Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Avdrag för borgensprovision till aktieägare
Ersättning till aktieägare för borgensåtagande ska normalt inte dras av om aktieägaren är en fysisk person. Ersättning till aktieägare för borgensåtagande ska dras av om aktieägaren är en juridisk person och åtagandet skett på affärsmässiga villkor. (2007-08-15, dnr 131 496805-07/111)
Kommentar:
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande 2005-06-30, dnr 130 379226-05/111. Ställningstagandet har ändrats med anledning av Regeringsrättens dom den 28 maj 2007, mål nr 6510-06. I målet medgavs avdrag för borgensprovision som ett kommunalt bolag erlade till kommunen.
Skyldighet att i vissa fall ta ut borgensprovision
Ett borgensåtagande av ett svenskt företag till förmån för ett utländskt företag i ekonomisk intressegemenskap utgör en sådan tjänst som ska debiteras ut om det ingår i det svenska företagets normala verksamhet att ta betalt för borgen och liknande ansvarsförbindelse eller om åtagandet medfört utgiftsökning eller inkomstminskning för det svenska företaget. (2007-08-15, dnr 131 496807-07/111)
Kommentar:
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande 2005-06-30, dnr 130 379226-05/111.
1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter
Trängselskatt – förmån och avdragsrätt
Om arbetsgivaren betalar utgifter för trängselskatt avseende förmånsbil ska denna betalning i första hand anses hänförlig till den anställdes tjänsteresor. Detta innebär att om den trängselskatt som belöper på tjänsteresorna uppgår till minst maxibeloppet 60 kr per dygn uppkommer ingen skattepliktig förmån även om arbetsgivaren betalat trängselskatt som avser den anställdes privata resor. Om en person samma dygn företagit såväl tjänsteresor som privata resor med egen bil ska vid beräkning av avdrag betalningen för trängselskatt i första hand anses belöpa på tjänsteresor. (2007-08-23, dnr 131 508454-07/111)
Kommentar:
I förarbetena till lagstiftningen (prop. 2006/07:109) anges inte hur förmån eller avdrag ska beräknas när betalning av trängselskatt avser såväl resor i tjänsten som privata resor. I avsaknad av reglering på detta område anser Skatteverket att sådan fördelning får ske i den för den skattskyldige förmånligaste ordningen.
Förmån av grupplivförsäkring som är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda m.m.
En förmån av grupplivförsäkring på grund av enskild tjänst anses väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda om den ger ett försäkringsskydd som är 40 procent högre än skyddet för statligt anställda. En förmån av grupplivförsäkring på grund av enskild tjänst är fri från inkomstskatt om försäkringsskyddet gällande grundbelopp till efterlevande samt begravningshjälp sammanlagt är högst 6,5 prisbasbelopp med tillägg av 40 procent (9,1 prisbasbelopp). Försäkringsskyddet kan därutöver omfatta barnbelopp till barn under 21 år med två prisbasbelopp per barn med tillägg av 40 procent utan att bli inkomstskattepliktigt. I dessa fall ska försäkringsbolaget betala särskild premieskatt för grupplivförsäkring (LPG) på hela premien. En förmån av grupplivförsäkring på grund av enskild tjänst är inkomstskattepliktig om försäkringsskyddet är högre än 6,5 prisbasbelopp med tillägg av 40 procent (9,1 prisbasbelopp). Skattepliktig förmån är i sådant fall den del av premien som avser försäkringsskydd gällande grundbelopp till efterlevande samt begravningshjälp som sammanlagt överstiger 6,5 prisbasbelopp. Även i detta fall kan gränsen för skatteplikten förskjutas på grund av förekomsten av minderåriga barn. LPG ska i dessa fall betalas på den del av premien som inte inkomstbeskattas, dvs. som avser ett försäkringsskydd upp till 6,5 prisbasbelopp, eller det högre belopp som föranleds av ev. barnbelopp om två prisbasbelopp per barn. (2007-09-14, dnr 131 557391-07/111)
Prispengar, sponsorersättningar och andra ersättningar till idrottsutövare
En idrottsförening kan med skatterättslig verkan sluta avtal med arrangörer och eller sponsorer att idrottsutövare, för föreningens räkning, ska delta i en idrottstävling eller annat arrangemang eller ställa upp på olika sponsorsuppdrag. Om föreningen slutit avtal är prispengar och ersättningar som betalas ut till föreningen att betrakta som inkomst för idrottsföreningen oavsett om föreningen bokför ersättningen på ett konto för en viss idrottsutövare eller på ett allmänt konto i föreningen. Inkomstbeskattning av idrottsutövaren aktualiseras först när skattepliktig ersättning för arbete betalas ut från idrottsföreningen till idrottsutövaren. Föreningen ska betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag i samband med att föreningen betalar ut skattepliktig ersättning till idrottsutövaren. Om idrottsutövaren kommit överens med sin förening om att utövaren själv bestämmer hur och när ersättningen ska disponeras, får idrottsutövaren anses ha fått förfoganderätt över hela ersättningen i och med att ersättningen sätts in på idrottsföreningens konto. Föreningen ska i detta fall betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på hela ersättningen när den betalats in på föreningens konto eftersom ersättningen då får anses tillgänglig för lyftning för idrottsutövaren. Om idrottsutövaren själv slutit avtal med arrangör/sponsor att ställa sina tjänster till förfogande ska den ersättning som arrangören eller sponsorn betalar ut beskattas hos idrottsutövaren. I detta fall inträder skattskyldigheten när ersättningen betalas ut. Arrangören/sponsorn ska betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på hela ersättningen. Detta gäller oavsett om ersättningen betalas in på idrottsutövarens personliga konto eller om idrottsutövaren hänvisar utbetalningen till ett konto som idrottsföreningen disponerar. (2007-09-21, dnr 131 578457-07/111)
Kommentar:
Vad som sägs ovan om skyldigheten för utgivaren att betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag gäller under förutsättning att idrottsutövaren inte har F-sakttesedel.
1.3 Internationell beskattning
Sexmånadersregeln och förmåner
Sexmånadersregeln omfattar även förmåner som åtnjutits i men inte beskattats i verksamhetslandet om detta beror på landets interna rätt och inte på grund av att skattemyndigheten i verksamhetslandet inte haft kännedom om förmånen ifråga. Förmån som åtnjutits i Sverige eller i tredje land omfattas inte av sexmånadersregeln såvida inte faktisk beskattning skett i arbetslandet. Förmån av lånedator via arbetsgivaren omfattas, under ovanstående förutsättningar, av sexmånadersregeln. (2007-09-24, dnr 131 512720-07/111)
Dokumentationsskyldighet avseende internprissättning för transaktioner mellan ett svenskt företag och ett utländskt koncernföretags fasta driftsställe i Sverige
Ett aktiebolag behöver inte upprätta dokumentation avseende internprissättning för transaktioner som är hänförliga till ett utländskt koncernbolags fasta driftställe i Sverige som detta är skattskyldigt för här. (2007-09-24, dnr 131 550432-07/111)
Dokumentationsskyldighet avseende internprissättning för transaktioner mellan ett handelsbolag och ett utländskt koncernföretag
Ett handelsbolag behöver inte upprätta dokumentation avseende internprissättning om det har transaktioner med ett utländskt koncernföretag. Inte heller ett aktiebolag som är delägare i ett sådant handelsbolag behöver upprätta dokumentation avseende handelsbolagets transaktioner. (2007-09-24, dnr 131 550422-07/111)
Skatteavtalet med Grekland. Begreppet ”inkomstkälla” i metodartikeln vid inkomst av offentlig tjänst
Med begreppet ”inkomstkälla” i metodartikeln i skatteavtalet med Grekland avses vid offentlig tjänst den stat i vars tjänst arbete utförs. (2007-09-28, dnr 131 307711-07/111)
2 Mervärdesskatt
Omsättningsland – gränsdragning mellan konsulttjänster m.m. och tjänster som omfattas av huvudregeln
Begreppen konsulttjänster, juristtjänster och revisorstjänster i 5 kap. 7 § andra stycket 3 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, avser enligt Skatteverkets bedömning sådana tjänster som innebär att den som tillhandahåller tjänsten bistår en kund inom ett särskilt kunskapsområde på det sätt som är utmärkande för den aktuella tjänstekategorin. När det är fråga om sådana tjänster som är ”liknande tjänster” i 5 kap. 7 § andra stycket 3 ML anser Skatteverket att det ska vara fråga tjänster som utförs av sådana yrkesutövare som kan anses vara liknande de tjänster som normalt sett utförs av någon av de yrkeskategorier som anges i paragrafen. Det ska således vara fråga om sådana yrkesutövare som huvudsakligen och vanligtvis har till uppgift att hjälpa och bistå sina kunder med de frågor som ligger inom tillhandahållarens särskilda kunskapsområde. Skatteverket anser t.ex. att olika bokförings- och redovisningstjänster är sådana tjänster som kan anses som liknande tjänster jämfört med jurist- och revisorstjänster och därmed omfattas av 5 kap. 7 § andra stycket 3 ML.
En sammansatt tjänst kan omfattas av 5 kap. 7 § andra stycket 3 ML om den sammansatta tjänsten till sin huvudsakliga natur utgör sådana tillhandahållanden som kan ses som t.ex. konsulttjänster eller därmed liknande tjänster. En sammansatt tjänst som inte kan hänföras till någon av de tjänster eller liknande tjänster som anges i 5 kap. 7 § andra stycket 3 ML ska enligt Skatteverket hänföras till huvudregeln i 5 kap. 8 § ML under förutsättning att inte någon av de övriga paragraferna i 5 kap. är tillämplig. (2007-08-27, dnr 131 204125-06/111)
Distansförsäljning till och från Sverige
En säljare som vid distansförsäljning från Sverige till ett annat EG-land vill utnyttja möjligheten att redovisa omsättning av varor i destinationslandet trots att omsättningströskeln i det landet inte har överskridits behöver inget särskilt tillstånd från Skatteverket. Är säljaren registrerad till mervärdesskatt i destinationslandet för sådan omsättning har omsättningen enligt 5 kap. 2 a § ML inte ägt rum i Sverige utan i destinationslandet. I det fall omsättningströskeln i destinationslandet överskridits anser Skatteverket att omsättningen har ägt rum utomlands även om säljaren inte är registrerad till mervärdesskatt för omsättningen i det landet. Enligt Skatteverkets uppfattning har artikel 33 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet, direkt effekt och ska tillämpas framför 5 kap. 2 a § 2 ML i de fall direktivbestämmelsen är till fördel för den enskilde. För det fall direkt effekt av artikel 33 i mervärdesskattedirektivet inte skulle tillämpas föreligger risk för dubbelbeskattning dvs. beskattning dels i Sverige, dels i destinationslandet. Skatteverket anser därför att det alltid är till den skattskyldiges fördel att tillämpa direkt effekt vid distansförsäljning från Sverige när omsättningströskeln i destinationslandet överskridits. Det är säljaren som har bevisbördan för att omsättningströskeln i destinationslandet har överskridits, dvs. säljaren ska kunna styrka att så är fallet. I den omvända situationen, dvs. vid distansförsäljning från ett annat EG-land till kunder i Sverige, uppställs i 5 kap. 2 § tredje stycket ML ett krav på att vederbörlig myndighet i det land där transporten påbörjas ska ha medgett att säljarens omsättning inte ska anses gjord i det landet. Ett sådant krav saknar enligt Skatteverkets uppfattning stöd i artikel 34.4 i mervärdesskattedirektivet. Skatteverket gör bedömningen att artikel 34.4 har direkt effekt och ska tillämpas framför 5 kap. 2 § tredje stycket ML i de fall direktivbestämmelsen är till fördel för den enskilde. Direktivbestämmelsen får anses vara till fördel för den enskilde när denne själv begär att få redovisa mervärdesskatt i Sverige trots att omsättningströskeln i Sverige inte överskridits. (2007-09-11, dnr 131 176104-05/111)
Tillhandahållande av vissa tjänster i samband med uthyrning av utrustning för byggarbetsplatser
Vid uthyrning av manskapsbodar och mobila kontor som tillfälligt ställs upp på byggarbetsplatser förekommer det att det även ingår i åtagandet att ordna anslutningar för el och vatten till dessa. Ett sådant åtagande omfattas normalt inte av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet för byggtjänster. Bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn blir inte heller tillämpliga vid uthyrning av byggstaket och grindar även om det ingår i åtagandet att staketet ska ställas upp. Uthyrning av bygghissar samt montering och demontering av bygghiss omfattas inte heller av de aktuella bestämmelserna. Det förekommer att företag som hyr ut utrustning för tillfällig värme och el på byggarbetsplats utöver uthyrningen åtar sig att hjälpa kunden med en behovsanalys, projektering, handha kontakter med elbolag, upprätta ekonomiska kalkyler samt att montera och montera ned utrustningen. Skatteverket anser att ett sådan åtagande inte omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. (2007-09-18, dnr 131 537453-07/111)
Tillhandahållande av konferensarrangemang
När kunden utöver tillgång till konferenslokal erbjuds även andra tjänster vilka normalt ingår i ett konferensarrangemang är detta ett skattepliktigt tillhandahållande. Skatt ska tas ut med skattesatsen 25 procent oavsett om tjänsten tillhandahålls av någon som även erbjuder logi eller inte. Den som upplåter lokal utan att samtidigt erbjuda kunden normala kringtjänster för ett konferensarrangemang tillhandahåller en från skatteplikt undantagen fastighetsupplåtelse. (2007-09-28, dnr 131 542246-07/111)
Kommentar:
Till ställningstagandet finns tilläggsinformation där det bl.a. framgår att vid kontroll bör Skatteverkets åtgärder, som föranleds av ovanstående ställningstagande, vara framåtsyftande. Beslut på initiativ av verket bör därför, i normalfallet, inte avse omsättning under redovisningsperioder före 2008-01-01.
3 Övrigt
Restföring av enkelt bolag eller partrederi
Enkla bolag och partrederier kan inte restföras, eftersom de inte är egna rättssubjekt och följaktligen inte heller är skattesubjekt. Om en representant har utsetts så är det i stället denne som vid bristande betalning ska restföras. Även övriga delägare kan restföras och detta utan lagligt hinder av att representanten redan är restförd. (2007-09-28, dnr 131 580900-07/111)
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.