Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt inom Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och under 2007 publiceras för närvarande ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Näringsbetingade andelar – ska egna aktier beaktas vid bedömningen

Vid bedömningen av om ett innehav i ett bolag är näringsbetingat enligt 24 kap. 14 § första stycket punkten 2 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska nämnda bolags innehav av egna aktier inte beaktas. (2007-02-09, dnr 131 97267-07/111)

Avdrag för hästhållning vid innehav av jordbruksfastighet

Brukshästar för drift av jordbruksfastighet, vilka används för bearbetande av jord respektive nyttjande i skogsbruk, kan ha sådan anknytning till fastigheten att de ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL.

Vid övrig hästhållning på jordbruksfastighet, där innehavaren av fastigheten är en fysisk person, ska inte hästhållningen med automatik anses ingå i en näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL. Själva innehavet av en jordbruksfastighet ska inte påverka bedömningen av om hästhållningen ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § första stycket IL. Den övriga hästhållningen är med andra ord inte undantagen en prövning gentemot de s.k. näringskriterierna. En självständig bedömning måste göras om hästhållningen utgör en näringsverksamhet. (2007-02-12, dnr 131 104860-07/111)

Anteciperad skattefri utdelning i utländsk valuta

När en utdelning ska tas upp avgörs av bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed, enligt 14 kap. 2 § IL. Den redovisningsmässiga anteciperingen gäller vid beskattningen. Fordran avseende utdelning som tas upp i räkenskaperna genom antecipering ska hänföras till samma år vid beskattningen. Om utdelningen är skattepliktig eller ej ska bedömas utifrån de förhållanden som förelåg det beskattningsår den anteciperade utdelningen hänför sig till. Det är valutakursen per den dag anteciperingen görs som avgör storleken på den skattefria utdelningen. Därefter inträffad kursförändring är skattepliktig alternativt avdragsgill. (2007-02-14, dnr 131 97886-07/111)

Skattefri utdelning i utländsk valuta

När en utdelning ska tas upp avgörs av bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed, enligt 14 kap. 2 § IL. Detta innebär att en utdelning ska redovisas som en intäkt när den fastställts av behörigt beslutsorgan. Det är valutakursen den dag som utdelningen ska tas upp som intäkt i redovisningen som avgör storleken på den skattefria utdelningen. Därefter inträffad kursförändring är skattepliktig alternativt avdragsgill. (2007-02-14, dnr 131 97881-07/111)

1.2 Tjänst, arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter på personaloptioner vid utflyttning

Skatteverket har i ställningstagande Beskattning av personaloptioner vid utflyttning till annat EU/EES-land (Dnr 131 581221-05/111) angett att en person som flyttar till annat EES-land (EUs medlemsstater samt Norge, Island och Liechtenstein) och som vid avflyttningen från Sverige innehar personaloptioner inte ska beskattas för förmånen vid utflyttningen. Förmånen ska istället tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller säljs.

Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter inträder i dessa fall när rätten utnyttjas eller överlåts förutsatt att förmånshavaren tillhörde svensk socialförsäkring vid den tidpunkt då han först kunde utnyttja rätten. Arbetsgivaravgifter ska beräknas på värdet av hela förmånen den dag då rätten utnyttjas eller överlåts.

Arbetsgivaravgifter ska betalas av den som utger förmånen. Om förmånen utges av en fysisk person som är bosatt utomlands eller utländsk juridisk person och ersättningen har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen ska arbetsgivaravgifter istället betalas av den hos vilken mottagaren var anställd den dag då han först kunde utnyttja rätten. (2007-02-03, dnr 131 703073-06/111)

1.3 Internationell beskattning

Beskattning av ersättningar från CERN

Skatteverket anser att anställningsinkomst från CERN, som mottas av en obegränsat skattskyldig, ska beskattas enligt ILs bestämmelser. Det finns inget stöd för att undanta dessa inkomster från beskattning i Sverige även om samma inkomster beskattas enligt CERNs interna beskattningssystem.

Skatteverket anser inte att den skatt som betalats till CERN kan avräknas enligt de bestämmelser som finns i AvrL. (2007-02-08, dnr 131 13277-07/111)

2 Mervärdesskatt

Livsmedel – skattesats för jordbruksgrödor

Jordbruksgrödor utgör livsmedel efter det att de är skördade om de är avsedda att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor.

Om grödorna är avsedda för utfodring av djur utgör de inte livsmedel utan istället foder. Grödor som är avsedda för energiproduktion faller också utanför definitionen av livsmedel.

Vid bestämmande av vilken skattesats, 25 eller 12 procent, som ska tillämpas måste en bedömning göras av den faktiska eller förväntade framtida användningen av grödan. Bedömningen måste göras vid varje försäljning som sker, både från odlaren och i senare led. Skattesatsen kan därför bli olika på samma varuparti beroende på vilken information säljaren har om den framtida användningen. (2007-01-30, dnr 131 66747-07/111)

Undantaget från skatteplikt rörande tandvård och dentaltekniska produkter

Skatteverket anser att den särskilda legitimationen har betydelse när det gäller att bedöma vilka tillhandahållanden som kan omfattas av begreppet tandvård, dvs. sjukvårdande behandling av munhålan. När en tjänst har bedömts vara sådan tandvård som omfattas av undantaget anser Skatteverket att tillhandahållandet är undantaget oavsett vem som tillhandahåller tjänsten.

Skatteverket anser att den svenska lagstiftningen innebär att ett tillhandahållande av en dentalteknisk produkt ska undantas från skatteplikt när tillhandahållandet sker till tandläkare, tandtekniker eller till slutkonsumenten av produkten.

Någon möjlighet att tolka 3 kap. 4 § andra stycket andra strecksatsen mervärdesskattelagen (1994:200), ML, i enlighet med rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet, finns inte utan de tillhandahållanden som anges i denna bestämmelse i ML ska undantas från skatteplikt enligt bestämmelsens ordalydelse.

Däremot anser Skatteverket att det är möjligt för den enskilde att åberopa direkt effekt av artikel 132.1e i mervärdesskattedirektivet när det är fråga om sådana tillhandahållanden som omfattas av undantaget från skatteplikt enligt direktivet men inte av undantaget enligt ML. Dessutom kan den enskilde åberopa direkt effekt i de fall den enskilde anser att tillhandahållandet ska bedömas som skattepliktigt enligt mervärdesskattedirektivet när den svenska bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket andra strecksatsen ML innebär att tillhandahållandet undantas. (2007-01-30, dnr 131 801346-06/111)

Vinstmarginalbeskattning

Vinstmarginalbeskattning (VMB) enligt 9 kap. ML är en särskild form för beskattning som avviker från MLs allmänna bestämmelser. Den som avser att använda VMB i samband med beskattning av en omsättning, måste därför visa att förutsättningarna för detta är uppfyllda.

Om uppgifterna i inköpshandlingen uppfyller förutsättningarna för att få tillämpa VMB och omständigheterna i övrigt inte motsäger detta, är beviskravet normalt uppfyllt.

Om det av underlaget eller av omständigheterna i övrigt däremot framkommer uppgifter som kan tala mot att VMB får användas eller att det saknas väsentlig information, minskar bevisvärdet. I det fallet menar Skatteverket att det är den skattskyldige återförsäljaren som har ansvaret för att komplettera materialet i de avseenden som brister och därigenom visa att förutsättningarna för användning av VMB är uppfyllda.

Det som sägs om personbilar och bilar i skrivelsen gäller även motorcyklar. Motorcyklar nämns dock inte särskilt. (2007-02-06, dnr 131 68738-07/111)

Kommentar: Avsikten med skrivelsen är att förtydliga Skatteverkets tidigare skrivelse 2005-02-02, Vinstmarginalbeskattning och utländska begagnade bilar och motorcyklar, dnr 130 753322-04/111 och den ersätter därför nämnd skrivelse.

3 Övrigt

Styrkande av identitet vid hindersprövning av aldrig folkbokförd person (Folkbokföring)

(2007-01-15, dnr 131 747545-06/111)

Skatt på bekämpningsmedel ska erläggas oberoende av om Kemikalieinspektionen godkänt ett ämne eller en beredning som bekämpningsmedel

Vid bedömningen av om ett ämne eller en beredning ska anses utgöra ett sådant bekämpningsmedel som omfattas av skatteplikt enligt 1 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel saknar det betydelse om det krävs godkännande från Kemikalieinspektionen för import eller annan hantering. (2007-02-15, dnr 131 118398-07/111)

Ingvar Håkansson

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.