Nyheter på lagstiftningsområdet redovisas helårsvis i sammanfattande form med referenser till SFS och annat offentligt tryck. Ett urval görs av de nyheter som bedöms vara av störst intresse för läsekretsen. Det innebär att de allra flesta nyheterna på inkomst- och mervärdesskattens områden samt på socialavgiftsområdet uppmärksammas, medan exempelvis ändringar i punktskattelagstiftningen noteras i något mindre omfattning.

Se SN nr 12/2005 för en sammanfattning av nyheter för perioden 1 juli 2004–30 juni 2005.

Denna nyhetssammanfattning är inriktad på perioden 1 juli 2005-30 juni 20061 och omfattar den skattelagstiftning som riksdagen antagit under denna period. Särskilda övergångsregler uppmärksammas inte annat än undantagsvis.

Inkomstbeskattning

Nya skiktgränser

SFS 2005:826 och 831, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Vid uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2007 års taxering har i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2005 den nedre skiktgränsen fastställts till 306 200 kr och den övre skiktgränsen till 461 900 kr.

I andra fall har den nedre skiktgränsen satts till 306 000 kr och den övre skiktgränsen till 460 600 kr vid 2007 års taxering.

Höjning av grundavdraget

SFS 2005:826-827, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Grundavdraget höjs från och med inkomståret 2006 med maximalt 1 500 kr – 1 600 kr för skattskyldiga med en taxerad förvärvsinkomst mellan 39 400 kr och 312 100 kr. För inkomster under respektive över dessa gränser är grundavdraget oförändrat.

Även den skattefria delen av pensioner m.m. till utomlands bosatta har anpassats till höjningen av grundavdraget.

Full kompensation för allmän pensionsavgift

SFS 2005:826 och 830, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1:

Riksdagens beslut innebär att skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökas från 87,5 % till 100 % av avgiften. Samtidigt avskaffas avdraget för den allmänna pensionsavgiften vid beräkningen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Höjning av reseavdraget

SFS 2005:826, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats respektive i tjänsten har höjts från 17 kr per mil till 18 kr per mil. Höjningen gäller även resor med egen bil i näringsverksamhet.

Höjningen trädde i kraft den 1 januari 2006.

Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar

SFS 2005:826, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Riksdagens beslut innebär att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har förlängts med tre år. Nedsättningen kommer därmed att gälla till och med inkomståret 2011.

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar som är utrustade med teknik för drift med annan gas än gasol har också gjorts förmånligare. Reduceringen av förmånsvärdet för dessa bilar ökas från 20 % till 40 %. Den maximala reduceringen får dock inte överstiga 16 000 kr.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet

SFS 2005:891, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, har förlängts till att gälla också vid 2007 års taxering.

Ändringen i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet trädde i kraft den 1 januari 2006.

Förändring i sexmånadersregeln för sjömän

SFS 2005:898, Bet. 2005/06:SkU8, Prop. 2005/06:21

Den hittills gällande s.k. sexmånadersregeln för sjömän i inkomstskattelagen har gynnat svenska redare i förhållande till utländska i motsvarande situation. Regeln innebar att inkomst av en anställning ombord på ett utländskt fartyg inte beskattades i Sverige under vissa förutsättningar.

Regeln var bara tillämplig om arbetsgivaren var obegränsat skattskyldig här. Utländska juridiska personer är inte obegränsat skattskyldiga i Sverige, vilket fick till följd att anställningar hos utländska redare behandlades skattemässigt på ett annat sätt än anställningar hos svenska redare.

Genom det nu aktuella riksdagsbeslutet har detta villkor för sexmånadersregeln för sjömän ändrats. Som villkor gäller i fortsättningen i stället att arbetsgivaren hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De skattemässiga förutsättningarna för sjömännen blir därmed oberoende av i vilket land inom EES som arbetsgivaren hör hemma.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.

SFS 2006:5–6, Bet. 2005/06:SkU6, Prop. 2005/06:19

Genom riksdagens beslut har införts vissa ändringar i inkomstskattelagen som innebär att samma beskattningsregler gäller för samtliga personer som stationeras utomlands av en statlig myndighet.

För personer inom utrikesförvaltningen, biståndsverksamheten inom Sida och attachéer som stationeras utomlands innebär ändringarna att antalet skattefria ersättningar och förmåner som utbetalas vid utlandsstationering reduceras. Samtidigt ökar möjligheterna för arbetsgivarna att erbjuda skattefria ersättningar för t.ex. barnomsorg.

Ändringarna innebär vidare att endast de ersättningar och förmåner som anges i lagen och som utges för att ombesörja den utsändes och dennes familjs levnadskostnader är undantagna från beskattning. Dessutom gäller för skattefrihet att ersättningarna och förmånerna ska vara föranledda av stationeringen.

Ersättning för bostad på stationeringsorten och skäliga skolavgifter är även i fortsättningen skattefria, liksom ett visst antal resor till och från tjänstgöringsorten som ersätts av arbetsgivaren.

Ersättning från arbetsgivaren för avgifter för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg eller liknande beskattas inte till den del avgifterna överstiger de normalt tillämpade avgifterna (motsvarande den s.k. maxtaxan) för sådan verksamhet i Sverige.

Riksdagsbeslutet innebär också att ersättning som utbetalas för att medföljande make, maka eller sambo går miste om förvärvsinkomster till följd av en utlandsstationering (medföljandetillägg) är skattefri med ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av tre och ett halvt prisbasbelopp per månad.

Ersättning i form av merkostnadstillägg undantas från beskattning till den del ersättningen motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna för livsmedel, transporter och andra merkostnader på stationeringsorten.

Ersättning för olägenheter och merkostnader, s.k. hardshipkompensation, är inte längre skattefri. Eventuell kontant kompensation för hardshipförhållanden ska i stället behandlas som ett beskattat och pensionsgrundande lönetillägg.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gångenvid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser ska dock tillämpas på ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering som har tillträtts före den 1 januari 2007. Från och med den 1 september 2009 ska lagen tillämpas på samtliga ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering, oavsett när stationeringen tillträddes.

Genom riksdagsbeslutet har också införts en ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring som innebär att den s.k. överhoppningsbara tiden för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen inte längre ska vara begränsad till sju år för medföljare till en person vars arbetsgivare har säte i Sverige och vars lön utbetalas frånSverige. Även denna bestämmelse träder i kraft den 1 januari 2007.

Ett regionalt förhöjt grundavdrag

SFS 2006:424, Bet. 2005/06:SkU23, Prop. 2005/06:163

Genom riksdagens beslut har införts en skattelättnad för fysiska personer bosatta inom stödområde A (Norrlands inland, västra Dalarna och nordligaste Värmland) som kompensation för ökade utgifter på grund av de geografiska lägesnackdelarna. Undantag görs dock av statsstödsskäl för dem som bedriver näringsverksamhet inom transportsektorn.

Kompensationen lämnas genom att grundavdraget höjs med 2 500 kr. För inkomståret 2006 lämnas dock kompensation med det dubbla beloppet. Den regionala höjningen av grundavdraget för inkomståret 2006 kommer således att bli 5 000 kr.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

Kommentar

Den nya regeringen har i budgetpropositionen för år 2007 föreslagit att det förhöjda grundavdraget avskaffas från och med den 1 januari 2007.

Inskränkt skattskyldighet för Right Livelihood Award-Stiftelsen

SFS 2005:798, Bet. 2005/06:SkU2, Prop. 2004/05:139

Genom riksdagens beslut har Right Livelihood Award-Stiftelsen tagits upp i den s.k. katalogen i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen. Stiftelsen blir därmed skattskyldigendast för inkomst på grund av innehav av fastigheter.

Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 december 2005 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag

SFS 2005:1133–1136, Bet. 2005/06:SkU10, Prop. 2005/06:40

Genom riksdagens beslut har ändringar införts i reglerna för beskattning av ägarei fåmansföretag. Ändringarna innebär i huvudsak följande.

Utbetalda löner i företaget ges ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som ska kapitalbeskattas hos ägaren. Fåmansföretag med många anställda och där ägaren tar ut en lön av viss storlek undantas i princip från de s.k. 3:12-reglerna.

En procentandel av löneunderlaget i företaget, det s.k. lönebaserade utrymmet, ska under vissa villkor läggas till gränsbeloppet, som är det maximala belopp som ska beskattas som kapitalinkomst. Löneunderlaget är den del av den sammanlagda kontanta ersättningen till alla anställda i företaget och dotterföretag året före beskattningsåret som överstiger 10 inkomstbasbelopp. Kostnadsersättning räknas inte in i löneunderlaget.

För en ägare av kvalificerade andelar får gränsbeloppet ökas med ett belopp motsvarande ägarens andel av antalet andelar i företaget multiplicerat med summan av 20 % av löneunderlaget och 30 % av det löneunderlag som överstiger 60 inkomstbasbelopp.

För att få tillämpa löneunderlagsregeln ska en ägare av kvalificerade andelar under året före beskattningsåret ha gjort ett eget löneuttag som inte understiger det lägsta av

  • summan av 6 inkomstbasbelopp med ett tillägg av 5 % av den sammanlagda kontanta ersättningen till anställda i företaget och i dess dotterföretag, och

  • 15 inkomstbasbelopp.

Inom en närståendekrets ska minst en person uppfylla löneuttagskravet. Nivåerna kopplas till inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret.

Ägare av mindre företag kan använda en förenklingsregel som innebär att ett och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat på andelarna i företaget alltid ska kunna tas ut som kapitalbeskattad inkomst.

Den beräkning med en viss s.k. klyvningsränta som bestämmer hur stor del av ett fåmansföretags inkomster som ska beskattas i inkomstslaget kapital har ändrats. Räntan har tidigare varit statslåneräntan plus sju procentenheter. Den har nu höjts till statslåneräntan plus nio procentenheter. En lägre räntesats nämligen statslåneräntan plus tre procentenheter ska användas för uppräkning av sparat utrymme för kapitalbeskattning från tidigare år.

Den del av kapitalvinsterna som tidigare delades upp i lika delar i inkomstslagen tjänst och kapital beskattas enligt de nya reglerna, på samma sätt som utdelningsinkomster, i inkomstslaget tjänst. Den s.k. 100-basbeloppsregeln som innebär att den del av kapitalvinsterna som beskattas som tjänsteinkomst maximalt kan uppgå till ett belopp motsvarande 100 prisbasbelopp har behållits men gränsen sätts nu i inkomstbasbelopp. Regeln har också utvidgats genom att anpassas till EG-rätten.

De s.k. lättnadsreglerna som innebär skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar har avskaffats. I stället har skattesatsen sänkts för den del av utdelningarna och kapitalvinsterna från fåmansföretag som beskattas i inkomstslaget kapital från 30 % till 20 %. För onoterade andelar som inte är kvalificerade har skattesatsen sänkts till 25 %.

För andelar i s.k. oäkta bostadsrättsföreningar gäller att de inte omfattas av de reformerade reglerna för onoterade företag i avvaktan på visst utredningsarbete rörande beskattningen av denna boendeform. Det innebär att medlemmarna under en övergångstid får behålla den skattenedsättning som de s.k. lättnadsreglerna innebär i stället för att få nedsatt skattenivå från 30 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster som är hänförliga till bostadsandelarna.

Vissa regler har införts för att motverka skatteplanering som sker med hjälp av bl.a. optioner och andelar som mottagits vid andelsbyten.

En ändring av teknisk karaktär har gjorts så att det framgår att taxeringar i vissa fall, när andelar som mottagits vid ett andelsbyte avyttras, ska kunna omprövas trots att den ordinarie femårsfristen i taxeringslagen passerats.

Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

SFS 2005:1170–1175, Bet. 2005/06:SkU12, Prop. 2005/06:22

Riksdagen har beslutat om ändringar i skattelagstiftningen med anledning av genomförandet av tjänstepensionsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut).

De skattemässiga förutsättningarna för utländska tjänstepensionsinstitut att bedriva verksamhet i Sverige likställs med dem som gäller för livförsäkringsföretag och svenska tjänstepensionsinstitut. Skattskyldigheten för utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige bestäms utifrån vad för slags avtal om tjänstepension som instituten tillhandahåller. Utländska tjänstepensionsinstitut kan således, på samma sätt som utländska försäkringsföretag, bli skattskyldiga enligt såväl inkomstskattelagen som lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

När det gäller arbetsgivarens pensionskostnader får utgifter för tryggande av pensionsutfästelser genom överföringar eller betalningar till ett utländskt tjänstepensionsinstitut dras av under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren ska på sådana överföringar och betalningar erlägga särskild löneskatt enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader.

Förutsättningarna för att överföringen eller betalningen ska behandlas som pensionskostnader är att tjänstepensionsavtalen kan likställas med de tryggandeformer som skattemässigt godtas för närvarande, dvs. att överföringen kan likställas med en överföring till pensionsstiftelse eller att betalningen kan likställas med betalning av premie för pensionsförsäkring.

Utländska tjänstepensionsinstitut med fast driftställe i Sverige ska betala avkastningsskatt på pensionsmedel för tillgångar och skulder hänförliga till sådanatjänstepensionsavtal som är jämförbara med livförsäkringar. Även institut vars ändamål och verksamhet är sådana att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska betala avkastningsskatt.

En arbetsgivare som gör betalningar till ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en annan medlemsstat enligt ett avtal om tjänstepension som är jämförbart med livförsäkringsavtal, ska betala avkastningsskatt för värdet på tillgångarna hänförliga till avtalet.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Kvittning av kapitalförluster

SFS 2006:614, Bet. 2005/06:SkU33, Prop. 2005/06:125

Riksdagens beslut innebär en mindre ändring av rättelsekaraktär i reglerna om avdrag för kapitalförluster i inkomstskattelagen. Härigenom tydliggörs att kapitalförluster på onoterade delägarrätter som inte är andelar i svenska aktiebolag eller utländska juridiska personer dels ska dras av till 70 procent, dels inte ska kvittas i sin helhet mot kapitalvinster på delägarrätter.

Vidare klargörs det att kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter inte ska kvittas i sin helhet mot kapitalvinster på onoterade delägarrätter som inte är andelar i svenska aktiebolag eller utländska juridiska personer.

De ändrade reglerna trädde i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

Beskattning av europakooperativ

SFS 2006:619, Bet. 2005/06:SkU28, Prop. 2005/06:36

Genom riksdagens beslut har införts regler om hur den nya associationsformen europakooperativ ska behandlas vid inkomstbeskattningen. Europakooperativ likställs med hänsyn till kooperativets karaktär med ekonomiska föreningar. Inkomstskattelagens bestämmelser som gäller ekonomiska föreningar blir därför tillämpliga på europakooperativ.

Medlemmar i europakooperativ ska behandlas på samma sätt som medlemmar i nationella ekonomiska föreningar.

Lagändringarna trädde i kraft den 18 augusti 2006, vilket är samma dag som förordningen (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) trädde i kraft.

Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning

SFS 2006:905 och 908, Bet. 2005/06:SkU31, Prop. 2005/06:174

Riksdagens beslut innebär att det blir möjligt för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut att lägga ett sådant bokslut till grund för inkomstbeskattningen utan några ytterligare justeringar. De nya bestämmelserna berör vissa grundläggande periodiseringsbestämmelser samt reglerna om lager, pågående arbeten och inventarier och har i huvudsak följande innehåll.

Den skattemässiga periodiseringen ska göras enligt god redovisningssed även om detta inte överensstämmer med bokföringsmässiga grunder. Sammanlagda räntor som överstiger 5 000 kr ska dock alltid periodiseras.

Vid värdering av lager och inventarier ska det anskaffningsvärde som följer av god redovisningssed användas.

Om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000 kr behöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp. Inte heller behöver något värde på pågående arbeten tas upp. I stället ska reglerna om pågående arbeten som utförs på löpande räkning tillämpas. Detta innebär att kostnader dras av löpande och intäkter redovisas i takt med faktureringen.

Om avskrivningsunderlaget inte överstiger 5 000 kr, får värdeminskningsavdrag göras med ett belopp som högst motsvarar hela avskrivningsunderlaget.

Vidare har införts ändringar i momslagen som anpassar momsreglerna till reglerna om förenklat bokslut. De nya bestämmelserna på momsområdet innebär i huvudsak följande.

Om värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kr får den skattskyldige tillämpa en redovisningsmetod som innebär att den utgående skatten redovisas först under den redovisningsperiod då betalning tas emot (kontantmetod). Den skattskyldiges ingående skatt får dras av för den redovisningsperiod under vilken betalning erläggs.

Redovisning av moms på obetalda fordringar och skulder ska dock alltid göras senast för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut.

Kontantmetoden ska även få tillämpas av skattskyldiga som är skyldiga att upprätta årsredovisning om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna eller skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

Den som tillämpar de allmänna bestämmelserna för redovisning av moms får hos Skatteverket ansöka om att få tillämpa kontantredovisning enligt 13 kap. 8 § momslagen, om förutsättningarna för kontantredovisning enligt den bestämmelsen är uppfyllda. En sådan ansökan får beviljas av Skatteverket endast om det föreligger särskilda skäl.

Kontantmetoden får inte tillämpas vid redovisning av utgående skatt hänförlig till gemenskapsinterna förvärv. För sådan utgående skatt finns särskilda regler i det sjätte momsdirektivet som nu införs i enlighet med den systematik som används i direktivet. Ingående skatt som är hänförlig till ett gemenskapsinternt förvärv ska dras av för den redovisningsperiod under vilken den utgående skatten på förvärvet ska redovisas.

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2007.

Inkomstskatteregler för vissa kyotoenheter

SFS 2006:620, Bet. 2005/06:SkU26, Prop. 2005/06:153

Genom riksdagens beslut ska vissa s.k. kyotoenheter (utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar) vid inkomstbeskattningen behandlas på samma sätt som utsläppsrätter. Det innebär i huvudsak följande.

Ifrågavarande kyotoenheter ska utgöra lagertillgångar hos skattskyldiga som har tilldelats sådana enheter eller som är berättigade till tilldelning av utsläppsrätter. Stöd som lämnas i form av de angivna kyotoenheterna ska skatterättsligt utgöra näringsbidrag.

Enheterna får värderas till det lägsta av nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår i samma intressegemenskap (i detta sammanhang företag som har möjlighet att utväxla koncernbidrag med avdragsrätt och, i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och annat företag som ingår i samma koncern som bolaget) ska dock tillämpa samma metod vid lagervärderingen.

Om kyotoenheterna får användas för att fullgöra den skattskyldiges skyldighet att till staten överlämna utsläppsrätter motsvarande sammanlagda utsläpp, ska enheterna behandlas som utsläppsrätter i fråga om möjligheten att göra avdrag för skuldreservering hänförlig till skyldigheten att ge in utsläppsrätter. Det innebär att avdrag för sådan reservering endast får ske till den del utsläppen överstiger innehavda utsläppsrätter och aktuella kyotoenheter.

Vidare får de samlade avdragen hos företag som ingår i samma intressegemenskap uppgå till högst ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp och företagens samlade innehav av utsläppsrätter och aktuella kyotoenheter.

Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2006.

Mervärdesskatt

Omvänd skattskyldighet för moms inom byggsektorn

SFS 2006:1031, Bet. 2005/06:SkU30, Prop. 2005/06:130

Genom riksdagens beslut har införts bestämmelser om omvänd skattskyldighet i momslagen för att motverka undandragande av moms inom byggsektorn.

Vid omsättning inom landet av följande tjänster ska förvärvaren vara skattskyldig för moms, i stället för den som tillhandahåller tjänsten (omvänd skattskyldighet): Tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till mark- och grundarbeten, bygg- och anläggningsarbeten, bygginstallationer, slutbehandling av byggnader eller uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Förvärvaren ska också vara skattskyldig vid omsättning av tjänster som innebär byggstädning och uthyrning av arbetskraft för den nämnda typen av aktiviteter.

För att omvänd skattskyldighet ska gälla krävs att den som förvärvar tjänsten är en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller en annan näringsidkare, som tillhandahåller en näringsidkare av det först nämnda slaget sådana tjänster. En fastighetsägare eller fastighetsförvaltare i den egenskapen är inte en sådan förvärvare som ska tillämpa omvänd skattskyldighet.

Vidare ska utländska och inhemska företag ha rätt till återbetalning av ingående skatt hänförlig till omsättning inom landet av den nämnda typen av tjänster.

Dessutom har införts vissa ändringar i reglerna som rör redovisning av moms. Bl.a. har regeln i 13 kap. 14 § momslagen om uppskjuten redovisning av skatt som hänför sig till förskotts- eller a conto-betalning för byggnads- eller anläggningsentreprenad ändrats så att den blir tillämplig vid omvänd skattskyldighet.

Bestämmelserna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Fastighetsbeskattning

Fastighetsskatten på vattenkraftverk

SFS 2006:2–3, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Genom riksdagens beslut har fastighetsskatten på vattenkraftverk höjts från 0,5 % till 1,2 %. Därutöver har fastighetsskatten på vattenkraftverk tillfälligt höjts med ytterligare 0,5 %, från 1,2 % till 1,7 %. Den tillfälliga höjningen gäller under taxeringsåren 2007–2011.

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Begränsningsregeln för fastighetsskatt

SFS 2006:4, Bet. 2005/06:FiU1. Prop. 2005/06:1

Riksdagens beslut innebär att den andel av hushållsinkomsterna som i normalfallen högst ska gå till fastighetsskatt på en permanentbostad har sänkts från 5 % till 4 %.

Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2006.

Socialavgifter

Socialavgifter och allmän löneavgift

SFS 2005:828–829, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna har sänkts från 10,15 % till 8,64 % av avgiftsunderlaget.

Sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna har sänkts från 11,12 % till 9,61 % av avgiftsunderlaget.

Den allmänna löneavgiften har höjts från 3,07 % till 4,4 % av underlaget.

Efter ovanstående ändringar uppgår det sammanlagda avgiftsuttaget för arbetsgivarna, inklusive allmän löneavgift, till 32,28 % av avgiftsunderlaget. De sammanlagda egenavgifterna, inklusive allmän löneavgift, blir 30,71 % av underlaget.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Löneskatter för enmansföretag

SFS 2006:294, Bet. 2005/06:SfU11, Prop. 2005/06:164

Genom riksdagens beslut har införts en ny, temporär lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt och allmän löneavgift för enmansföretag som anställer en person.

Den nya lagen innebär att enmansföretag som anställer en person endast ska betala ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen på den ersättning som betalas till den anställde. Med enmansföretag förstås enskilda näringsidkare och handelsbolag med högst två delägare som inte har haft någon anställd senare än den 30 juni 2005. Vidare avses med enmansföretag aktiebolag som haft högst en anställd under förutsättning att denna anställde också är delägare, eller närstående till en delägare, i bolaget.

En nedsättningsberättigad anställning ska omfatta minst tre månader i följd och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Nedsättningen gäller till den del ersättningen till den nyanställde inte överstiger 25 000 kr per månad och under högst tolv månader.

Eftersom nedsättningen av löneskatterna bedömts vara ett stöd av mindre betydelse enligt EG-rätten omfattas inte företag som bedriver fiskeri-, jordbruks- eller transportverksamhet av lagen.

Lagen trädde i kraft den 1 juni 2006 och tillämpas i fråga om arbetsgivaravgift, allmän löneavgift och särskild löneskatt på ersättningar som utgetts från och med den 1 juni 2006 till och med den 31 december 2007.

Kommentar

Den nya regeringen har i budgetpropositionen för år 2007 föreslagit att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag upphör att gälla vid utgången av år 2006.

Punktskatter

Skatten på annonser och reklam

SFS 2005:957, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Reklamskatten på annonser i allmän nyhetstidning har sänkts från 4 % till 3 % av beskattningsvärdet. Reklamskatten i övrigt har sänkts från 11 % till 8 % av beskattningsvärdet.

Beloppet av den skattepliktiga omsättning som berättigar till återbetalning av reklamskatt för dagspress respektive populär- eller fackpress har höjts från 12 respektive 6 miljoner kr för helt år till 50 respektive 10 miljoner kr för helt år.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Skatten på annonser och reklam

SFS 2006:229, Bet. 2005/06:SkU15, Prop. 2005/06:65

Efter förslag av regeringen i budgetpropositionen för 2006 beslutade riksdagen att sänka reklamskatten på annonser i allmän nyhetstidning från 4 % till 3 % av beskattningsvärdet och reklamskatten i övrigt från 11 % till 8 % av beskattningsvärdet från och med den 1 januari 2006 (SFS 2005:957, se ovan).

I 26 § lagen om skatt på annonser och reklam finns bestämmelser om den reklamskatt som ska betalas till Tullverket vid import av annonsblad från tredje land. Av förbiseende kom bestämmelsen om tillämplig skattesats i paragrafens sjätte stycke inte att ändras. Detta har nu rättats till genom att skattesatsen ändrats från 11 % till 8 % av beskattningsvärdet.

Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2006 och tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar

SFS 2005:958, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar har höjts med 60 %. Höjningarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Skattelättnad för bilar i vissa miljöklasser

SFS 2006:472–475, Bet. 2005/06:SkU27, Prop. 2005/06:167

Genom riksdagens beslut har införts en lättnad i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar med partikelutsläpp som är högst 5 mg/km, om skatteplikten för bilen har inträtt för första gången före utgången av 2007. Skattelättnaden uppgår till totalt 6 000 kr. Vidare har införts en ny miljöklass vilken ska gälla som förutsättning för att komma i fråga för skattelättnaden.

Tunga bussar och tunga lastbilar får en lägre fordonsskatt om de har motorer som uppfyller de avgaskrav som gäller från den 1 oktober 2006, dvs. miljöklass 2005, eller strängare avgaskrav.

De nya bestämmelserna har föranlett ändringar i vägtrafikskattelagen, lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt och lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2006 beträffande de ändringar som är föranledda av skattelättnaden för dieselbilar med låga partikelutsläpp. Den ändring i vägtrafikskattelagen som är föranledd av den lägre fordonsskatten för tunga bilar som uppfyller vissa avgaskrav trädde i kraft den 1 oktober 2006.

Tobaksbeskattningen

SFS 2005:959, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Minimipunktskatten på cigaretter har höjts från 90 % till 100 %. Skatten på röktobak har höjts från 630 kr till 770 kr per kg.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Skatten på el för el-, gas-, värme- och vattenförsörjning, m.m.

SFS 2005:960, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Energiskatten på el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning har höjts. Beskattning har införts av elleverantörernas egenförbrukning av el.

De förhöjda energiskattesatserna på el, som under vinterhalvåret förbrukas i större elpannor, har slopats.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Energiskatten på el

SFS 2005:960, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Energiskatten på el som förbrukas i hushålls- och servicesektorerna har höjts med 0,6 öre per kWh.

Energiskattesatserna på el har dessutom höjts med 0,1 öre per kWh motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2004 – juni 2005. Indexuppräkningen påverkar inte skattesatsen 0,5 öre per kWh som gäller inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna.

Höjningarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Energiskatteavdraget för vindkraft

SFS 2005:960, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Den under 2004 inledda avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk, miljöbonusen, fortsätter.

För landbaserad vindkraft har avdraget sänkts från 9 öre till 6,5 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft har avdraget sänkts från 16 öre till 15 öre per kWh.

Sänkningarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Skatten på naturgrus

SFS 2005:961, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Skatten på naturgrus har höjts från 10 kr till 13 kr per ton naturgrus.

Höjningen trädde i kraft den 1 januari 2006.

Skatten på avfall

SFS 2005:962, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Skatten på avfall som deponeras har höjts från 370 kr till 435 kr per ton avfall. Höjningen trädde i kraft den 1 januari 2006.

Beskattning av visst hushållsavfall som förbränns

SFS 2006:591–592, Bet. 2005/06:SkU33, Prop. 2005/06:125

Genom riksdagens beslut har införts ändringar i lagen om skatt på energi, LSE.Ändringarna innebär att fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten görs skattepliktigt, om det förbrukas för uppvärmning. Detsamma gäller fossilt kol i jämförligt avfall som förts in i Sverige. Avfallets kolinnehåll beräknas enligt en schablon.

Energiskatt tas ut med 150 kr per ton fossilt kol och koldioxidskatt med 3 374 kr per ton fossilt kol. Den som förbrukar sådant kol i yrkesmässig verksamhet är skattskyldig och skyldigheten inträder när bränslet förbrukas för uppvärmning.

Bestämmelserna i LSE har anpassats till kraftvärmedirektivets (2004/8/EG) terminologi. Begreppet ”kraftvärmeanläggning” har bytts ut mot en enligt direktivet mer närliggande beskrivning genom att begreppet ”kraftvärmeproduktion” införts.

Måttstocken för effektivitet är elverkningsgrad och inte som hittills det s.k. alfavärdet. Effektiviteten mäts momentant och inte som en konstruktivt högsta möjliga effektivitet. Koldioxidskattelättnaden, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, har gjorts beroende av elverkningsgraden vid kraftvärmeproduktionen.

För befrielse krävs en elverkningsgrad om minst 5 procent. Vid den nivån medges befrielse med 19 procent av skatten. Om elverkningsgraden är högre än 5 procent ökar befrielsen successivt för att vid nivån 15 procent eller högre uppgå till 79 procent. När det gäller energiskatten medges full befrielse för en elverkningsgrad om minst 5 procent.

De nya reglerna om avfallsförbränningsskatten trädde i kraft den 1 juli 2006.

Skatten på gödselmedel och bekämpningsmedel

SFS 2006:593–594, Bet. 2005/06:SkU33, Prop. 2005/06:125

Riksdagens beslut innebär att bestämmelserna i lagen om skatt på gödselmedel och i lagen om skatt på bekämpningsmedel kompletterats så att även den som i Sverige tar emot gödselmedel eller bekämpningsmedel för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet blir skattskyldig.

Dessutom innebär beslutet att deklarations- och betalningstiden för skatt på gödselmedel förkortats från 25 till 5 dagar då deklaration för denna skatt ska lämnas för skattepliktig händelse.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.

Ny vägtrafikskattelag

SFS 2006:227–228 och 230–241, Bet. 2005/06:SkU15, Prop. 2005/06:65

Genom riksdagens beslut har införts en vägtrafikskattelag och en lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Lagarna ersätter fordonsskattelagen och lagen om saluvagnsskatt.

I syfte att öka miljöstyrningen har fordonsskatten för personbilar lagts om till att vara baserad på koldioxidutsläpp. Den koldioxidbaserade fordonsskatten gäller för personbilar av modellår 2006 eller senare samt för personbilar av tidigare modellår som uppfyller miljöklass 2005, miljöklass El eller miljöklass Hybrid.Övriga fordon kvarstår i dagens viktbaserade fordonsskattesystem.

Den koldioxidbaserade fordonsskatten består av ett fiskalt grundbelopp och ett koldioxidbelopp. Grundbeloppet är 360 kr per år. Koldioxidbeloppet är per år 15 kr per gram koldioxidutsläpp överstigande 100 gram per kilometer.

Fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol får en nedsättning av koldioxidbeloppet till 10 kr per gram koldioxidutsläpp överstigande 100 gram per kilometer. Detsamma gäller fordon som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med annan gas än gasol.

För elbilar tas inget koldioxidbelopp ut.

För fordon som kan drivas med dieselolja beräknas skatten genom att summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,5.

Förfarandereglerna på området för vägtrafikbeskattning har i huvudsak anpassats till reglerna i skattebetalningslagen och övriga punktskatteförfattningar. Dessa nya förfaranderegler har fogats in i den nya vägtrafikskattelagen.

Därutöver har vissa förändringar genomförts i lagen om vägtrafikdefinitioner. Därvid har dels definitionen av personbil ändrats till att även omfatta husbilar, dels personbilar definitionsmässigt delats in i personbilar klass I och personbilar klass II, där personbilar klass II utgör husbilar och personbilar klass I övriga personbilar. Dessutom har gjorts en justering i definitionen av efterfordon.

Den koldioxidbaserade fordonsskatten omfattar endast personbilar klass I.

Lagarna, inklusive de nya reglerna för förfarandet och den ändrade beskattningen av husbilar, trädde i kraft den 1 maj 2006. Den nya koldioxidbaserade fordonsskatten gäller emellertid, tillsammans med övriga förändringar i reglerna kring skatteplikt och skattens beräkning, först från och med den 1 oktober 2006.

Folkbokföring

En ny lag om lägenhetsregister

SFS 2006:378–380, Bet. 2005/06:FiU8, Prop. 2004/05:171

Riksdagen har beslutat införa en ny lag om lägenhetsregister. De nya bestämmelserna innebär i huvudsak följande.

För varje entré med en bostadslägenhet ska kommunen fastställa en belägenhetsadress. Bostadslägenheterna i flerbostadshus ska erhålla ett lägenhetsnummer som registreras i ett lägenhetsregister. Lägenhetsnumret tillsammans med belägenhetsadressen gör att varje bostadslägenhet kan identifieras. Uppgifterna i lägenhetsregistret ska hämtas dels från fastighetsregistret, dels direkt från fastighetsägarna.

Ett lägenhetsregister möjliggör folkbokföring på lägenhet. Lägenhetsnumret ska på sikt föras in i folkbokföringen.

Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet är förutsättningarna för framställning av registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik. Statistiken behövs på nationell och kommunal nivå för planering, resursfördelning m.m. Statistiken behövs också för forskningen.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2006.

Övrigt

Prisbasbeloppen för år 2006

SFS 2005:650

Regeringen har beslutat om prisbasbeloppen för år 2006.

Prisbasbeloppet har höjts med 300 kr till 39 700 kr. Det används bl.a. vid beräkningar av vissa förmåner inom socialförsäkringen och vid beräkningar inom skattesystemet.

Det förhöjda prisbasbeloppet har höjts med 200 kr till 40 500 kr. Detta belopp används vid beräkning av intjänad pensionspoäng när det gäller tilläggspension.

Inkomstbasbeloppet för år 2006

SFS 2005:795

Från och med år 2001 infördes ett nytt basbelopp benämnt inkomstbasbelopp som årligen ska räknas om med hänsyn till den relativa förändringen i inkomstindex. Vissa begrepp i det reformerade ålderspensionssystemet är knutna till inkomstbasbeloppet. Regeringen fastställer årligen inkomstbasbeloppet.

Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet till 44 500 kr för år 2006.

Skatteavtal mellan Sverige och Malaysia

SFS 2005:654

Enligt beslut av regeringen har lagen (2004:874) om skatteavtal mellan Sverige och Malaysia trätt i kraft den 31 december 2005.

Skatteavtal mellan Sverige och Polen

SFS 2005:782

Enligt beslut av regeringen har lagen (2005:248) om skatteavtal mellan Sverige och Polen trätt i kraft den 31 december 2005.

Skatteavtal mellan Sverige och Chile

SFS 2006:8

Enligt beslut av regeringen har lagen (2004:1051) om skatteavtal mellan Sverige och Chile trätt ikraft den 30 december 2005.

Skatteavtal mellan Sverige och Oman

SFS 2006:13

Enligt beslut av regeringen har lagen (1999:892) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Oman beträffande inkomst som härrör från internationell flygtransport trätt i kraft den 1 mars 2006. Avtalet trädde i kraft den 21 december 2005.

Ändring i skatteavtalet med Amerikas förenta stater

SFS 2005:1088, Bet. 2005/06:SkU5, Prop. 2005/06:15

Riksdagen har dels godkänt ett protokoll mellan Sverige och Amerikas förenta stater om ändring i avtalet den 1 september 1994 för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst, dels antagit en lag om ändring i lagen om detta dubbelbeskattningsavtal.

Den viktigaste ändringen avser beskattningen av utdelning mellan dotter- och moderbolag. Huvudregeln är att någon källskatt inte tas ut på sådan utdelning. Dessutom befrias pensionsfonder från kupongskatt på utdelning. I övrigt har vissa artiklar i avtalet moderniserats.

Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När det gäller protokollets viktigaste bestämmelser tillämpas dessa från och med den första i den kalendermånad som följer närmast efter den månad då lagen träder i kraft.

Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Peru

SFS 2006:642, Bet. 2005/06:SkU37, Prop. 2005/06:125

Avtalet mellan Sverige och Peru för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet undertecknades den 17 september 1966 och tillämpades på inkomst som förvärvades efter utgången av år 1968 och vid statlig förmögenhetsskatt år 1969 eller senare år.

Skatteavtalet med Peru är ett av våra allra äldsta. Avtalet avviker i hög grad från svensk avtalspolicy såsom den numera är utformad. Bland annat föreskriver avtalet friställningsmetoden som huvudmetod för undanröjande av dubbelbeskattning (den s.k. exempt-metoden). En annan avvikelse är att avtalet inte innehåller några begränsningar vad gäller källstatens rätt att beskatta utdelning och ränta som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten.

Avtalet är också utformat på ett mycket föråldrat sätt. Detta har skapat oklarhet när det gäller tolkningen av flera bestämmelser i avtalet och har gett upphov till oönskade skatteplaneringsåtgärder.

Förhandlingar om ett nytt skatteavtal med Peru inleddes i mars 2006. I avvaktan på slutförandet av dessa förhandlingar och ett ikraftträdande av ett nytt avtal har riksdagen beslutat godkänna att avtalet mellan Sverige och Peru för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet sägs upp samt anta en lag om upphävande av kungörelsen (1968:745) om detta avtal. Avsikten är att skatteavtalet ska upphöra att gälla den 1 januari 2007.

Nordisk konvention om social trygghet

SFS 2005:745

Enligt regeringens tillkännagivande har den nordiska konventionen om social trygghet av den 18 augusti 2003 i enlighet med artikel 16.2 i konventionen trätt ikraft för Åland den 1 september 2004, för Grönland den 28 maj 2005 och för Färöarna den 1 juli 2005.

Konventionen har tidigare antagits som lag här i landet genom lagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet.

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile

SFS 2006:286, Bet. 2005/06:SfU17, Prop. 2005/06:79

Riksdagen har godkänt avtalet den 12 december 2005 som ändrar konventionen om social trygghet mellan Sverige och Chile och antagit en lag om konvention om social trygghet mellan de båda länderna. Avtalet ersätter vissa bestämmelser i konventionen den 13 mars 1995 mellan Sverige och Chile om social trygghet (SFS 1995:1337, SÖ 1996:5).

I huvudsak föranleds ändringarna i konventionen av det reformerade svenska ålderspensionssystemet som i sin helhet trädde i kraft den 1 januari 2003. I anpassningen av konventionen har inte gjorts några nya åtaganden som medför kostnader för svenskt vidkommande.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Skiljemannakonventionen

SFS 2006:289, Bet. 2005/06:SkU24, Prop. 2005/06:94

Riksdagen har godkänt den konvention (anslutningskonventionen) varigenom de tio nya medlemsstaterna i Europeiska unionen ansluter sig till konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen) samt antagit en lag om ändring i lagen om denna konvention.

Lagen trädde i kraft den 1 september 2006.

Uppsägning av avtal med Norge

SFS 2006:290, Bet. 20005/06:SkU24, Prop. 2005/06:9

Genom riksdagens beslut har avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Loussavaara-Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB:s) inkomster sagts upp och förordningen om detta avtal upphävts. Detta innebär att den nuvarande schablonmässiga fördelningen av beskattningsrätten till LKAB:s inkomster inte längre ska göras. I stället kommer allmänna regler om beskattningen att tillämpas.

Avtalet upphör att gälla vid utgången av år 2006.

Avräkning av utländsk skatt

SFS 2005:892, Bet. 2005/06:SkU7, Prop. 2005/06:17

Genom riksdagens beslut har införts vissa förändringar av reglerna för avräkningav utländsk skatt. Ändringarna innebär i huvudsak följande.

Indirekta investeringar i utlandet genom delägarbeskattade juridiska personer likställs vid avräkning av utländsk skatt med direkta investeringar.

Avräkning medges vid sådana indirekta investeringar genom att inkomst hos en delägarbeskattad juridisk person vid avräkning av utländsk skatt anses som delägarens egen inkomst. Delägare i en sådan juridisk person medges avräkning även för utländsk skatt som betalats av den juridiska personen.

Avräkning medges också för utländsk skatt som betalats för avkastning av utländska tillgångar som ägs indirekt genom delägarbeskattade juridiska personer. Uttrycket ”utländska tillgångar” i 14 § lagen om avräkning av utländsk skatt omfattar därför även indirekt ägda utländska tillgångar som innehas av sådana delägarbeskattade juridiska personer som avses i 5 kap. inkomstskattelagen.

Dessutom medges delägare i en sådan juridisk person, även från avkastningsskatten, avräkning av utländsk skatt som har betalats av den juridiska personen.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas i huvudsak retroaktivt från och med 2000 års taxering.

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning

SFS 2005:812–814, Bet. 2005/06:LU4, Prop. 2004/05:178

Genom riksdagens beslut har införts regler om ett nytt slag av aktiebolag – aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.

Grundläggande för ett bolag av det nya slaget är att verksamheten drivs i ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst. De nya reglerna syftar till att säkerställa att bolagets vinst huvudsakligen stannar kvar i bolaget. Reglerna har tagits in i ett sär skilt kapitel i aktiebolagslagen.

De nya bestämmelserna innebär i huvudsak följande.

Ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning är ett särskilt slag av privat aktiebolag. Ett sådant aktiebolag omfattas inte av de begränsningar som annars gäller för privata aktiebolag att erbjuda en bredare krets av intressenter att teckna aktier i bolaget.

Efter firman för ett aktiebolag av det nya slaget ska beteckningen (svb) anges, om det inte av firman framgår att det är ett bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Denna beteckning får inte användas av andra typer av aktiebolag.

I ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning får endast en begränsad vinstutdelning ske. Under perioden från en årsstämma till nästföljande årsstämma får vinstutdelning och annan värdeöverföring inte överstiga summan av dels ett belopp, motsvarande räntan – beräknad som den statslåneränta som gällde vid föregående räkenskapsårs utgång med tillägg av en procentenhet – på det kapital som aktieägare vid den tidpunkten har tillskjutit till bolaget som betalning för aktier, dels ett belopp som motsvarar vad som varit tillgängligt för värdeöverföring vid årsstämma under vart och ett av de fem föregående räkenskapsåren.

Ett aktiebolag av det nya slaget får inte ta upp kapitalandelslån eller vinstandelslån.

Vid bolagets likvidation ska, efter det att alla bolagets kända skulder har betalats, aktieägarna tilldelas ett belopp som motsvarar det kapital som har tillskjutits till bolaget som betalning för aktier jämte den vinstutdelning som får ske. Vad som därefter återstår tillfaller det eller de andra aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning som det likviderade bolaget har pekat ut i sin bolagsordning eller Allmänna arvsfonden.

Vid revision av ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning ska revisorn särskilt kontrollera att reglerna om värdeöverföringar och överföringar inom en koncern inte har överträtts. Om överträdelse har skett ska revisorn genast sända en kopia av revisionsberättelsen till Bolagsverket.

Allmän domstol ska besluta om tvångslikvidation om ett bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning har gjort en olaglig värdeöverföring eller en annan olaglig överföring inom en koncern.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Följdändringar med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.

SFS 2005:902–938, Bet. 2005/06:LU5, Prop. 2005/06:25

Riksdagen har beslutat om följdändringar med anledning av den nya aktiebolagslag som trädde i kraft den 1 januari 2006. Flertalet av de beslutade ändringarna avser hänvisningar till aktiebolagslagen i andra författningar.

Vidare innehåller riksdagens beslut vissa ändringar för att anpassa terminologin i andra lagar till terminologin i den nya aktiebolagslagen. Därutöver har gjorts en del tillägg och ändringar som föranletts av att det i den nya aktiebolagslagen införts ett nytt rättsligt instrument, delning av aktiebolag.

Följdändringarna trädde i kraft samma dag som den nya aktiebolagslagen, dvs. den 1 januari 2006.

Riksdagens beslut innebär också en ändrad tidpunkt för ikraftträdande av de nya bestämmelserna om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen tidigare har beslutat om (se SFS 2004:1172–1181, bet. 2004/ 05:LU3, prop. 2004/05:24). Ikraftträdandebestämmelserna har genom det här aktuella riksdagsbeslutet ändrats så att de nya värderingsprinciperna ska kunna tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2008.

Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.

SFS 2005:1141–1142, Bet. 2005/06:SkU9, Prop. 2005/06:39

Riksdagen har beslutat om följdändringar i inkomstskattelagen och kupongskattelagen med anledning av den nya aktiebolagslagen.

Ändringarna avser dels hänvisningar till aktiebolagslagen, dels vissa anpassningar till terminologin i den nya aktiebolagslagen.

Därutöver har införts några materiella ändringar som föranletts av att det införts vissa nya bestämmelser för aktiebolag. Det gäller exempelvis att nominellt värde för aktier slopats och ersatts med ett kvotvärde samt att aktiebolag i fortsättningen får möjlighet att ta upp kapitalandelslån enligt den nya aktiebolagslagen.

Delvis som en följd av att nominellt värde för aktier avskaffats har den kontantgräns som gäller vid vissa andelsbyten slopats.

Vidare har införts en ändring som gäller anskaffningsutgiften för inlösenrätter och säljrätter. Har sådana rätter erhållits på grundval av aktieinnehav ska anskaffningsutgiften vara noll.

Slutligen har associationsformen europabolag, som från och med den 1 januari 2006 omfattas av rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (fusionsdirektivet), infogats i motsvarande förteckning i svensk lagstiftning.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2006.

Förenklade redovisningsregler, m.m.

SFS 2006:865–877, Bet. 2005/06:LU28, Prop. 2005/06:116

Inledning

Det nuvarande regelverket på redovisnings- och revisionsområdet har ansetts vara svårt att överblicka och reglerna i vissa fall vara onödigt komplicerade. Just användandet av olika avgränsningar, som brukar betecknas som ”gränsvärden”, kan ha bidragit till detta.

Exempel på gränsvärden är när regler har utformats så att olika skyldigheter om redovisning och revision inträder först om verksamheten bedrivs i en viss typ av juridisk person eller är av viss omfattning.

I lagstiftningsärendet har gjorts bedömningen att gränsvärdena i redovisningsoch revisionslagstiftningen bör samordnas. Vidare har nivån på gränsvärdena ansetts böra sättas så att små- och medelstora företag i större utsträckning undantas från betungande regler. Beloppsvärdena har ansetts böra uttryckas i fasta penningvärden i stället för i prisbasbelopp och reglerna om löpande bokföring och bokslut förenklas där det är möjligt.

De av riksdagen beslutade lagändringarna, som träder i kraft den 1 januari 2007, innebär i huvudsak följande.

Bokföringsskyldigheten

Bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig är i huvudsak oförändrade.

Ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar samt viltoch fiskevårdsområdesföreningar blir bokföringsskyldiga, om värdet av föreningens eller samfundets tillgångar överstiger ett visst gränsvärde. Detta gränsvärde ska i fortsättningen vara 1,5 miljoner kr mot för närvarande trettio prisbasbelopp eller cirka 1,2 miljoner kr.

Den löpande bokföringen

Bokföringsskyldiga som inte behöver upprätta en årsredovisning och vars nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kr får vänta med att bokföra affärshändelserna till dess betalning sker. Detsamma gäller andra bokföringsskyldiga, under förutsättning att det förekommer endast ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

Mottagna gåvor behöver inte bokföras löpande, om marknadsvärdet på gåvan är svårt att bedöma men kan antas vara lågt och det är förenligt med god redovisningssed att inte bokföra gåvan.

Skyldigheten att avsluta den löpande bokföringen

Alla som är bokföringsskyldiga blir skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut.

Företag som inte har skyldighet att upprätta en årsredovisning och som normalt har en nettoomsättning om högst tre miljoner kr per år får upprätta årsbokslutet i förenklad form.

Bestämmelserna om när ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek har anpassats till det gränsvärde som blir tillämpligt i årsredovisningslagen.

Gränsvärden i årsredovisningslagen

De gränsvärden som ska användas för att dela in företag i olika kategorier har utformats med förebild i de gränsvärden som används i EG:s redovisningsdirektiv. Det innebär att ett företag anses överskrida gränsvärdet, om det uppfyller mer än ett av tre kriterier mer än två år i rad avseende antalet anställda, balansomslutning och nettoomsättning. Andra företag anses ligga under gränsvärdet.

Företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning delas in i två kategorier; mindre företag och större företag. Med större företag avses företag som uppfyller mer än ett av följande tre kriterier under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: medelantalet anställda mer än 50, balansomslutning mer än 25 miljoner kr och nettoomsättning överstigande 50 miljoner kr. Övriga företag räknas som mindre företag.

Ett företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad anses alltid som ett större företag.

Koncerner delas in i två kategorier, mindre koncerner och större koncerner. De kriterier som används för att dela in företag i mindre och större företag används också för att avgränsa vad som är en mindre respektive en större koncern.

Indelningen i mindre och större företag/koncerner påverkar bl.a. företagens skyldighet att upprätta årsredovisning, koncernredovisning och finansieringsanalys och företagens skyldighet att utse en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen till revisor i företaget.

Språket i bokföringen

Internt upprättad räkenskapsinformation får upprättas på svenska, danska, norska och engelska medan andra språk kan tillåtas efter ansökan.

Registrering i handelsregistret

Enskilda näringsidkare, ideella föreningar, registrerade trossamfund och bolagsmän i enkla bolag får rätt att registrera sig i handelsregistret, om näringsidkaren, föreningen, trossamfundet eller bolagsmännen utövar eller har för avsikt att utöva näringsverksamhet. De ska vara skyldiga att registrera sig endast om de enligt bokföringslagen är skyldiga att upprätta årsredovisning.

Uppgift om företagets revisor ska tas in i det register där företaget är registrerat. Registreringsskyldigheten ska dock vara begränsad till företag som är skyldiga att utse en kvalificerad revisor.

Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster, m.m.

SFS 2006:399–407, Bet. 2005/06:LU25, Prop. 2005/06:97

De av riksdagen beslutade reglerna om bl.a. revisorns oberoende, som träder i kraft den 1 januari 2007, innebär i huvudsak följande.

En skärpt jävsregel har införts för revisorn i aktiebolag som enligt aktiebolagslagen ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. En sådan revisor kan inte vara verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder aktiebolaget vid bokföringen.

Detsamma gäller för revisorn i flertalet finansiella företag samt sådana bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer som enligt lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen eller revisionslagen ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen.

Motsvarande bestämmelser gäller för lekmannarevisorer.

Kooperativ verksamhet i delägda företag

SFS 2006:293, Bet. 2005/06:LU23, Prop. 2005/06:84

Genom riksdagens beslut har lagen om ekonomiska föreningar kompletterats så att en ekonomisk förening får bedriva hela sin verksamhet i ett av föreningen delägt företag, om även övriga delägare är ekonomiska föreningar eller motsvarande utländska juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller i ett helägt dotterföretag till ett sådant delägt företag.

Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2006.

Europakooperativ

SFS 2006:595–613, Bet. 2005/06:LU30 och FiU22, Prop. 2005/06:150

I augusti 2006 började EG:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) tillämpas. Ett europakooperativ är en europeisk associations-form för gränsöverskridande samverkan i form av vad som närmast kan liknas vid en ekonomisk förening. Förordningen om europakooperativ innehåller bestämmelser om bl.a. hur ett europakooperativ ska bildas och hur det ska vara organiserat. På flera punkter har förordningen överlåtit den närmare regleringen till medlemsstaterna.

Genom riksdagens beslut har införts en lag om europakooperativ. Den nya lagen innehåller bestämmelser som kompletterar EG-förordningen i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där det annars har bedömts lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler.

För europakooperativ som bedriver bankrörelse eller försäkringsrörelse har motsvarande bestämmelser i stället tagits in i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

Bolagsverket ska föra ett särskilt register över europakooperativ med säte i Sverige. Vidare ska sådana europakooperativ, i enlighet med vad som gäller för svenska ekonomiska föreningar, ha en verkställande direktör med uppgift att svara för europakooperativets löpande förvaltning.

Dessutom har införts bestämmelser för europakooperativ som tillämpar en s.k. dualistisk organisationsstruktur. I ett dualistiskt system finns det utöver föreningsstämman två föreningsorgan, nämligen ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan.

Skatteverket och Finansinspektionen ska också under vissa förhållanden ha rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat eller att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Om ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige ska ett särskilt bokslut upprättas för den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats.

Vissa ändringar har införts i bl.a. lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelselagen.

Frågor om beskattning av europakooperativ och om arbetstagarinflytande i europakooperativ omfattas inte av detta lagstiftningsärende.

Lagen om europakooperativ, liksom övriga lagändringar, trädde i kraft den 18 augusti 2006, vilket är samma dag som EG-förordningen om europakooperativ började tillämpas.

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme

SFS 2005:1105 och 1255, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1

Riksdagens beslut gäller en ny lag om kreditering på skattekonto av investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus. Enligt de nya bestämmelserna ges stödet till ägare av småhus, flerbostadshus samt bostadsanknutna lokaler och tillgodoförs ägaren genom kreditering på skattekonto.

Stödet gäller konverteringar som genomförs under perioden 1 januari 2006 – 31 december 2010. Stöd ges med högst 30 % av konverteringskostnaderna upp till ett visst takbelopp per bostad. Kreditering på skattekonto med stöd av den här aktuella lagen får inte minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än 300 miljoner kr per år.

Den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2006.

Stöd för konvertering av oljeuppvärmningssystem i bostadshus

SFS 2005:1247 och 1256, Bet. 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:32

Genom riksdagens beslut har en lag om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus införts. Stödet ges för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus till fjärrvärme eller individuell uppvärmning med biobränsle, berg-, sjö- eller jordvärmepump eller solvärme och tillgodoförs byggnadsägaren genom kreditering på skattekonto.

Stödet avser konverteringsåtgärder som har påbörjats och slutförts under perioden 1 januari 2006–31 december 2010 och beviljas endast i mån av tillgång på medel. Kreditering på skattekonto med stöd av den här aktuella lagen får inte minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än 100 miljoner kr per år.

Den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2006.

Särskilda skatteåtgärder på grund av stormen Gudrun

SFS 2005:1137–1138, 1140 och 1189, Bet. 2005/06:SkU14, Prop. 2005/06:44

Genom riksdagens beslut har införts en lag om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar.

Syftet med reduktionen är att ge stöd och incitament till utforsling och omhändertagande av stormskadat virke till de skogsägare vilkas skog skadades under stormen den 8–9 januari 2005.

Enligt de nya bestämmelserna ska den som i särskilt stormdrabbade län äger skogsmark med stormskadad skog och som säljer virke från denna tillgodoräknas en skattereduktion baserad på den mängd virke som forslas ut ur skogen om vissa villkor är uppfyllda.

Skattereduktionen uppgår till 50 kr per kubikmeter fast mått under bark av det virke som forslats ut ur den stormskadade skogen. Reduktion ges för den mängd utforslat virke som överstiger ett års tillväxt, dock minst 200 kubikmeter fast mått under bark.

Skattereduktionen räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt. Om reduktionen inte kan räknas av mot dessa skatter tillgodoräknas den reduktionsberättigade ett belopp motsvarande reduktionen. En ansökan om skattereduktion ska vara skriftlig och ges in till Skatteverket senast den 2 maj 2007.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2006 och gäller för virke som avyttrats, forslats ut ur skogen och mätts in efter den 7 januari 2005 men senast vid utgången av år 2006.

Riksdagsbeslutet innefattar även ändringar i lagen om skatt på energi. Genom dessa ändringar har införts en befrielse från energi- och koldioxidskatt för diesel som i de stormdrabbade länen används i arbetsmaskiner inom yrkesmässig skogsbruksverksamhet under tiden den 8 januari 2005 till och med utgången av år2006. Ändringarna i lagen om skatt på energi trädde i kraft den 1 januari 2006.

Skatt på flygresor

SFS 2006:909, Bet. 2005/06:SkU34, Prop. 2005/06:190

Riksdagen fattade under våren 2006 beslut om att införa en skatt på flygresor. Skatten är schablonmässigt utformad och ska tas ut med vissa belopp per passagerare. Lagen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Denna ikraftträdandebestämmelse har sin grund i att flygningar till och från vissa orter är undantagna. Sådana undantag kräver ett statsstödsgodkännande från kommissionen. Något sådant har inte erhållits och lagen har således inte trätt i kraft.

Den nya regeringen anger i budgetpropositionen för år 2007 som sin mening att det inte finns någonting som talar för att flygskatten med sin schabloniserade utformning kommer att medföra annat än försumbara effekter på miljön. Däremot är enligt regeringen risken stor för att skatten kommer att få en rad negativa trafikpolitiska, regionalpolitiska, näringspolitiska och fördelningspolitiska konsekvenser. Regeringen föreslår därför att lagen om skatt på flygresor ska utgå.

Effektivare skattekontroll m.m.

SFS 2006:575–584, Bet. 2005/06:SkU29, Prop. 2005/06:169

Effektivare skattekontroll

Genom riksdagens beslut har införts en ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher. De nya bestämmelserna innebär att näringsidkare inom restaurangoch frisörbranschen måste föra personalliggare. Skatteverket får rätt att företa oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision samt att ta ut en kontrollavgift vid överträdelser. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2007.

Riksdagen har också beslutat att ge utredare vid Skatteverkets skattebrottsenheter en lagstadgad rätt att medverka vid husrannsakan och aktivt eftersöka handlingar. Vidare har utredare vid skattebrottsenheterna getts rätt att, efter beslut av åklagare, ta handlingar i beslag i den mån våld mot person inte behöver användas.

Skattebrottsenheternas verksamhetsområde har utökats till att även omfatta överträdelse av näringsförbud. Skattebrottsenheterna medges även en mer omfattande direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2006.

Regeringen hade i lagrådsremissen ett förslag om att en ny lag om kassaregister skulle införas. Detta förslag har inte behandlats i detta lagstiftningsärende. Förslaget har anmälts till EG-kommissionen i enlighet med direktiven 98/34/EG och 98/48/EG. Regeringen har därför för avsikt att återkomma med lagförslag när besked erhållits från EG-kommissionen.

Uppgiftsskyldighet för internationella företag

En skyldighet har införts för internationella företag att skriftligen dokumentera transaktioner med företag i intressegemenskap. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder mot svarttaxi, m.m.

SFS 2006:512, Bet. 2005/06:TU14, Prop. 2005/06:109

Genom riksdagens beslut har gjorts vissa ändringar i yrkestrafiklagen.

I syfte att bekämpa olaglig taxiverksamhet, s.k. svarttaxi, har införts ett förbud för den som inte har tillstånd till taxitrafik att utföra vissa persontransporter mot ersättning efter erbjudande om körning till allmänheten. Påföljden för brottet blir böter.

Vidare innebär riksdagens beslut att den som ansöker om taxiförarlegitimation ska avlägga ett särskilt körprov.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2006, utom vad gäller reglerna om ett särskilt körprov för taxiförarlegitimation som träder i kraft den 1 april 2007.

I sitt betänkande utgår Trafikutskottet ifrån att åtgärder vidtas för att komma åt den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen och förutsätter i ett tillkännagivande att regeringen, som nu bereder taxiutredningens återstående förslag om bl.a. obligatoriska redovisningscentraler, redovisar sina ställningstaganden och förslag till riksdagen snarast.

Deklarationsombud m.m.

SFS 2005:1115–1118, Bet. 2005/06:SkU11, Prop. 2005/06:31

Riksdagens beslut innebär att en ny lag om deklarationsombud införts. Enligt den nya lagen får en fysisk person som har fullmakt och som hos Skatteverket har registrerats som ombud, i huvudmannens ställe lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9, 11, 13 a eller 32 § skattebetalningslagen om den skrivs under och lämnas i elektronisk form.

Enligt de nya bestämmelserna ska bara personer som kan antas vara lämpliga för uppdraget registreras som deklarationsombud. För denna bedömning uppställs ett antal kriterier som i huvudsak rör frågor om ombudets redbarhet och förmåga att fullgöra uppdraget.

Enligt den särskilda lagen finns också regler om avregistrering av ett ombud och föreläggande för den deklarationsskyldige att personligen eller, i fråga om en juridisk person, genom ställföreträdare bekräfta eller komplettera av deklarationsombudet lämnade uppgifter.

Genom riksdagens beslut har vidare lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ändrats. Ändringen innebär att myndigheter – i likhet med vad som redan gäller för enskilda – kan få direktåtkomst till uppgifter om sig själva i beskattningsdatabasen.

Slutligen har i 10 kap. 17 a § skattebetalningslagen införts ett krav för den som lämnar förenklad skattedeklaration, om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, att ange mottagarens utländska skatteregistreringsnummer och medborgarskap i deklarationen.

De nya reglerna rörande deklarationsombud och myndigheters direktåtkomsttill uppgifter om sig själva trädde i kraft den 1 april 2006. Ändringen i 10 kap. 17 a § skattebetalningslagen trädde i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången i fråga om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som avser beskattningsåret 2006.

Elektroniskt kungörande i Post- och Inrikes Tidningar

SFS 2006:385, Bet. 22005/06:LU24, Prop. 2005/06:9

Genom riksdagens beslut har införts en ny lag som innebär att den som annonserar i Post- och Inrikes Tidningar ska betala en avgift för detta. Skyldigheten att betala annonsavgift åvilar den som enligt lag eller förordning kungör visst förhållande i Post- och Inrikes Tidningar eller som enligt särskild föreskrift ska stå för kostnaden för sådant kungörande. Avgiften tillfaller den som verkställer kungörandet.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2007.

Elektronisk ingivning till Bolagsverket

SFS 2006:486–488, Bet. 2005/06:LU37, Prop. 2005/06:135

Enligt riksdagens beslut blir det möjligt för aktiebolag att till Bolagsverket ge in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar elektroniskt.

Vidare ska uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som i dag kungörs på svenska även kunna registreras och kungöras på annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

Dessutom ska en årsredovisning få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur.

De nya bestämmelserna syftar bl.a. till att genomföra ett EG-direktiv om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet.

Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2006.

Ny skuldsaneringslag

SFS 2006:548–556, Bet. 2005/06:LU35, Prop. 2005/06:124

Riksdagen har antagit en ny lag om skuldsanering. Därutöver har beslutats om följdändringar till denna i vissa andra lagar. Den nya lagen ersätter den nuvarande skuldsaneringslagen från år 1994 och syftar huvudsakligen till att göra skuldsaneringsförfarandet enklare och mer effektivt och innebär bl.a. att skuldsaneringsförfarandet koncentreras till Kronofogdemyndigheten.

Enligt den nya lagen ska Kronofogdemyndigheten som första instans pröva en ansökan om skuldsanering och kunna fatta beslut i ärendet även om en eller flera borgenärer motsätter sig en skuldsanering. Kronofogdemyndigheten ska även pröva ärenden om upphävande eller ändring av ett skuldsaneringsbeslut. Den enskilde ska ha möjlighet att överklaga Kronofogdemyndighetens beslut till tingsrätten som med den nya lagen blir en renodlad överinstans.

Kommunen har fortfarande en skyldighet att ge råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Det klargörs också att det inom ramen för denna skyldighet även ingår att lämna råd och anvisningar inte bara under skuldsaneringsförfarandet utan även därefter.

Konsumentverket har getts ett uttryckligt ansvar för att stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna ska svara för.

En annan nyhet är att den gäldenär som vill ansöka om skuldsanering inte längre behöver göra ett eget försök att träffa en frivillig överenskommelse med sina borgenärer innan han eller hon ansöker om skuldsanering.

De nya bestämmelserna innehåller också ett förtydligande av under vilka förutsättningar Skatteverket ska få medge dispens för återköp av en pensionsförsäkring eller avslutande av ett pensionssparkonto genom en utbetalning i förtid i syfte att göra sådana tillgångar tillgängliga för borgenärerna.

Den nya lagen och de övriga lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.

En kronofogdemyndighet i tiden

SFS 2006:671–750, Bet. 2005/06:SkU35, Prop. 2005/06:200

Riksdagens beslut innebär att de nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och att en ny myndighet med rikstäckande verksamhet, benämnd Kronofogdemyndigheten, inrättas. Kronofogdemyndigheten ska vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner.

Ändrade forumregler vid överklagande har också införts. Svarandens hemvist blir avgörande för vilken tingsrätt som är rätt forum vid överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har svaranden inte hemvist i Sverige ska Kronofogdemyndighetens beslut överklagas hos Stockholms tingsrätt.

Vidare ska personuppgiftsansvaret för behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet odelat ligga på Kronofogdemyndigheten. Endast Kronofogdemyndigheten ska få ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur en databas.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2006.

Egon Vikström

Egon Vikström är verksam vid rättsavdelningen, Skatteverkets huvudkontor i Solna.