Skattenytt nr 6 2006 s. 388

EG-domstolens domar

B Direktiv

B4 Övriga indirekta skatter

Direktiv 92/12/EG reglerar skatter på mineraloljor, alkohol och tobak. Andra skatter på dessa varor än de som följer av direktivet får bara tas ut för särskilda ändamål. Med detta avses andra ändamål än budgetmässiga. Dessutom får de inte strida mot andra gemenskapsregler, exempelvis mervärdesskattedirektiven. Enligt direktiv 92/12 får medlemsstaterna även behålla rätten att ta ut skatt på tjänster avseende sådana varor, givet att skatten inte förorsakade gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstaterna. Här finns inte något krav på att skatten skall tas ut för särskilda ändamål.

Staden Frankfurt i Tyskland hade en lokal skatt på alkohol och frågan var om den skatten stred mot direktiv 92/12. Målet C-491/03 Ottmar Hermann, drevs av en konkursförvaltare för en restaurang. Skatten hade upphört att gälla år 2000.

Domstolen fann först att försäljningen i restaurangen av drycker skulle anses som en tjänst enligt artikel 3.3 andra stycket i 92/12/EG. Vidare kunde skatten enligt domstolen inte betecknas som en omsättningsskatt, eftersom den togs ut endast på en bestämd varukategori.

Eftersom försäljningen alltså inte bedömdes som en varuförsäljning, fick skatten behållas. Det enda villkor den behövde uppfylla var att den inte förorsakade gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstaterna och så var inte fallet.

I målet C-197/04 Kommissionen mot Tyskland fann domstolen att ett fördragsbrott förelåg. Tyskland tillämpade den skattesats som gäller för finskuren tobak på en produkt som enligt kommissionen borde ha den högre skattesatsen för cigaretter. Den gemenskapsrättsliga regleringen finns i direktiv 95/59/EG om andra skatter än omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror.

Domstolen erinrade först om att det vid en jämförelse mellan de olika delarna i direktiv 95/59/EG, speciellt artiklarna 4–6 samt skäl 14 i direktivet, framgår att gemenskapslagstiftaren avsett att göra en tydlig skillnad mellan å ena sidan tillverkade tobaksrullar vilka anses som cigaretter och å andra sidan röktobak avsedd att formas till cigaretter. Det görs sålunda en tydlig materiell skillnad mellan tobak som redan av tillverkaren gjorts till en enhet i samma form och storlek som en cigarett och lös tobak som rökaren själv måste forma.

I målet var det ostridigt att produkten i fråga var att betrakta som tobaksrulle i den mening som avses artikel 4.1 b i direktivet.

Den tyska regeringen hävdade emellertid att de kriterier som kommissionen använt för att tolka artikel 4.1 b i direktiv 95/59 i de avgörande delarna inte uppfyllde kraven på objektivitet och enhetlig tolkning.

I den bestämmelsen uppställs emellertid ett ytterligare kriterium, genom användande av adjektivet enkel, vilket, i likhet med adjektivet icke-industriell, skulle anses ha en egen betydelse.

Den tyska regeringen ansåg att det för att uppnå målsättningen för direktiv 95/ 59, vilken är att säkert avgränsa två typer av produkter, är nödvändigt att tillämpa de två kriterierna att hanteringen skall vara enkel och att den skall vara av icke-industriell karaktär. Om endast icke-industriell karaktär beaktas är en skillnad i beskattningen i förhållande till finskuren röktobak inte längre motiverad. Detta kriterium tillåter nämligen konsumenten att själv tillverka en cigarett med en icke-industriell hantering, och slutprodukten skulle i det fallet också vara en cigarett.

Det skulle alltså vara själva tillverkningsprocessen som skulle göra skillnad, enligt den tyska regeringen.

Den tyska regeringen hänvisade också till att personer som deltagit i tester ansett att användningen av produkten är komplicerad, föga praktisk och kräver mycket övning, vilket inte uppmuntrar till att karaktärisera den som enkel.

Domstolen konstaterade dock att tillverkningen av en cigarett av produkten genom en enkel icke-industriell hantering som helt enkelt består i att föra in en komponent, inslagen i sin aluminiumförpackning, i ett rör av cigarettpapper och sedan dra bort aluminiumomslaget medan tobaken blir kvar i röret.

Enligt domstolen följer det av detta att de aktuella tobaksrullarna skjuts in i cigarettrör genom en enkel icke-industriell hantering. Således är alla kriterier i artikel 4.1 b i direktiv 95/59 uppfyllda.

Alltså ansågs Tyskland ha underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 4.1 b i rådets direktiv 95/59 och artikel 2 första stycket i rådets direktiv 92/79 genom att tillämpa skattesatsen för finskuren röktobak för rullning av cigaretter på produkten ifråga.

Man kan möjligen fundera över varför EG-domstolen skall behöva ta upp sådana här mål, men liknande mål har förekommit ett antal gånger i Skatterättsnämnden. Skillnader i skattesatser skapar alltid problem.

Gunnar Rabe

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...