Skattenytt nr 4 2005 s. 176

Skattenytt Internationellt

I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern svensk skatterätt och i främmande rättsordningar samt nyheter inom rättsområdena skatteavtalsrätt och EG- skatterätt. Jag tar tacksamt emot synpunkter på både innehåll och urval (Mattias Dahlberg, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala eller mattias.dahlberg@jur.uu.se).

1 OECD

1.1 Metoder för att hänföra inkomster till fast driftställe

Inom OECD pågår ett omfattande arbete med att revidera metoderna för att hänföra inkomster till ett fast driftställe. Arbetet är tidsödande och utkast till åtgärder har publicerats och varit föremål för remissomgångar. Ett av områdena rör hur inkomster skall allokeras till bankers fasta driftställen. Det hade förutskickats att delar av rapporterna skulle ha varit färdigställda i januari 2005, men färdigställandet har fördröjts. Enligt ett beslut i OECD:s Skattekommitté skall rapporterna vara färdigställda senast den 1 januari 2007. Skattenytt kommer att bevaka denna utveckling.

1.2 Ändringar i artikel 26 i OECD:s modellavtal om utbyte av upplysningar inklusive tillhörande kommentar

Artikel 26 i OECD:s modellavtal behandlar utbyte av upplysningar. Denna artikel har varit föremål för en omarbetning. Den 23 juli 2004 beslutade OECD:s Skattekommitté att införa ändringarna i modellavtalet. I artikel 26 punkt 1 stadgas numera att de behöriga myndigheterna skall utbyta sådan information som kan antas vara av betydelse (”forseeably relevant”) för att tillämpa avtalet eller för att sköta tillämpningen eller verkställandet av nationell skattelagstiftning. En viktig skillnad i förhållande till den gamla lydelsen är att graden av behov av upplysningar har sänkts från ”necessary” till ”forseeably relevant”.

Det har också lagts till två punkter till artikel 26. I artikel 26 punkt 4 stadgas att om en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt artikeln så skall den andra staten använda sina medel för inhämtning av de efterfrågade upplysningarna även om denna andra stat inte behöver upplysningarna för den egna taxeringen. Det finns som tidigare vissa begränsningar i upplysningsutbytet enligt Artikel 26 punkt 3, vilken är i stort sett orörd i den aktuella översynen. Det stadgas dock i Artikel 26 punkt 5 att de begränsningar som anges i punkt 3 inte skall tolkas så att de tillåter en stat att underlåta att lämna upplysningar endast därför att upplysningarna tillhandahålls av en bank eller liknande finansiell institution. Kanske föga överraskande har Österrike, Schweiz, Belgien och Luxemburg reserverat sig mot den nya punkt 5, och Schweiz har för övrigt också reserverat sig till den nya punkt 1.

2 Europeiska Unionen

Generaladvokaten Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer har avgivit yttrande i målet C- 376/03 D. mot Inspecteur van de Belastingdienst/Particulieren/Ondernemingen buitenland te Herleen (26 oktober 2004). Det är den numera upphävda nederländska förmögenhetsbeskattningen som är föremål för prövning i målet. En tysk medborgare, herr D, var i Nederländerna inte berättigad till det grundavdrag som obegränsat skattskyldiga var berättigade till. Frågan är om denna begränsning är förenlig med de fria kapitalrörelserna enligt artikel 56 i EG-fördraget. Generaladvokaten prövar två lösningsmodeller som förenklat ser ut enligt följande. Enligt den ena modellen är D föremål för en indirekt diskriminering i Nederländerna om en jämförelse företas med en person som är obegränsat skattskyldig i Nederländerna, vilken var berättigad till grundavdrag. Denna olikbehandling kunde inte rättfärdigas enligt generaladvokatens mening. Den andra modellen involverar Nederländernas skatteavtal. Enligt skatteavtalet mellan Nederländerna och Belgien medgavs en person med hemvist i Belgien det aktuella grundavdraget vid förmögenhetsbeskattningen i Nederländerna. Någon sådan möjlighet fanns inte enligt avtalet mellan Nederländerna och Tyskland. Frågan var om D kunde kräva att bli behandlad som om han hade hemvist i Belgien, och om ett sådan krav följde av de fria kapitalrörelserna enligt EG-fördraget. Generaladvokaten resonerar utförligt skäl för och emot en sådan ”mest gynnad nations-behandling”. Hans svar är lite svävande, men det går nog ändå att utläsa att han faktiskt är öppen för att den möjligheten faktiskt finns. Han anser dock att EG-domstolen skall välja den första lösningsmodellen. Jag tror för egen del att EG-domstolen kommer att välja den första modellen utan att överhuvudtaget pröva den andra modellen, vilket åtminstone ur ett rättsvetenskapligt perspektiv är tråkigt.

Stefan Olsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...