Skattenytt nr 12 2009 s. 814

Aktuellt om mervärdesskatt

1 Sverige

1.1 Regeringsrätten

Ingen mervärdesskatt för ett fackförbunds tjänster till avdelningar inom förbundet.

Ett fackförbund sökte förhandsbesked om dess verksamhet avseende utförda tjänster åt olika avdelningar inom förbundet kunde medföra skattskyldighet till mervärdesskatt. Den aktuella verksamheten avsåg vissa administrativa åtgärder som förbundets administrativa kontor utförde för förbundets avdelningar och som ekonomiskt reglerades genom att förbundet tillgodoräknade sig en viss del av den andel av medlemmarnas avgifter som annars skulle ha tillfallit avdelningarna. Skatteverket hävdade att förbundet skulle vara skattskyldigt då avdelningarna skulle betraktas som särskilda juridiska personer. Skatterättsnämnden, som åberopade ett tidigare förhandsbesked i motsvarande fråga, ansåg genom förhandsbesked den 26 mars 2009 att förbundet inte var skattskyldigt och att giltighetstiden för det tidigare förhandsbeskedet skulle förlängas med tre år. Som motiv angavs att förbundet och avdelningarna framstod som olika organisatoriska enheter inom förbundet. Administrationen av verksamheten ansågs utgöra ett led i och en stödfunktion till det ideella fackliga arbetet och inte till någon del en särskild näringsverksamhet. Inte heller ansågs verksamheten utgöra särskild service till de enskilda medlemmarna. Förbundets verksamhet var därför inte yrkesmässig.

Regeringsrätten har i dom den 22 september 2009 (mål nr 2609-09), med ändring av förhandsbeskedet, förklarat att förbundets administration för förbundets avdelningar inte innebar skattepliktig omsättning av tjänster. Enligt Regeringsrättens mening kunde förbundets beslut om verksamheten vid det administrativa kontoret och beslutet om avräkning av medlemsavgifter inte innebära att det uppstått ett rättsförhållande mellan förbundet och avdelningarna medförande ett ömsesidigt utväxlande av prestationer. Förbundet var därför inte skattskyldigt till mervärdesskatt.

Frågan huruvida avdelningarna skulle betraktas som juridiska personer, såsom Skatteverket hävdat, har inte kommenterats av Regeringsrätten. Intressant är då att Regeringsrätten åberopar två domar från EG-domstolen, C-16/93 Tolsma och C-154/80, Aardappelenbewaarplaats, vilka båda avser fråga om skattepliktig omsättning föreligger vid rättsförhållanden mellan två parter. Detta kan tolkas så att Regeringsrätten instämmer i Skatteverkets bedömning att avdelningarna ska betraktas som egna juridiska personer, men att kravet på ömsesidigt utväxlande av prestationer inte är uppfyllt och att det därför inte föreligger en omsättning i mervärdesskattehänseende. Förmodligen kan förbundets dominerande ställning gentemot avdelningarna ha påverkat denna bedömning.

Förvaltning av försäkringstillgångar ingen mervärdesskattefri försäkringstjänst

Ett bolag skötte förvaltningen av försäkringstillgångar (värdepappersportfölj) och inom ramen för gällande riktlinjer skulle bolaget på eget initiativ placera och omplacera tillgångar på bästa sätt. Som en integrerad del i förvaltningen skulle bolaget även tillhandahålla backofficetjänster och andra administrativa tjänster. Bolaget sökte förhandsbesked huruvida utförda tjänster kunde betraktas som en från skatteplikt undantagen försäkringstjänst enligt 3 kap. 10 § mervärdesskattelagen. Skatterättsnämnden fann då att undantaget inte var tillämpligt. Även om bolagets åtagande bidrog till kundens försäkringsverksamhet ansågs tjänsterna inte vara av sådan natur att de i enlighet med EG-domstolens praxis kännetecknade en undantagen försäkringstransaktion, inbegripet tjänster med anknytning till sådana transaktioner som utförs av försäkringsmäklare och försäkringsagenter. Tjänsterna ansågs istället utgöra förvaltning och administration.

Sökandebolaget hävdade i sitt överklagande av förhandsbeskedet att Skatterättsnämnden i sin bedömning inte på ett tillräckligt ingående sätt tagit ställning till frågan om det inom ramen för den utveckling som skett i EG-domstolens praxis angående undantagen för försäkringstjänster och finansiella tjänster finns möjlighet att undanta en del av en försäkringstjänst från skatteplikt. Enligt bolagets uppfattning hade det skett en tydlig förskjutning av gällande rätt i fråga om vad som utgör en undantagen försäkringstjänst. Bolaget yrkade att förhandsavgörande skulle inhämtas från EG-domstolen. Regeringsrätten har i dom den 24 september 2009 (mål nr 2312-09) gjort samma bedömning som Skatterättsnämnden i sakfrågan och dessutom ansett det saknades skäl att inhämta förhandsavgörande från EGdomstolen då den aktuella frågan kunde besvaras med ledning av EGdomstolens tidigare avgöranden.

EGkommissionen har i förslag till ändring av mervärdesskattedirektivet avseende behandling av försäkring och finansiella tjänster angivit att området för skattefrihet för sådana tjänster ska förtydligas och utvidgas. Det är möjligt att de här aktuella tjänsterna med en sådan utvidgning kan komma att omfattas av undantaget.

1.2 Kammarrätterna

Bonuskuponger i efterhand ger ingen minskning av beskattningsunderlaget

En butikskedjas kunder kunde vara medlemmar i en klubb hos butikskedjan och därigenom komma i åtnjutande av olika förmåner. En sådan var att man erhåll bonuskuponger. Värdet på dessa baserades på kundernas inköp i anslutna butiker, d.v.s bonusen var kopplad till tidigare sålda varor. Bolaget ansåg därför att beskattningsunderlaget skulle sänkas för dessa varor i efterhand. Det skulle då ske för varje månad då det bonusgrundande inköpet skett. Kunderna tillgodoräknades dock inte någon rabatt då utan kunde senare använda bonuskupongerna vid kommande inköp.

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 11 september 2009 (mål nr 495–497-09) gjort samma bedömning som länsrätten innebärande att minskning av beskattningsunderlaget skulle ske för den redovisningsperiod under vilken bonuskupongerna faktiskt utnyttjas. Länsrätten hänvisade bl.a till EG-domstolens rättspraxis och att beskattningsunderlaget skall utgöras av erhållen ersättning och att denna utgör ”det subjektiva värdet”, d.v.s. den faktiska ersättningen som erhållits och inte ett värde som uppskattas enligt objektiva kriterier. I beskattningsunderlaget ska då inte ingå belopp som svarar mot prisnedsättning som ges efter det att tillhandahållandet ägt rum. Utställandet av bonuskuponger innebär ett åtagande från bolagets sida att under den period bonuskupongen är giltig sälja en vara till innehavaren av kupongen till ett rabatterat pris. Kostnaden för bolaget ansågs därför uppstå först när kupongen utnyttjas. Länsrätten ansåg därför att beskattningsunderlaget fick minskas först vid den tidpunkten.

Eftersom rabatterna i detta fall skulle utgå först när kupongerna utnyttjas kommer beskattningsunderlagen att minskas först vid faktiskt nyttjande. Om bonuskuponger aldrig nyttjas sker heller ingen nedsättning. Det torde då vara en konsekvens som överensstämmer med den princip som EG-domstolen uttalar i C-317/94, Elida Gibbs, att staten ska inte få mer i skatt än vad kunden faktiskt erlägger. Om en bonuskupong enligt aktuell dom inte utnyttjas och bolaget skulle få nedsättning av beskattningsunderlaget då rätten till rabatten uppstår blir situationen den att staten får in mindre i skatt än vad kunden faktiskt erlägger.

Jan Kleerup är skattejurist vid Svalner Skatt & Transaktion.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...