1 Äganderättens övergång vid överlåtelse av bostadsrätt
2 Partssuccession
Det har nu gått mer än ett år sedan lagen om arvsskatt och gåvoskatt (AGL) upphörde att gälla. Det finns dock fortfarande ett antal oavgjorda mål i förvaltningsdomstolarna avseende skattskyldighet som inträtt före utgången av år 2004.
I detta avsnitt kommenteras kortfattat de arvs- och gåvoskattemål som Regeringsrätten har avgjort under år 2005.
1 Äganderättens övergång vid överlåtelse av bostadsrätt
I RÅ 2005 not. 15 hade säljaren av en bostadsrätt avlidit efter det att parterna ingått avtal om överlåtelse av bostadsrätten men innan tillträdesdagen. Enligt köpeavtalet skulle äganderätten övergå till köparen på tillträdesdagen. Frågan i målet var om arvsskatten skulle bestämmas med utgångspunkt i värdet av bostadsrätten eller i värdet av säljarens fordran.
I arvsskatterättslig praxis angående fastighetsöverlåtelser har köpekontraktet ansetts avgörande för äganderättens övergång. Reglerna för överlåtelse av bostadsrätt skiljer sig visserligen på vissa punkter från en fastighetsöverlåtelse. För att ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt skall bli definitivt fordras således, förutom att parterna ingått ett giltigt överlåtelseavtal, att föreningen har underrättats om överlåtelsen och att den nye ägaren upptagits som medlem i föreningen. RR ansåg dock inte att dessa skillnader borde medföra en annan bedömning än i fråga om fastighetsöverlåtelser. Det förhållandet att frågan om medlemskap i bostadsrättsföreningen var svävande jämfördes med situationen att köp var beroende av tillstånd från myndighet, vilket inte hindrat att fordran på köpeskillingen tagits upp som tillgång i dödsboet vid överlåtelse av fastighet (se NJA 1968 s. 451 II och NJA 1970 s. 290). RR ansåg vidare att man lika lite som vid en fastighetsöverlåtelse (se NJA 1995 s. 183) borde tillmäta äganderättsklausuler någon betydelse när det gäller bostadsrätter. RR ansåg därmed att fordran på köpeskillingen och inte bostadsrätten skulle tas upp som tillgång vid arvsskattens bestämmande.
Utgången ligger alltså i linje med den praxis som utvecklats i de allmänna domstolarna i arvsskattemål avseende fast egendom.
2 Partssuccession
I 13 kap. 7 § rättegångsbalken finns regler om s.k. partssuccession för det fall käranden eller svaranden överlåter det varom tvistas på annan.
I RÅ 2005 not. 56 ansåg RR att partssuccession inte kunde ske i mål om arvsskatt. En efterlevande make hade av skattemyndigheten påförts arvsskatt efter sin avlidne make. Länsrätten avslog hennes överklagande och kammarrätten beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Ett bolag överklagade beslutet till Regeringsrätten. Bolaget gjorde gällande att den efterlevande maken under åberopande av grunderna för 13 kap. 7 § rättegångsbalken genom särskild överlåtel sehandling överlåtit sin talan i målet på en juristfirma, som sedermera överlåtit sin talan på bolaget.
RR framhöll att bolaget, såvitt framgick, inte erhållit egendom efter den avlidne eller del i dödsboet och inte heller genom skattemyndighetens beslut påförts någon arvsskatt. Vid sådana förhållanden ansågs bolaget inte berättigad att för egen räkning föra talan mot beslutet (jfr RÅ 2003 not. 148). RR avvisade därför överklagandet.
Se närmare om talerätten i fråga om arvsskatt i rättsfallskommentaren till RÅ 2003 not. 148 i SN 2004 s. 402.
Christer Silfverberg