tillägg i förteckningen över de associationsformer som omfattas av direktivet. Europabolag (SE) och europeiska kooperativa föreningar (SCE) omfattas också av direktivet. De svenska associationsformer som omfattas av ändringsdirektivet är aktiebolag, försäkringsaktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker och ömsesidiga försäkringsaktiebolag. När det gäller krav på innehavets storlek är det endast en ändring som föranleds och det gäller 4 § femte stycket kupongskattelagen (1970:624). Tidigare har det för befrielse från skattskyldighet för kupongskatt bland annat krävts att en juridisk person i en främmande stat som är medlem i EU har innehaft 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget. Genom den föreslagna lagändringen sänks detta till 20 procent. Från och med år 2009 stadgar direktivet dock endast 10 procent av kapitalet, men den svenska regeringen väljer att inte göra någon förtida sänkning till denna nivå.
En särskilt intressant fråga som diskuteras i propositionen är behandlingen av utländska så kallade skattetransparenta företag. Det är möjligt att vissa utländska subjekt anses som skattesubjekt i sin hemstat, men att subjektet däremot inte uppfyller kraven för att vara en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § IL. I det lagrummet anges att med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma, (i) den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter, (ii) den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och (iii) enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa. Regeringen kommer till slutsatsen att utdelning på andelar i företag som omfattas av direktivets tillämpningsområde, men som inte utgör en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ändå skall vara skat tefri på samma villkor som för de företag som omfattas av bilaga 24.1 till inkomstskattelagen. Ett stadgande härom föreslås bli intaget i 24 kap. 17a § IL.
I ändringsdirektivet anges också nya stadganden om att moder- och dotterbolagsdirektivet också skall avse utdelning till och från fasta driftställen i andra medlemsstater. Huruvida det ursprungliga direktivet avsåg denna situation har varit en omdebatterad fråga. För svenskt vidkommande har det dock inte varit något tvekan i detta avseende eftersom intern svensk rätt redan medger det, se 24 kap. 13 § punkt 5 och 24 kap. 14 § och 16 § IL.
Riksdagen har beslutat att anta lagändringen som trädde i kraft den 1 januari 2005 (se även utskottsbetänkandet 2004/05:SkU13).
Redaktör Mattias Dahlberg