Innehåll

SkatteNytt nr 1-2 2008 s. 70

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Hur beräknas det lönebaserade utrymmet när det genomförts en emission under beskattningsåret?

Det lönebaserade utrymmet ska fördelas på det antal aktier som finns i företaget vid tidpunkten då utdelningen blir tillgänglig för lyftning eller, om utdelning inte beslutats, vid kalenderårets utgång. Detta gäller även i det fall en emission genomförts under året, vilket kan innebära att viss del av löneunderlaget går förlorat. (2007-10-22, dnr 131 631854-07/111)

Kommentar: För att inte ”tappa” något lönebaserat utrymme bör man därför se till att lämna en utdelning före det att man genomför en emission. På så sätt kan man utnyttja hela löneunderlaget vid utdelningstillfället.

Skattemässig klassificering i vissa fall av bostadsrättsföreningar och andra företag som upplåtit bostadsrätter både i form av bostäder och lokaler

Skatteverket anser att ett bostadsföretag som uteslutande upplåter bostadsrätter och som tidigare rätteligen uppfyllt kraven för att klassificeras som privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, eller motsvarande regel i tidigare lagstiftning inte ska omklassificeras för att värderelationerna mellan bostadsdel och lokaldel senare förändras. Detta gäller under förutsättning att förändringen enbart beror på att marknadshyrorna på lokaler stigit relativt sett mer än vad bruksvärdehyran för bostäder gjort. (2007-10-26, dnr 131 592676-07/111)

Kommentar: En bostadsrättsförening räknas som ett privatbostadsföretag om den till minst 60 % bedriver kvalificerad verksamhet, dvs. tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar.

Är intäkt av tillståndspliktigt spel, på spelautomater och liknande, vilket bedrivs utan tillstånd att anse som intäkt av näringsverksamhet?

Att en verksamhet är otillåten på grund av att näringsidkaren saknar det tillstånd som krävs för att bedriva den kan inte i sig leda till att inkomsten av verksamheten inte är skattepliktig. Detta gäller oavsett om den illegala verksamheten bedrivs i nära anknytning till en i övrigt legal näringsverksamhet eller om hela spelverksamheten är att betrakta som illegal. En förutsättning för beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet är att den tillståndspliktiga verksamheten som sådan uppfyller kriterierna för näringsverksamhet enligt 13 kap. IL. (2007-11-07, dnr 131 662996-07/111)

Hästleasing, hyra av tävlingshäst

Skatteverket anser inte att upplåtelseformen hästleasing i sig uppfyller näringskriterierna enligt 13 kap. 1 § första stycket IL. Leasetagare, som är fysisk person, bedöms efter samma grund som om hästen innehas med äganderätt. Leasing av del av häst jämförs i detta sammanhang med innehav av hel häst.

Detta innebär att om näringskriterierna enligt 13 kap. 1 § första stycket IL är uppfyllda sker beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet, i annat fall sker den löpande beskattningen i inkomstslaget tjänst (hobby). (2007-11-07, dnr 131 663007-07/111)

Begreppet innehav enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL

Enligt Skatteverkets uppfattning avses med innehav av näringsfastighet enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL, ägande eller sådant innehav vilket enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) kan likställas med ägande.

Begreppet omfattar således inte andra typer av nyttjanderätter som exempelvis jordbruksarrende enligt 9 kap. jordabalken (1970:994). (2007-11-07, dnr 131 663003-07/111)

Kommentar: Ställningstagandet innebär att enbart det faktum att man arrenderar jordbruksmark inte nödvändigtvis betyder att man bedriver näringsverksamhet, man måste dessutom uppfylla de generella näringskriterierna i 13 kap. 1 § första stycket IL, dvs. självständighet, varaktighet och vinstsyfte.

Ränteintäkter i privatbostadsföretag

Ränteintäkter i privatbostadsföretag är skattepliktiga. (2007-11-13, dnr 131 673718-07/111)

Kommentar: Ställningstagandet ske ses mot bakgrund av de nya reglerna för beskattning av privatbostadsföretag som gäller för räkenskapsår som påbörjas efter utgången av 2006 (SFS 2006:1344)

Kollektiv nedskrivning av kundfordringar

En kollektiv värdering och nedskrivning av kundfordringar är giltig vid beskattningen under förutsättning att redovisningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Huvudregeln är att en individuell värdering ska göras av varje kundfordran. Om det finns särskilda skäl kan en kollektiv värdering tillåtas. Enligt Skatteverkets uppfattning är kravet på särskilda skäl uppfyllt när kundfordringarna består av ett stort antal fordringar som var för sig uppgår till mindre belopp, t.ex. vid postorderhandel. I varje enskilt fall måste det dock prövas om den kollektiva värdering är förenlig med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild.

Vid en kollektiv värdering av kundfordringar ska, enligt Skatteverkets uppfattning, företaget på ett konsekvent sätt använda sig av en beräkningsmetod som kan förväntas ge ungefär samma värden som det faktiska utfallet. Ett tillförlitligt underlag ska finnas som visar att den tillämpade metoden kan antas ge ett godtagbart resultat. (2007-11-15, dnr 131 687568-07/111)

Rätt beskattningsår för ändring av fastighets skattemässiga karaktär vid ombyggnad

Ombyggnad eller annan ändring under året som medför att en byggnad blir eller upphör att vara ett småhus, får vid inkomstbeskattningen betydelse först vid det påföljande beskattningsåret.

Det innebär bl.a. att ett hyreshus som byggs om till småhus är näringsfastighet för hela ombyggnadsåret och kan bli privatbostadsfastighet först för nästkommande beskattningsår. (2007-11-16, dnr 131 678347-07/111)

Kommentar: I Skatteverkets handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2007 års taxering s. 487 anges att en fastighet kan skifta beskattningsnatur redan för det år som ombyggnaden sker. Därför ska vad som anges i detta ställningstagande tillämpas för beskattningsåret 2007 och tidigare endast efter yrkande från den skattskyldige.

Skattemässigt anskaffningsvärde för maskiner och inventarier vid tillämpning av BFNAR 2006:1

Vid tillämpning av BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut gäller särskilda regler för bestämmande av anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier.

Vid köp eller egentillverkning av maskiner och inventarier ska externa utgifter, som inte ingår i fakturabeloppet för inköpet av tillgångarna respektive materialet till dessa men kan hänföras direkt till dem, räknas med i anskaffningsvärdet om de sammanlagt uppgår till mer än 5 000 kronor per maskin eller inventarie.

Skatteverket anser att det är förenligt med god redovisningssed att ett företag frivilligt även tar upp belopp som uppgår till eller understiger 5 000 kronor. Därmed utgör ett på detta sätt beräknat och redovisat anskaffningsvärde även skattemässigt anskaffningsvärde. (2007-11-16, dnr 131 687794-07/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Återbetalning av tjänstepension efter återkrav p.g.a. utbetald retroaktiv arbetsskadelivränta

Den som blir återbetalningsskyldig för utbetalad tjänstepension, i form av sjukpension, på grund av att Försäkringskassan betalar ut retroaktiv arbetsskadelivränta för samma tid som tjänstepensionen avsåg ska medges avdrag vid taxeringen för det år då återbetalning sker. (2007-10-01, dnr 131 238572-07/111)

Kommentar: Avdraget är inte att jämställa med en utgift för intäkternas förvärvande varför det inte bör reduceras med 1 000 (fr.o.m. 2008 års taxering 5 000 kr). På grund härav ska avdraget redovisas i ruta 09 ”Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor” på inkomstdeklarationen.

Värdering av bostadsförmån vid varierande lägenhetsstorlek

Skatteverket tar inför den årliga taxeringen fram tabeller som anger hyresnivåer för lägenheter i flerfamiljshus inom olika områden. Tabellvärdena anger hyresvärdet för en lägenhet av normalstorlek (70 kvm) i området. Om lägenheten är större än 70 kvm bör värdet justeras nedåt med hänsyn till att priset per kvm bostadsyta inte är lika högt i genomsnitt för en större lägenhet som för en mindre lägenhet. Om bostaden är mellan 70 och 120 kvm bör tabellvärdet justeras nedåt med 10 % för bostadsyta som överstiger 70 kvm. För bostäder med en bostadsyta i intervallet 120–200 kvm bör tabellvärdet justeras nedåt med 10 % för bostadsyta mellan 70 och 120 kvm och med 15 % för bostadsyta som överstiger 120 kvm. När bostadsytan överstiger 200 kvm bör tabellvärdet reduceras med 10 % för bostadsyta mellan 70 och 120 kvm, med 15 % för bostadsyta mellan 120 och 200 kvm och med 20 % för bostadsyta överstigande 200 kvm. (2007-10-31, dnr 131 553672-07/111)

Kommentar: Detta är en ny metod för att beräkna värdet av bostadsförmån. Skatteverket anser därför att det nya ställningstagandet ska tillämpas först för inkomståret 2008, dvs. fr.o.m. 2009 års taxering.

1.3 Kapital

Utländska s.k. ägarlägenheter vid tillämpning av inkomstskattelagen

Begreppet ”småhus” ska även omfatta i utlandet belägna direktägda lägenheter, s.k. ägarlägenheter, som därmed kan utgöra ersättningsbostad enligt 47 kap. 5 § IL och privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § IL. (2007-10-30, dnr 131 649571-07/111)

Kommentar: Ägarlägenheter omfattas inte av vad som kan vara en privatbostad enligt den svenska lagstiftningen. Ställningstagandet får ses som en anpassning till EG-rätten. Till ställningstagandet finns även s.k. tillämpningsinformation, där det bl.a. framgår hur Skatteverket ska behandla omprövningar avseende tidigare år.

Ska avdrag medges för räntekostnader sim ingår i skuldbeloppet i en beslutad skuldsanering?

Skatteverket anser att de belopp som betalas vid skuldsanering i första hand ska anses utgöra amortering av skuldbeloppen.

Det innebär att ränteavdrag kan medges först sedan hela det ursprungliga kapitalbeloppet (skuldbeloppet utan räntebelopp) är betalat. (2007-11-05, dnr 131 632949-07/111)

Bostadsförmån i oäkta bostadsföretag – vem beskattas under tiden mellan avyttringen och tillträdet

Det är säljaren av en andel i ett s.k. oäkta bostadsföretag som ska ta upp bostadsförmånen till beskattning fram till dess att köparen fått tillträde till lägenheten. Anledningen är att det är säljaren som har rätt att disponera förmånen under denna tid. (2007-11-16, 131 616241-07/111)

Kommentar: Bostadsförmånen tas upp som utdelning på blankett K12.

1.4 Internationell beskattning

Näringsbetingade lagerandelar i EU-bolag

Skatteverket anser att när andelar i ett företag inom EU utgör lagerandelar hos ägarföretaget kan de vara näringsbetingade endast om andelsinnehavet uppgår till tio procent eller mer av andelskapitalet. (2007-09-18, dnr 131 388919-07/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns även tillämpningsinformation där följande framgår. Denna bedömning överensstämmer inte med Skatteverkets tidigare ståndpunkt, se Handledning för internationell beskattning 2007 s. 192 (avsnitt 3.1.8.2). Med anledning härav bör åtgärder vid kontroll, som föranleds av nämnda skrivelse, vara framåtsyftande. Beslut på initiativ av Skatteverket ska därför, i normalfallet, inte avse utdelning som beslutas på bolagsstämma eller av ett motsvarande beslutsorgan under 2007.

Detta innebär att ställningstagandet ovan tillämpas på Skatteverkets initiativ tidigast vid 2009 års taxering för tid efter 1 januari 2008.

Kan ambassader få skatt på trafikförsäkringspremie återbetald?

Utländska beskickningar och konsulat samt dess personal kan inte få skatt på trafikförsäkringspremie återbetald. Försäkringsbolaget kan inte heller låta bli att kräva dem på skatten. (2007-10-09, dnr 131 615352-07/111)

Avräkning av utländsk skatt vid s.k. exitbeskattning

En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige vid tidpunkten för försäljning av aktier medges inte avräkning för utländsk skatt som tagits ut i samband med utflyttning från annat land (s.k. exitbeskattning) om Sverige har ett skatteavtal med det andra landet som anger att vinst vid överlåtelse av aktier endast beskattas i hemviststaten.

Om skatteavtal saknas med det andra landet kan avräkning medges för utländsk s.k. exitskatt om inkomsten anses härröra därifrån. Inkomsten anses härröra från det andra landet om en begränsat skattskyldig person hade beskattats där för en försäljning av sådana aktier eller på annat sätt för en värdestegring på aktierna. Avräkning medges det år aktieförsäljningen medtagits vid taxeringen i Sverige.

Oavsett om Sverige har skatteavtal med det andra landet eller inte kan avdrag medges för utländsk s.k. exitskatt om inkomsten anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Inkomsten anses ha sitt ursprung i den utländska staten om en begränsat skattskyldig person hade beskattats där för en försäljning av sådana aktier eller på annat sätt för en värdestegring på aktierna. Om den utländska skatten betalas före det inkomstår aktierna säljs medges avdrag det år aktieförsäljningen beskattas i Sverige. (2007-10-09, dnr 131 230346-07/111)

Avräkning för utländska skatt när idrottslig verksamhet bedrivs i aktiebolag m.m.

Om en idrottsman redovisar utländska tävlingsvinster i sitt eget aktiebolag, medges inte bolaget avräkning för utländsk skatt som har innehållits i idrottsmannens namn i utlandet. Idrottsmannen får inte avräkning för den utländska skatten på tävlingsvinsten om han tar ut motsvarande lön från sitt aktiebolag och beskattas i Sverige för lönen. Idrottsmannen får inte heller avräkning om tävlingsvinsten ingår i resultatet hos ett handelsbolag där idrottsmannen är delägare. Kravet på att vara skattskyldig för såväl svensk som utländsk skatt på samma inkomst är inte uppfyllt i något av fallen. (2007-10-23, dnr 131 615358-07/111)

Kommentar: Enligt Skatteverkets uppfattning medges avräkning för den utländska skatten bara om idrottsmannen själv tar upp utbetalningen från den utländska tävlingsarrangören som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Det sistnämnda förutsätter givetvis att idrottsmannen är enskild näringsidkare.

2 Mervärdesskatt

Konsultuppdrag vid företagsöverlåtelser

Ett uppdrag att finna en köpare till ett företag, i de fall hela företaget avyttras till ett mindre antal köpare, är en skattepliktig konsulttjänst även om avtalet är formulerat som ett uppdrag att förmedla aktier. Det centrala i ett sådant uppdrag, och det som är avgörande vid bestämmandet av tjänstens karaktär, är biträdet vid avyttringen av företaget och dess tillgångar. De konsulttjänster som efterfrågas i samband med överlåtelsen kan därför inte vid en huvudsaklighetsbedömning anses vara en från skatteplikt undantagen förmedling av värdepapper.

En konsult som på motsvarande sätt biträder en köpare att finna ett lämpligt företag att förvärva tillhandahåller en skattepliktig konsulttjänst även om uppdraget är formulerat som förmedling av aktierna i företaget. (2007-10-02, dnr 131 304409-07/111)

Mervärdesskatt i samband med att en hyresgäst får ersättning av hyresvärd för att avstå från hyresrätten

Skatteverket anser att en hyresgäst, som erhåller en ersättning från hyresvärden för att återlämna besittningsrätten till fastighetsägaren, inte blir skattskyldig för detta för att fastighetsägaren har varit frivilligt skattskyldig för uthyrningen.

Vid upplåtelser av exempelvis parkeringsplatser som medför en obligatorisk skattskyldighet kommer hyresgästen att bli skattskyldig om denne, inom ramen för en yrkesmässig verksamhet, erhåller en ersättning för att återföra besittningsrätten till fastighetsägaren. (2007-10-05, dnr 131 598946-07/111)

Omsättningsland – konferenstjänster

Konferenstjänster, dvs. tillhandahållande av konferensarrangemang och tjänster avseende deltagande i konferenser, kongresser m.m., utgör sådan ”liknande verksamhet” som omfattas av 5 kap. 6 § 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, enligt Skatteverkets bedömning. Detta innebär att konferenstjänster är omsatta i Sverige om de utförs här i landet. (2007-10-09, dnr 131 375012-07/111)

Kommentar: Det som uttalas i Skatterättsnämndens förhandsbesked från 2002-11-19 (se Skatteverkets rättsfallsprotokoll 29/02) är enligt Skatteverkets bedömning inte i överensstämmelse med det som EG-domstolen uttalat i C-114/05, Gillan Beach, varför förhandsbeskedet inte längre får ansas vara tillämpligt.

Återbetalningsrätt till företag med fast etableringsställe i Sverige

Skatteverket anser att en företagare från annat land med fast etableringsställe i Sverige kan medges återbetalning enligt 10 kap. 11 eller 12 § ML trots att de förvärv som den ingående skatten avser inte är hänförliga till tillhandahållanden eller leveranser som direkt sker från det fasta etableringsstället. (2007-10-19, dnr 131 430591-07/111)

Undantaget rörande periodiska medlemsblad eller periodiska personaltidningar

Skatteverket anser att en periodisk publikation som ges ut av ett servicebolag till en sammanslutning kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 13 § ML. (2007-11-06, dnr 131 593610-07/111)

Kommentar: Skatteverket anser att med servicebolag till en sammanslutning förstås i detta sammanhang ett bolag som ägs av sammanslutningen eller av dess medlemmar.

3 Övrigt

Avdragsrätt för avfallsskatt när någon övertar driften av verksamheten på en avfallsanläggning (Punktskatt)

Skatteverket anser att den som vid tidpunkten för de händelser som kan utgöra grund för avdrag enligt 10 § lagen (1999:673) om skatt på avfall (LSA) bedriver verksamheten på avfallsanläggningen, och därmed är skattskyldig enligt 7 § LSA, har rätt att göra avdrag för avfallsskatten på det avfall som avses i 10 § LSA. Det har ingen betydelse för avdragsrätten om skattskyldigheten för det aktuella avfallet inträdde då någon annan bedrev verksamheten på anläggningen. (2007-10-15, dnr 131 590614-07/111)

Avräkning enligt 16 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL. – En åtgärd som skattskyldig kan begära omprövning av/överklaga? (Skattebetalning och borgenärsområdet)

Skatteverkets åtgärd att avräkna med stöd av 16 kap. 9 § SBL får sådan rättsverkan för den skattskyldige att denne har rätt att begära omprövning alternativt överklaga åtgärden. (2007-11-01, dnr 131 641944-07/111)

Ska preliminär skatt eller kupongskatt innehållas då det är ovisst om den skattskyldige är begränsat skattskyldig? (Skattebetalning)

Om det för en utbetalare av aktieutdelning inte klart framgår av tillgängliga uppgifter att den utdelningsberättigade är skattskyldig till kupongskatt eller inkomstskatt, dvs. om han är begränsat eller obegränsat skattskyldig, så ska kupongskatt innehållas. (2007-11-07, dnr 131 603513-07/111)

Ingvar Håkansson

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...