SkatteNytt nr 5 2008 s. 288

Recension

Anmälare: Bo Svensson

Anmälan av: Claes Norberg och Per Thorell

Redovisningsfrågor i skattepraxis

Iustus förlag, 2007, 280 sidor

Inledning

Per Thorell skrev sin avhandling, Skattelag och affärssed 1984, som behandlade sambandet mellan redovisning och beskattning. Claes Norberg skrev sin avhandling 1991 om beskattning av banker där även han delvis berörde detta samband. Därefter har de båda skrivit böcker och ett stort antal artiklar i ämnet. Det är således en erfaren författarduo som tar sig an att skriva om sambandet mellan redovisning och beskattning.

Jag vill redan här säga att författarna lyckats utomordentligt väl.

1 Bokens syfte och uppläggning

Boken är tänkt att vara såväl en lärobok som en handbok för praktiker. I många fall är dessa båda syften om inte oförenliga så i vart fall svårförenade. Jag tycker att författarna ror i land den svåra uppgiften. Boken lämpar sig som lärobok på fördjupningskurser i företagsbeskattning. Boken lämpar sig också mycket väl för revisorer, ekonomichefer och andra som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med dessa frågor.

Boken är uppdelad på en allmän del (ca 120 sidor) och en särskild del (ca 160 sidor). Boken innehåller ett väl fungerande sakregister och ett rättsfallsregister med sidhänvisningar. I slutet av varje kapitel återfinns litteraturhänvisningar till det som behandlats. Boken skulle vinna på att det fanns en samlad litteraturlista i slutet av boken.1

Som framgår av titeln inriktar sig boken på att belysa den rättspraxis från Regeringsrätten som har koppling till redovisningen och där domstolen har inhämtat yttrande från Bokföringsnämnden. Genom denna ansats förskjuts tyngdpunkten i boken från traditionell tolkning av lagtext och förarbeten till att behandla relevanta rättsfall. P.g.a. ämnets karaktär är det enligt min uppfattning en lyckad utgångspunkt.

Bokens disposition fungerar väl. Den allmänna delen behandlar mer principiella frågeställningar om kopplingen mellan redovisning och beskattning. Del två behandlar materiella frågor och tar sin början med intäkter och följer därefter balansräkningens uppställning väl, vilket gör att dispositionen känns naturlig.

Jag saknar ett särskilt kapitel om obeskattade reserver eftersom periodiseringsfonden utgör en avsättning i räkenskaperna som särskiljer svensk redovisning från exempelvis engelsk och amerikansk redovisning. Periodiseringsfonden berörs på olika ställen i boken (sid. 63 och 233), men är inte omnämnd i sakregistret. Författarna berör överavskrivning på inventarier under det avsnitt som behandlar inventarier, vilket jag finner naturligt. Redovisningsmässigt placeras dock överavskrivningen i redovisningen som en obeskattad reserv.

Författarna skriver (sid. 28 och 115) att de i princip endast tar upp skattemål från 1985 och framåt och i princip endast behandlar referatmål från Regeringsrätten. Skäl för att ta avstamp 1985 är att prejudikatvärdet av äldre mål är tveksamma enligt författarna. Denna utgångspunkt är inte till alla delar helt lyckad enligt min mening. Jag noterar dessutom att författarna i rättsfallsregistret, som totalt inrymmer 115 rättsfall, hänvisar till 21 rättsfall innan 1985 och till 20 notismål efter 1985.

Litteraturlistan efter respektive kapitel är i några fall väl knapphändig. En mer utförlig litteraturlista under respektive kapitel har ett betydande värde för framförallt praktiker. Jag saknar ett antal referenser under framförallt kapitel 8 om leasing2, kapitel 9 omsättningstillgångar och pågående arbeten3, kapitel 10 eget kapital och skulder4 och avsättningar i kapitel 115. I allt väsentligt är dock viktigare referenser med, och jag noterar att det finns utförliga referenser till författarna själva!6 Det är knappast ett fel, utan snarare en förtjänst, att de är sällsynt produktiva på området.

Denna teknik används av Lodin, Lindencrona, Melz och Silfverberg i läroboken Inkomstskatt (senaste upplagan, 11 upplagan, 2007).

Arvidsson, Richard, Skatteplanering och kapitaliseringsfrågor, SvSKT 1999 sid. 195–233, Baeckevold, A, Leasing, SvSKT 2002 sid. 435–450, Bergström, S, Regeringsrättens lagtolkningsprinciper, SN 2003 sid. 2–13 Grubbström, U, Leasing före och efter RÅ 1958 ref 58 – en skatterättslig konsekvensanalys, ur Affärsjuridiska uppsatser, 2003, Hultqvist, A, Leasingdomarna – en analys och kommentar, SN 1999 sid. 395–404, och SOU 1994:120, Finansiell leasing av lös egendom.

Bengtsson, A, Redovisningsrättens Bermudatriangel – redovisning av tjänsteuppdrag på löpande räkning, SvSKT 2003 sid. 288–294, Eriksson & Qwerin, Beskattning av byggnadsrörelse, 1992, sid. 98–134, Grosskopf, G, Begreppet inneliggande lager, 1987, Roos, O, Lagervärdering och resultatutjämningsfond, 1986, Qwerin & Eriksson, Beskattning av byggnads- och anläggningsrörelse, SvSKT 1986 sid. 37–43.

Innerstedt & Kellgren, Något om kravet på förmögenhetsöverföringar vid koncernbidrag – särskilt i ljuset av RÅ 1999 ref 74, SN 2001 sid. 504–513, Jilkén & Uggla, Kapitaltillskott inom bolagssektorn, SN 2004 sid. 11–25, Palmström & Fredriksson, Ytterligare något om avdrag för kapitalförluster på fordringar, aktieägartillskott och aktier, SN 2003 sid. 762–775, Prytz & Tamm, Tillskott utan aktieteckning, Tivéus, U, Förluster på villkorade aktieägartillskott m m, Skattenytt 2003 sid. 211–224.

Elofsson & Gäfverth, Garantikostnader, SN 2002 sid. 651–657 och Henriksson & Schröder, Skattemässiga konsekvenser vid byte av redovisningsprincip, SN 2000 sid. 124–131.

Det finns bl.a. referenser till Thorells artikel om skatterättens periodiseringsregler, SN 1989 sid. 577–596, under kapitel 3, 5, 6 och 7.

2 Bokens innehåll

Den allmänna delen innehåller fem kapitel som tar upp kopplingen mellan redovisning och beskattning ur ett principiellt perspektiv. Kapitel 1 utgör inledning, kapitel 2 tar upp normgivningen på området, kapitel 3 behandlar skattelag och redovisning, kapitel 4 några företagsbeskattningsfrågor och redovisningen och i kapitel 5 behandlas hur god redovisningssed bestäms vid beskattningen. Del två innehåller sex kapitel och inleds med kapitel 6 som behandlar intäkter, kapitel 7 tar upp värdering av anläggningstillgångar. Leasingfrågor tas upp i kapitel 8 och kapitel 9 behandlar omsättningstillgångar och pågående arbeten. Kapitel 10 behandlar eget kapital och skulder och avslutningsvis behandlas avsättningar i kapitel 11.

3 Den allmänna delen i kapitel 1–5

Kapitel 1–5 får anses utgöra en introduktion till den särskilda delen och behandlar redovisningens ”metaregler”. Författarna belyser på ett skickligt sätt normgivningen på redovisningsområdet (kapitel 2) och hur den utvecklas över tiden. Man berör också BFN pågående K1–K4-projekt. Principen om ”rättvisande bild” (sid. 35 f.) berörs och även den s.k. ”overridingregeln” behandlas (sid. 40). Författarna torpederar på ett skickigt sätt en alltför ovarsam hänvisning till dessa principer och påpekar att det finns en rättslig standard på området och det är god redovisningssed (sid. 35).7

Skattelagen och redovisningen behandlas i kapitel 3 och i detta avsnitt berörs framförallt hur det kopplade respektive det frikopplade området skall förstås. Om det finns en uttrycklig skatteregel (t.ex. garantikostnader i 16 kap. 3–5 §§ IL, avskrivning på byggnader i 19 kap. IL, etc.) är det fråga om frikopplade regler. En uttrycklig skatteregel har tolkningsföreträde framför god redovisningssed. Om det å andra sidan inte finns någon uttrycklig skatteregel på ett område skall skatterätten vila på god redovisningssed enligt 14 kap. 2 § IL – det kopplade området. Denna utgångspunkt är givetvis utomordentligt central för förståelsen av kapitel 6–11.

I kapitel 4 berör man bl.a. på vilket sätt bevisfrågor påverkar värdet av redovisningen. Eftersom IL (tillgångar får inte undervärderas) och ÅRL (tillgångar får inte övervärderas) delvis utgår från olika värderingsnormer påverkas givetvis bedömningen i skattedomstolar av vilket beviskrav som skall upprätthållas i olika avseenden. Vidare berör man den intressanta frågan huruvida det i dag är möjligt att ändra ett till Bolagsverket inlämnat bokslut. Författarna skriver att det i dagsläget är oklart om Regeringsrätten skulle godta ett ändrat bokslut (sid. 97) och denna försiktighet i analysen är synnerligen påkallad efter SKV skrivelse från 2002-12-10. I denna skrivelse utrycker Skatteverket den ståndpunkten att ändrade bokslut inte godtas i efterhand.

I kapitel 5 behandlas hur god redovisningssed bestäms på det kopplade området. Om Regeringsrätten har att bedöma en skattefråga som ligger inom det kopplade området begär man regelmässigt in yttrande från BFN. Regeringsrätten följer i allmänhet de yttranden som BFN lämnar, men författarna pekar på att domstolen i några sällsynta fall (sid. 116 f.) inte följt alla yttranden från BFN, senast i RÅ 2007 ref 19 II.

Överlag känns framställningen i den allmänna delen som övertygande och vederhäftig. Författarna lotsar läsaren på ett skickligt sätt hur utvecklingen på redovisningsområdet griper in i skatterätten. Skall man rikta någon kritik på den allmänna delen hade jag gärna sett att författarna redovisat argument pro et contra för en viss åsikt och att man även angett källor (nothänvisningar) till andra författare med en avvikande åsikt.

Jfr Norberg, C, Redovisningens betydelse för beskattningen, SvSKT 2006 sid. 89–103 där Norberg anmäler Jan Bjuvbergs avhandling som innehåller ett avsnitt om rättvisande bild. Norbergs anmälan avser stencilutgåvan, 2005, (341 sidor). I stencilutgåvan behandlades rättvisande bild på sid. 117–165. Jan Bjuvbergs avhandling har kommit ut som bok med ett reviderat avsnitt om rättvisande bild, Bjuvberg, J, Redovisningens betydelse för beskattningen, 2006 sid. 173–190.

4 Den särskilda delen i kapitel 6–11

4.1 Intäkter – kapitel 6

Del två inleds med att behandla intäkter. Det förefaller naturligt att inleda med ett avsnitt med intäkter eftersom frågan huruvida en skuld hamnar i balansräkningen i en del fall är en spegelbild av intäktsredovisningen. I två rättsfall som berör långvariga hyresavtal berörs problemställningen.8 I RÅ 2002 ref 84 var det fråga om hur en engångsersättning för upplåtelse av mark till ett vindkraftverk skulle intäktsföras hos markägaren. Om intäkten skulle beskattas omedelbart p.g.a. att markägaren fick anses ha fullgjort sin prestation redan i samband med upplåtelsen och om markägaren inte hade några ytterligare kostnader med anledning av arrendet skulle intäkten tas upp till beskattning år 1 och denna post påverkade endast resultaträkningen. Bokföringsnämndens majoritet ansåg emellertid att det var god redovisningssed att periodisera intäkten över avtalets löptid, vilket fick till följd att en mindre del påverkade resultaträkningen år 1 och återstoden togs upp som en förutbetald intäkt (skuld) i balansräkningen.

Kapitlet är väldisponerat med 10 underrubriker där olika typer av intäkter (varuförsäljningar, tjänsteuppdrag, bytestransaktioner etc.) behandlas under respektive underrubrik. Författarna diskuterar i anslutning till de olika rättsfallen olika redovisningsalternativ och ger egna synpunkter och reflexioner på rättsfallen på ett sällsynt uppfriskande och initierat sätt.

Vid beskattningen skall inkomster som inte uttryckligen är reglerade i IL tas upp som intäkt det beskattningsår som följer av god redovisningssed enligt 14 kap. 2 § IL. Genom att författarna fokuserar på intäkter i kapitel 6 innebär det att periodisering av kostnader, som givetvis också hör till det kopplade området, får en undanskymd plats. Periodisering av leasingavgifter berörs i kapitel 8.3, men andra rättsfall som har visst intresse faller därigenom bort. Regeringsrätten har bl.a. i RÅ 1998 not 106 behandlat vilket år reklamutgifter skall kostnadsföras. Detta rättsfall omnämns nu endast i tabellen i slutet av kapitel 5 (sid.119). RÅ 2002 not 171 behandlar frågan om utgifter för bidrag till handlare var en kostnad ett visst år eller om utgifterna skulle ha redovisats över balansräkningen. Nu kommenteras rättsfallet i kapitel 7 (sid. 164) som behandlar anläggningstillgångar. Dessa båda rättsfall är intressanta eftersom de visar på den utveckling som skett i rättspraxis från ett mer matchningsorienterat synsätt till ett mer balansorienterat synsätt. Matchningsprincipen får numera anses underordnad principen om huruvida en tillgångspost är balansgill eller ej (jfr sid. 45 och 49 f. i boken).

Anteciperad utdelning berörs i anslutning till att RÅ 2000 ref 64 (Järnbronmålet) kommenteras. Här hade man kunnat hänvisa till ett av de få rättsfall som EG-domstolen tagit upp och som berör redovisning, det s.k. Tombergermålet.9

RÅ 2002 ref 84 samt RÅ 2003 not 127.

C-234/94 Tomberger. Jfr Bjuvberg, J, Redovisningens betydelse för beskattningen, 2006 sid. 169, Thorell, P, Anteciperade utdelningar. Festskrift till Carl Hemström, 1996 sid. 309–331, särskilt sid. 331 samt Westermark, C, Anteciperad vinstutdelning i moderbolag, SN 1997 sid. 421–437.

4.2 Anläggningstillgångar – kapitel 7

Anläggningstillgångar berörs i kapitel 7 och författarna belyser där att skattereglerna i allt väsentligt är frikopplade från redovisningen, dvs. att uttryckliga skattebestämmelser om exempelvis avskrivning på byggnader inte påverkas av god redovisningssed. Författarna är emellertid av uppfattningen att skatterätten kan hämta ledning från redovisningen för tolkningen av vissa frågor, t.ex. beträffande klassificeringsfrågor (avsnitt 7.3) och hur man skall bestämma anskaffningsvärdet på en anläggningstillgång (avsnitt 7.4).

Jag har förståelse för att författarna velat begränsa antalet referenser till äldre rättsfall (jfr avsnitt 1 ovan), men inte desto mindre saknar jag vissa rättsfall. I avsnitt 7.3 om klassificering kan man nämna RÅ 1974 A 894 som berör klassificering av lager/inventarier. Min bedömning är att den skatterättsliga och redovisningsmässiga klassificeringen sammanfaller i detta mål. Under avsnitt 7.4 om anskaffningsvärde kunde RÅ 1994 not 195 om eventuell kostnadsföring av elinstallationsarbeten vid flyttning av maskiner ha nämnts.10

Författarna skriver följande (sid. 160) beträffande klassificeringen av vad som är en immateriell tillgång:

”Enligt vår mening bör bestämningen av vad som är en immateriell tillgång vid beskattningen i dag göras med utgångspunkt i redovisningen, dvs. vi anser att detta är ett kopplat område.”

Eftersom reglerna om avskrivning på immateriella tillgångar återfinns i 18 kap. IL och i allt väsentligt följer reglerna om avskrivning på inventarier, som är frikopplade från redovisningen, ställer jag mig tveksam till den uppfattning som författarna framför i denna del.11 Skatterättsnämnden har i ett förhandsbeskedsärende medgivit skattemässigt avdrag för avskrivning på mjölkkvoter.12

En intressant fråga tas upp i anslutning till RÅ 2004 ref 113 (icke aktiverade löner på egentillverkad maskin), nämligen vilka valmöjligheter en skattskyldig har att endera aktivera eller kostnadsföra vissa forsknings- och utvecklingskostnader (sid. 166). Den fråga som diskuteras är huruvida en skattskyldig som på frivillig basis väljer att aktivera en utgift är bunden av denna redovisningsåtgärd även skattemässigt, även om företaget ett senare år har önskemål att kostnadsföra hela beloppet. Norberg och Thorell uttrycker följande ståndpunkt:

”Det framstår som svårförståeligt att man av fiskala skäl vägrar avdrag för den som utnyttjar undantaget – och avstår skatteavdrag – men som sedan ändrar sig”

För egen del är jag av den uppfattningen att den skattskyldige som på frivillig basis väljer att aktivera en utgift även är bunden av denna aktiveringsåtgärd ett senare år. Om företaget å andra sidan inte kan försvara detta värde i balansräkningen beroende på att tidigare aktiverad FOU inte längre är balansgill skall givetvis nedskrivning göras och beloppet kostnadsföras, men det är en annan sak. En nedskrivning av en balanspost ner till verkligt värde är inte detsamma som att frångå en tidigare upprättad avskrivningsplan. Huruvida den skattskyldige kan byta redovisningsprincip i ett fall som detta är också tveksamt enligt min bedömning.13 En viss jämförelse kan göras med RÅ 2000 ref 26 (jfr sid. 168) där ett bostadsbolag i sina räkenskaper önskade aktivera en del av reparationer och underhåll i stället för att dra av reparationskostnader omedelbart som företaget hade rätt till. Regeringsrätten kom fram till att det förelåg en koppling mellan redovisningen och beskattningen och att företaget var bundet av den redovisning man valde i räkenskaperna även skatterättsligt. En aktivering medförde således en nackdel för den skattemässiga avdragsrätten eftersom frågan ansågs höra till det kopplade området.14 Numera har denna bestämmelse ändrats så att skatteregeln är frikopplad från redovisningen, vilket framgår av 19 kap. 2 § 1 st. IL.

Se Stig von Bahr och Per Thorell i SN 1995 sid. 314 för ytterligare kommentarer.

I RÅ 1999 ref 13 bedömde Regeringsrätten huruvida en andel i ett kommanditbolag utgjorde omsättningstillgång eller anläggningstillgång. Regeringsrätten anförde bl a: ”Det kan vidare med hänsyn till föreliggande uppgifter om Gamlestadens verksamhet tas som utgångspunkt att kommanditbolagsandelarna, trots vad som angetts i räkenskaperna, är att betrakta som lager eller omsättningstillgångar ...” Det kan nämnas att vissa byggbolag redovisar fastigheter som anläggningsfastigheter trots att de skattemässigt är lager.

FB har återgetts i SN 2006 sid. 84–85.

Jfr Henriksson & Schröder, Skattemässiga konsekvenser vid byte av redovisningsprincip, SN 2000 sid. 124–131.

Jfr Norberg, C, Har kopplingen mellan redovisning och beskattning förstärkts?, Festskrift till Gustaf Lindencrona, 2003, sid. 325–344, särskilt sid. 333 ff. Påhlsson, R, i SN 2001 sid. 317 där rättsfallet kommenteras, Rydin, U, Har det utvidgade reparationsbegreppet utvidgats?, SN 2000 sid. 639–651, särskilt sid. 649 f. samt Thorell, P, Skattelag och affärssed, 1984, sid. 291–295 där äldre rättspraxis berörs.

4.3 Leasing – kapitel 8

Leasingtransaktioner behandlas separat i kapitel 8. I normalfallet har leasingföretaget rätt till avskrivning på tillgången enligt reglerna för avskrivning på inventarier om det är denna typ av egendom som leasas ut. Det är därför ändamålsenligt att redovisa leasingfrågorna i anslutning till avsnittet om anläggningstillgångar.

Författarna visar här att de behärskar materian väl och rör sig tämligen obehindrat mellan redovisning, skatterätt och civilrätt. Den civilrättsliga äganderätten är central för den skattemässiga rätten till avskrivning. Om det är fråga om ett förtäckt avbetalningsköp är det inte längre leasingföretaget som har rätt till avskrivning på tillgången utan leasetagaren/”den förtäckte avbetalningsköparen”, vilket bl.a. RÅ 1987 ref 166 (täckdikesfallet) ger uttryck för. Givetvis behandlas även det s.k. flygplansleasingmålet (RÅ 1998 ref 58 I).

Norberg och Thorell synes mena att det som huvudregel är den civilrättsliga äganderätten till tillgången som är avgörande för vem som har rätten till avskrivning på tillgången (sid. 191, 193 och 195), viket jag håller med om. Vid tolkningen av RÅ 1998 ref 58 I, II och III har emellertid Regeringsrätten, enligt författarna (jfr sid. 77, 197 och 199), avgjort frågan om vem som har rätt till avskrivning utifrån ”vem som framstår som tillgångens ekonomiske ägare”. För egen del är jag av den uppfattningen att Regeringsrätten ansett att centrala civilrättsliga äganderättsfunktioner hos leasegivaren varit så urvattnade att man vägrat avskrivning på denna grund. Denna analys utgår från en civilrättslig analys.15 Den civilrättsliga äganderätten och vem som framstår som ”tillgångens ekonomiske ägare” kan möjligen sammanfalla, men det är en annan sak.

Jfr Arvidsson, Richard, Skatteplanering och kapitaliseringsfrågor, SvSKT 1999 särskilt sid. 214, Hultqvist, A, Leasingdomarna – en analys och kommentar, SN 1999 särskilt sid. 400 och sid. 403, Baeckevold, Leasing, SvSKT 2002 särskilt sid. 442 f. samt sid. 447 f. och Bergström i SN 2003 särskilt sid. 11.

4.4 Omsättningstillgångar och pågående arbeten – kapitel 9

Värdering av omsättningstillgångar i form av lager, pågående arbeten och kundfordringar behandlas i detta kapitel, Författarna redogör bl.a. för den rättspraxis som finns beträffande vem som är skatterättslig ägare till en lagertillgång. Även rättsfall beträffande förnödenheter respektive tillämpningen av s.k. inkuranstrappor berörs. I det senare fallet använder en del företag schablonmässiga metoder för bl.a. reservdelslager när man fastställer vissa produkters nettoförsäljningsvärde. Regeringsrätten har i RÅ 2003 not 167 underkänt tillämpningen av en inkuranstrappa hos ett företag, men författarna lyfter föredömligt fram att den av företaget tillämpade inkuranstrappan var väl schablonartad (sid. 217). Tre varugrupper värderades till 100 % medan fyra andra varugrupper värderades till noll, varför målet framstår som in casubetonat.

Värdering av pågående arbeten berörs och där behandlar man bl.a. RÅ 2006 ref 28 som gällde frågan huruvida den skattskyldige kan underlåta att ta upp värdet av nedlagda kostnader avseende pågående arbeten på löpande räkning vid beskattningen. Regeringsrätten ansåg att värderingen var en vid beskattningen frikopplad fråga. Författarna berör även möjligheten att i juridisk person företa s.k. successiv vinstavräkning på pågående arbeten till fast pris enligt RÅ 1998 ref 18. Någon sådan skyldighet föreligger ej i juridisk person utan uttryckliga skatteregler ger företagen möjlighet att vinstavräkna enligt 17 kap. 26 § IL först när entreprenaden är färdigställd. Om ett företag ändå väljer att redovisa enligt principen för successiv vinstavräkning i juridisk person påpekar författarna att en alltför försiktig successiv vinstavräkning skulle kunna ifrågasättas vid taxeringen eftersom man då väljer att redovisa enligt god redovisningssed. Denna varnagel framstår som påkallad.

4.5 Eget kapital och skulder – kapitel 10

Kapitlet inleds som sig bör med en inledning och därefter behandlar författarna emissionskostnader, aktieägartillskott, koncernbidrag och skulder i utländsk valuta under särskilda avsnitt.

I avsnitt 10.4 berör man bl.a. på ett tankeväckande sätt huruvida ett koncernbidrag i redovisningen kan bokföras brutto eller netto. Författarnas uppfattning är att koncernbidraget redovisningsmässigt skall bokföras brutto, dvs. med hela det utgivna koncernbidraget (sid. 245). Den skattemässiga avdragsrätten påverkas dock inte av redovisningen, utan det är en från redovisningen frikopplad fråga enligt RÅ 1998 ref 6.

4.6 Avsättningar – kapitel 11

I kapitlet om avsättningar behandlas uttryckliga skatteregler om bl.a. garantiutgifter, utbränt kärnbränsle och pensionsfrågor för sig, vilket är naturligt. Därefter behandlar man de avsättningsfrågor som tillhör det kopplade området, dvs. där beskattningen vilar på god redovisningssed. Detta avsnitt behandlas på ca 10 sidor och innehåller sju underrubriker som underlättar för läsaren. Avsnittet är väldisponerat och analyserna känns övertygande. Thorell berörde avsättningsproblematiken uttömmande redan i sin avhandling 198416 och författarna är här definitivt på ”hemmaplan”.

Under avsnitt 11.2 behandlas skattepraxis före 1985 och rättsfall17 som är obsoleta p.g.a. senare lagändring, vilket författarna själva påpekar. Skall man vara ytterst petig kan man även påpeka att ett av rättsfallen som behandlas är från 1987, dvs. efter 1985. Detta avsnitt kan lyftas bort i en kommande upplaga.

Thorell, P, Skattelag och affärssed, 1984 sid. 267–349.

RÅ 1976 ref 104 och RÅ 1987 ref 14.

5 Avslutande omdöme

Även om jag har uttalat vissa anmärkningar på enskilda detaljer är slutomdömet utomordentligt gott. Norberg och Thorell har lyckats skriva en bok som såväl studenter på fördjupningsnivå som den teoretiskt intresserade praktikern har stor behållning av. Rättsfallsreferaten är genomgående korta och koncisa och lyfter fram principiellt intressanta frågeställningar. Dessutom analyseras äldre rättsfall i ljuset av ny normgivning på redovisningsområdet på ett välgörande kritiskt förhållningssätt, som gör att man läser rättsfallen med delvis nya ögon.

SAMROB-utredningens slutbetänkande kan komma att påverka det starka samband som idag föreligger mellan redovisning och beskattning. Om så blir fallet kommer stora delar av boken att behöva bearbetas, men det är i dagsläget enbart spekulationer.

Gratulerar till en mycket välskriven bok.

Bo Svensson är skattjurist vid Wistrand advokatbyrå i Göteborg och universitetslektor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...