Innehåll

Skattenytt nr 4 2006 s. 226

Trängelskatt

Föreningen Svenskt Näringsliv har i skrivelse till Finansdepartementet begärt att avdragsförbudet för trängselskatt skall slopas i inkomstslaget näringsverksamhet och vid resa med egen bil i tjänsten i inkomstslaget tjänst. Motiveringen är att det avdragsförbud för trängselskatt som införts strider mot grundläggande skatterättsliga principer och drabbar många företag – särskilt de mindre – mycket hårt. I begäran föreslås att avdragsförbudet skall gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2006.

Stockholmsberedningen föreslog i sitt delbetänkande SOU 2003:61 att trängselskatten skulle få dras av om den är en kostnad i näringsverksamhet eller i tjänst vid tjänsteresor. Regeringen bestämde dock att skatten över huvud taget inte skall få dras av med hänvisning bland annat till effektivitet och jämlikhet.

Den som använder sin egen bil för resor i tjänsten för resor till och från Stockholms innerstad kommer att få betala trängselskatt. Om arbetsgivaren ersätter den anställde för hans utlägg innebär reglerna att ersättningen behandlas som lön och beskattas. Arbetsgivaren blir också tvungen att betala sociala avgifter.

Den som har ett arbete där han ofta måste använda bilen kan komma att få betala 1 200 kronor i trängselskatt per månad. Betalar arbetsgivaren ersättning för utlägget kommer detta alltså att behandlas som lön. På grund av avdragsförbudet kommer den anställde att få betala upp till 700 kronor i månaden i skatt. Den anställde kommer alltså att bli skattskyldig utan att ha erhållit motsvarande inkomster.

Den som använder arbetsgivarens bil i tjänsten drabbas däremot inte av beskattning. I dessa fall är det arbetsgivaren som skall betala trängselskatt. Denne kan emellertid inte tillgodoräkna sig kostnaden när vinsten beräknas. Det är en kostnad som borde vara avdragsgill utifrån principen att det är företagens nettovinst som skall beskattas. Alla intäkter bör vara skattepliktiga och alla kostnader bör vara avdragsgilla vid beskattningen. Att inte medge avdrag innebär en form av bruttobeskattning, vilket innebär en överbeskattning av företagen.

När en arbetsgivare ersätter en anställd för betald trängselskatt är det en fråga om kostnadsersättning. En grundläggande princip är att om en arbetsgivare utger en kontant ersättning till en anställd för att täcka kostnader i tjänsten skall detta inte behandlas som lön. Det synsätt som regeringen anlagt för trängselskatten står därför i strid med grundläggande skatterättsliga principer för uttag av skatt.

En sådan princip är skatteförmågeprincipen, vilken hela inkomstskattesystemet grundas på, som innebär att endast inkomster som medför skatteförmåga skall leda till en skattebetalning.

En annan viktig princip är likformighetsprincipen som innebär att skattereglerna skall vara utformade på ett sådant sätt att de leder till en likformig och rättvis beskattning. Med andra ord skall alla i samma ekonomiska och sociala situation beskattas på samma sätt. Det skall sakna betydelse i vilken form en inkomst erhålls och i vilken form en utgift erläggs.

Ytterligare en annan princip är neutralitetsprincipen som innebär att beskattningen skall vara så utformad att den är neutral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ. Beskattningen skall med andra ord inte styra den enskildes handlande.

Den anställde som reser med egen bil i tjänsten kommer att drabbas av beskattning utan att han fått någon ökad skatteförmåga. Den som använder arbetsgivarens bil i tjänsten drabbas inte av en skatt på 700 kronor per månad. Däremot drabbas den som använder sig egen bil för att kunna utföra sitt arbete. Trängselskatten strider således mot såväl skatteförmågeprincipen som mot likformighets- och neutralitetsprinciperna.

Regeringen motiverar utformningen av reglerna med att på det här sättet fördelas konsekvenserna av skatten jämlikt. Detta är dock uppenbart felaktigt. Den som har ett arbete där han behöver använda sin egen bil när arbetet utförs drabbas på ett otillbörligt sätt.

Vid utformningen av skatten bör grundläggande skatteprinciper följas och därför behövs ändrade regler för trängselskattens kostnadsbehandling för såväl enskilda personer som för företagen. Det är orimligt att den enskilde ska betala extra skatt för att utföra uppdrag i tjänsten. Det är också orimligt att företagen ska bruttobeskattas genom att inte få tillgodoräkna sig kostnaden när beskattningsbar vinst beräknas.

Kerstin Nyquist

Kerstin Nyquist, skattejurist, Svenskt Näringsliv.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...