Skattenytt nr 3 2009 s. 114

Recept på förenklad kapitalbeskattning

Se Sven-Olof Lodin, Kapital- och fastighetsbeskattningen, Lodin (1) Globaliseringsrådet 2007,www.regeringen.se/globaliseringsradet, där diskussionen om en svensk boxmodell ingår som en del. Se särskilt sid 8–18 och 24.

Denna artikel är en vidarebearbetning av min föreläsning vid Stiftelsen Skatte-nytts forskarseminarium hösten 2008, som jag i huvudsak utfört inom ramen för mitt arbete för Globaliseringsrådet om den framtida kapitalinkomstbeskattningens utformning.1

1 Inledning

Önskemålen om möjligheter till skattefria omplaceringar blir allt fler. Om en sådan rätt införs måste den omfatta alla finansiella tillgångar. Med existerande skatteteknik skulle det dock medföra helt ohanterliga uppskovssystem. Dessutom har deklarationssystemet för kapitalvinster visat sig medföra en oacceptabelt hög felnivå i deklarationerna. Därför krävs ett delvis nytt och förenklat system för kapitalinkomstbeskattningen. I artikeln beskrivs och diskuteras införandet av en schablonbeskattning av alla kapitalinkomster efter mönster av det i Holland tillämpade så kallade box3-systemet.

2 Behov av reformering av kapitalinkomstbeskattningen

Även om den svenska enhetliga kapitalinkomstbeskattningen som system har fungerat väl under nära 20 år har med tiden vissa nackdelar och nya behov uppstått.

Beskattningen av kapitalinkomster och kapitalvinster behöver därför förenklas och anpassas internationellt. Särskilt måste beskattningen av vinster på småhus och aktier förenklas. Runt 90 procent av deklarationerna av fastighetsvinster innehåller felaktigheter. För deklarationerna av aktievinster är felfrekvensen 40 procent. Men även ett annat problem har uppkommit. Det svenska fondsparandet har blivit mycket omfattande. I takt med att olika aktiers och fonders värden utvecklas olika och till och med åt olika håll har behoven för spararna att kunna byta fond ökat för att effektivisera sin kapitalförvaltning. Emellertid utlöser fondbyte beskattning av den vinst som uppkommit på de gamla fondandelarna vilket försvårar fondbyten. Kapitalvinstbeskattningen är dessutom i allmänhet betydligt högre än i jämförbara länder, vilket framgår av följande tabell 1.

Tabell 1

Skatter på kapitalinkomster och kapital år 2007 i 13 EU-länder plus Norge och USA

Skatt på

Skatt på

Skatt på aktievinster

Förmögen-

Arvsskatt

Arvsskatt

räntor

utdelning

Korta

långa

hetsskatt

för barn

grundavdrag

Sverige2

30 %

20,25,30 %

30 %

30 %

0 %

0 %

Belgien

15 %

25 %

0 %

0 %

3–30 %

140t

Danmark3

30–59 %

28–43 %

28–43 %

28–43 %

0 %

15 %

311t

Estland

22 %

0 %

22 %

22 %

0 %

0 %

Finland4

28 %

19,60 %

28 %

28 %

0 %

10–16 %

32t

Frankrike5

16 %

0–24 %

16 %

>5år 10,6–0 %

0,55–1,8 %

5–40 %

465t

Irland6

20–42 %

20–42 %

20 %

20 %

0 %

20 %

4,6 milj

Lettland

0 %

25 %

0 %

0 %

0 %

0 %

Litauen7

0 eller 16 %

15 %

15 %

15 %

0 %

0 %

Nederländ

1,2 % skatt av förm.

värdet

0 %

0 %

0 %

5–27 %

93t

Norge8

28 %

28 %

28 %

28 %

0,2–0,4 %

8–20 %

300t

Storbritann9

10–40 %

Imp. 0–25 %

10–40 %

>6 år 8–20 %

0 %

40 %

3,8 milj

Tyskland10

0–42 %

0–21 %

0–42 %

> 1 år 0 %

0 %

7–30 %

2,85 milj

Österrike11

25 %

25 %

<1år 0–50 %

> 1 år 0 %

0 %

2–15 %

20t

USA (NY)12

17–39,5 %

15 %

17–39,5 %

> 1 år 15 %

0 %

18–45 %

14 milj

Särskilt stor är skillnaden i kapitalvinstbeskattningen vid aktieförsäljningar. Starka röster hörs allt oftare, även inom regeringen, om behovet att införa rätt till skattefri omplacering av fondandelar. Uppskovssystem med stora latenta skatteskulder innebär emellertid betydande administrativa problem. Därtill kommer att det knappast kan komma ifråga att tillåta skattefria byten endast inom fondsparandet. En fondsparare bör inte för att få uppskov vara tvungen att omedelbart byta till annan fond utan bör kunna sätta in fondlikviden på bank i avvaktan på lämplig fondinvestering. Det finns heller ingen anledning att genom skattefri bytesrätt gynna fondsparande framför aktiesparande. Den skatte-fria bytesrätten måste därför i praktiken utsträckas inte bara till aktiesparande utan till allt sparande. Administrativt skulle detta innebära ett mycket stort problem. Det nuvarande uppskovssystemet vid försäljning av bostäder medför redan tillräckliga problem. Systemet med ränta på uppskovsbeloppet har dessutom svårt att vinna legitimitet.

Den 5 februari överlämnades till Globaliseringsrådet en underlagsrapport med bl.a. en skiss av hur ett för svenska förhållanden anpassat annorlunda system för beskattningen av kapitalinkomster kan utformas13. En möjlig väg att gå för att lösa det nuvarande skattesystemets problem kan vara att införa en -schablonbeskattning av ungefär den modell som sedan sju år tillämpas i Holland, den s.k. box-beskattningen av kapitalinkomster för fysiska personers innehav av börsnoterade aktier, bank-, obligations- och fondsparande.

Inom ramen för arbetet inom Globaliseringsrådet har det varit möjligt att närmare studera ett sådant systems utformning och effekter och vi föreslår att man utreder ett liknande system för införande i Sverige. I ett svenskt system bör det vara lämpligt att även inkludera såväl bostadsrätter som småhus i boxen, då vi i motsats till Holland beskattar vinster på småhusförsäljningar. Småhus bör endast upptas till halva värdet då beskattning också sker i form av den kommunala fastighetsavgiften och att skattesatsen hittills endast varit 22 procent. Privatekonomiska skulder får dras av.

På ”boxnettot” beräknas att den skattskyldige erhåller en skattepliktig schablonmässigt beräknad avkastning på förslagsvis 3 procent. Denna schablon-intäkt omfattar då såväl direktavkastning som eventuell värdestegring. Schabloninkomsten föreslås här bli beskattad med nuvarande kapitalinkomstskattesats 30 procent.

Vissa tillgångsslag liksom dithörande skulder bör hållas utanför schablon-beskattningen och fortfarande beskattas enligt hittillsvarande konventionella system. Dit hör all näringsverksamhet och dess tillgångar, liksom onoterade aktier och större innehav i börsnoterade bolag (förslagsvis innehav över 10 procent).

Sverige, normalt 30 %. För passiva ägare i fåmansföretag 25 %, för aktiva ägare 20 % på minst 90 000 kr., därefter beroende på satsat kapital och lönesumma. Överskjutande utdeln. arbets-inkomstbeskattas.

Danmark, utdelnings- och aktievinstskatt 28 % upp till 57 000 kr inkomst. Däröver 43 %.

Finland, 30 % av utdeln. på noterade aktier är skattefri, 70 % beskattas med 28 % = 19,6 % av hela utdelningen, av utdeln. på onoterade aktier är 9 % av mat.värdet skattefri upp till 837 t kr/år. 70 % av utdelning däröver beskattas som löneinkomst högst 50 %.

Frankrike, på räntor o. utdeln. tillkommer soc.avg. Av utdeln. 40 % skattefritt, resten progr. besk. Aktievinst skattefri e. 8 år Förm.skatt grundavdr. 7 milj kr, högsta skattesats på förm. >147 milj kr.

Irland, räntor o. utdeln progr. ink.skatt, Grundavdrag vid arv 4,6 milj kr.

Litauen, ränta på statsobl. är skattefri.

Norge, utdeln. motsv. riskfri ränta på akties anskaffn.kostn. (2,1 % år 2006) är skattefri.

Storbritannien, imputation (avräkning) vid utdelningsskatt med motsv. 1/9 av utdeln. Formell skatt 10-40 %

Tyskland, endast halva utdelningen beskattas Formell skatt 0-42 %, Stort sparavdrag 7 500 kr/individ.

Österrike räntebärande konton o. värdepapper, liksom aktieinnehav > 1 % är skattefria.

USA, räntor o. korta aktievinster beskattas som vanlig inkomst. Arvsskatten avskaffas successivt år 2002-2010.

Kjell-Olof Feldt, Underlagsrapport nr 27, Globaliseringsrådet 2009, www.regeringen.se/globaliseringsradet.

3 Boxmodellens skattebas

Boxsystemet kan sammanfattas i tabellform på följande sätt.

Tabell 2. Boxmodellens skattebas

+ Summan av värdet (genomsnittet av tillgångsvärdet vid årets ingång resp. utgång) på alla finansiella tillgångar

(undantag: onoterade aktier och större innehav (10 %) i börsbolag och

tillhörande skulder, som beskattas enligt gällande konventionella regler)

+ Värdet på bostadsrätter (75 % av anskaffningskostnaden plus 3 procent beräknad årlig värdestegring

+ 1/2 av taxeringsvärdet på småhus (endast 1/2 då kommunal fastighetsavgift också utgår)

  • privatekonomiska skulder

NETTOT x 3 % = SCHABLONINTÄKT som beskattas med 30 %

Vid negativt netto erhålls skattavräkning på motsvarande sätt (negativt netto x 3 % x 30 %)

Denna schablonskatt ersätter nuvarande kapitalinkomst- och kapitalvinstskatt (samt eventuellt kommande förmögenhetsskatt?).

Att använda genomsnittet av tillgångsvärdena liksom skuldernas storlek vid årets ingång och utgång torde ge en jämnare beskattning och beröras mindre av tillfälliga toppar eller bottnar just vid ett givit årsskifte. Dessutom torde undanhållande av tillgångar från beskattning försvåras något.

Att endast halva taxeringsvärdet på småhus bör ingå i kapitalet beror dels på att kommunal fastighetsavgift utgår med 1 procent dock högst 6 000 kr, dels på att kapitalvinstskatten på fastighetsvinster för närvarande endast är 22 %. För att upprätthålla samma skatteuttag på vinster och kompensera för skillnaden mellan 22 och 30 procent borde 68 procent av värdet upptas. Men hänsyn måste även tas till den kommunala fastighetsavgiften, varför en ytterligare reducering till 50 procent av värdet kan vara lämplig.

Detta hindrar dock inte att fastighetslån får tas upp till sitt fulla belopp som avdrag. Då avdragsrätten inte berörs av de faktorer som gör en reduktion av fastighetsvärdet lämplig. För övrigt föreligger redan i dagens system full avdragsrätt för räntor på fastighetslån trots att den kommunala fastighetsavgiften är begränsad till högst 6 000 kr.

Också bostadsrätter måste inkluderas i systemet om inte en separat kapitalvinstbeskattning skall behållas för just bostadsrätter. Ett problem är därvid att det saknas taxeringsvärden på bostadsrätter. Att införa sådana är utomordentligt komplicerat då sådana individuella omständigheter som bostadens läge i huset, plan och utsikt påverkar marknadsvärdet och därför kräver en individuell värdering av varje lägenhet. En möjlig surrogatlösning kan vara att utgå från anskaffningskostnaden och anskaffningstidpunkt med ett årligt tillägg för värdestegring på 2–3 procent, vilket med hänsyn till bostadsrätternas generella prisutveckling utgör en försiktig värdeutveckling. I ett så försiktigt värdeutvecklingsantagande ligger också ett hänsynstagande till att bostadsrättsföreningen har att erlägga fastighetsskatt och att skattesatsen i systemet är 30 procent mot nuvarande 22 procent på försäljningsvinster, vilket bör beaktas för att ingen systematisk överbeskattning skall uppstå jämfört med småhus.

Vid valet av höjd på schabloninkomsten måste en rad faktorer beaktas. Så är det fråga om dels en medelavkastning på samtliga nettotillgångar dels en långsiktig medelavkastning över tiden.

Det är lätt att finna tillgångsslag som kan ge högre avkastning än den valda schabloninkomsten, men då också med risk för förlust. Även lån har ofta högre ränta än 3 procent. Men det är heller inte svårt att finna tillgångar med lägre avkastning som check- och lönekonton, som utgör en stor andel av hushållens finansiella tillgångar och där avkastningen är mycket låg om någon. Det skall observeras att schablonen skall tillämpas på de sammanlagda låg- och högavkastande tillgångarna minus skulderna och motsvara en långsiktig medelavkastning på nettotillgångarna.

Om man ser till den värdestegring på börsen som ägde rum åren 2002–2007 är denna under 2008 i huvudsak utplånad. En viss försiktighet bör därför tillämpas. En hög långsiktig schablonavkastning bör därför inte komma ifråga. En annan möjlighet är att anknyta avkastningskoefficienten till statslåneräntan. Denna varierar dock särskilt i högkonjunkturtider men också vid hög kostnadsinflation, som helt kan bero på externa faktorer, som livsmedels-, olje- och andra råvaruprishöjningar, vilket vi nyligen upplevt. Under år 2008 har statslåneräntan sålunda varierat mellan 4,53 och 2,37 %. Dessa starka variationer gör det mindre lämpligt att anknyta till statslåneräntan. Förslagsvis förefaller 3 procents genomsnittsavkastning vara en lämplig approximation av en generell långsiktig kapitalavkastning.

4 Boxmodellens internationella anpassning

Det kan diskuteras om boxmodellens schablonbeskattning innebär att skatteformen skall klassificeras, som en inkomstskatt eller som en modifierad förmögenhetsskatt. Om avkastningsschablonen följer statslåneräntans fluktuationer är det tveklöst fråga om en inkomstskatt. Däremot skulle en fast schablonavkastning få skatteformen att lika väl framstå som en förmögenhetsskatt. Av den anledningen är dess internationella behandling, särskilt i dubbelbeskattningsavtal som endast reglerar inkomstbeskattningen, av intresse.

Några särskilda tekniska problem vid beskattningen av internationellt rörligt kapital har inte uppkommit vid den praktiska tillämpningen. Nederländerna har ett omfattande nät av dubbelbeskattningsavtal. Boxmodellen för kapitalinkomstbeskattningen har vid dubbelbeskattningsavtalens tillämpning, exempelvis med USA, accepterats som jämförlig med en konventionell kapitalinkomstbeskattning och därmed kunnat omfattas av avtalen. Inte heller har inom EU några problem i relation till EG-fördragets bestämmelser eller de direktiv som rör sparandebeskattningen uppkommit. Vid tillämpningen av upplysningsplikten enligt EU:s spardirektiv är Nederländerna skyldigt att lämna uppgifter till övriga EU-länder om EU-medborgares verkliga ränteinkomster, liksom skulle Sverige bli beträffande ränteinkomster från Sverige, även om den verkliga ränteinkomsten inte skulle beskattas inom boxmodellen, om en boxmodell skulle införas här.

5 För- och nackdelar med en schablonbeskattning av kapitalinkomster

En övergång från konventionell kapitalinkomstbeskattning baserad på verkliga inkomster och utgifter till en schablonbeskattning medför både för- och nackdelar. En analys och sammanvägning av dess olika effekter blir avgörande för lämpligheten av en sådan övergång.

5.1 Fördelar

Följande fördelar kan uppnås med denna konstruktion av schablonbeskattningen

  1. Redovisning, deklaration och kontroll förenklas väsentligt. Inga försäljnings-vinster/förluster liksom heller inte verklig avkastning behöver deklareras – endast tillgångsvärdena, oftast genomsnittliga marknadsvärdena. Därmed försvinner de skattskyldigas skyldighet att spara alla underlag nödvändiga för en korrekt vinstberäkning vid en försäljning. För fastighetsförsäljningar är fel-frekvensen i nuvarande system drygt 90 procent! enligt Skatteverkets statistik. Något behov av kostnadsschabloner som andrahandslösning som förekommer i det nuvarande systemet och som oftast verkar till den skattskyldiges nackdel behövs inte.

  2. Värdestegringar/minskningar beskattas/beaktas i princip allt eftersom de uppstår. Inga latenta skatteskulder på orealiserade vinster uppstår därför. Försäljningar och omplaceringar utlöser inga skattekonsekvenser.

  3. Härigenom kan skattefria omplaceringar mellan olika tillgångslag ske fritt. Ingen beskattning styrs av försäljningstidpunkten (fondbyten, bostadsbyten, aktiebyten och byten mellan olika placeringsformer)

  4. Alla uppskovssystem inom kapitalinkomstbeskattningen kan slopas. Småhusuppskoven behövs inte längre.

  5. Utflyttningsproblematiken förenklas. Då inga latenta skatteskulder på grund av orealiserade vinster finns behövs inga utflyttningsskatter eller uppskovssystem för privattillgångar.

  6. Det finns inte några skatteskäl att välja viss tidpunkt för en försäljning, då försäljning inte utlöser någon skatt. Skattens marknadspåverkan blir därför minimal.

5.2 Nackdelar

Men det finns också nackdelar med systemet.

En uppenbar nackdel med en schablonmässigt beräknade avkastning, byggd på en tänkt medelavkastning, är att schablonen ofta kommer att avvika från den verkliga avkastningen. Skatt utgår oavsett vad det verkliga resultatet är, vilket innebär att avdrag för förluster inte kan medges. Däremot kan underskott på grund av negativ kapitalbas ge rätt till avräkning mot skatt på annan inkomst, i princip på samma sätt som sker i dag för negativ inkomst av kapital genom en skatteavräkning. Frågan om detta kan godtas beror på avvägningen mellan behovet av förenkling och skattefria omplaceringar och kravet på precision i beskattningen.

I och med att det är en schabloninkomst som beskattas får den verkliga positiva/negativa avkastningen ingen betydelse. Schablonen bygger på en bedömning av den långsiktiga medelavkastningen. Kortsiktigt kan stora variationer förekomma, vilket är en nackdel, som blir särskilt uppenbar vid den finanskris med bl.a. fallande aktievärden som vi upplever nu. Även om avdrag inte ges för förluster, beaktas dock värdenedgången i basen nästkommande år.

Aktiesparare har visat ovilja mot att realisera förluster särskilt om de inte kan kvittas mot vinster samma år. Detsamma gäller vid värdenedgångar på aktier vars värde tidigare stigit, då försäljningen medför beskattning. Boxsystemet medför att sådana låsningar i beteendet blir mindre då försäljningen inte medför någon skatteeffekt så länge som sparandet stannar kvar boxen. Vid bedömningen av önskvärdheten av en schablonbeskattning av den typ boxmodellen innebär, kan det vara en fördel att man påminns om risken för snabba och stora värdenedgångar som inte beaktas vid aktieförsäljningar. Detsamma gäller vid prisfall på fastigheter som leder till försäljningsförluster. Vid värdefall på tillgångar som ingår i skattebasen för boxen medges inga avdrag för själva förlusten. I den utsträckning som den årliga skatten på nettovärdet i boxen inte överstiger den faktiska direktavkastning, som erhålls på i boxen ingående tillgångar, medför den förlorade avdragsrätten för förluster inte något sämre läge än om ingen kapitalinkomstbeskattning funnits.

I Sverige har vi redan praktiserat ett liknande system sedan några år genom möjligheten att placera aktier i en kapitalförsäkring, vilket erbjuds av bankerna. Kapitalförsäkringar beskattas hos försäkringsgivaren genom en schablonbeskattning. Skatten motsvarar en skatt på 27 procent av en avkastning lika med statslåneräntan. Erfarenheterna av denna aktiesparform är i huvudsak goda och dess populäritet är enligt Bankföreningen i växande, trots omöjligheten att få avdrag för förluster. Även livbolag beskattas enligt denna modell.

En särskild fråga gäller effekterna för särskilt yngre familjer som ofta har negativt kapital på grund av hög belåning av sin bostad, i och med att schablonavkastningen, även om den kan göras flexibel, i allmänhet kommer att understiga den verkliga ränta de har att betala. Man bör observera att det redan idag föreligger en begränsning i ränteavdragets effekt i och med att underskott över 100 000 kr förorsakat av kostnadsräntor begränsas till 70 procent, en begränsning som kan slopas i ett boxsystem, för att systemskiftet inte skall förorsaka stora bostadskostnadshöjningar.

Någon förenkling av fåmansföretagarbeskattningen innebär boxsystemet inte. Utdelning och försäljning på fåmansföretagsaktier kommer även fortsättningsvis att alltid beskattas enligt fåmansföretagarreglerna i den konventionella beskattningsmetod.

6 Statsfinansiella effekter av en övergång till boxmodellen

Enligt Budgetpropositionen för år 2009, Prop 2008/09:1, uppskattas skatte-intäkterna för år 2008 från hushållens inkomster av kapital, inklusive kapitalvinster till 24,5 mdr kr och den kommunala fastighetsavgiften på småhus till 9,4 mdr kr, tillhopa ca 34 mdr kr. De senaste åren har skatten på kapitalvinster utgjort mer än hälften av kapitalinkomstskatten. Kapitalvinsterna trefaldigades sålunda mellan 2002–2007. Under det senaste ett och ett halvt åren har dock en betydande nedgång skett särskilt av aktievärdena. Flera års värdestegring har därvid utplånats. Då kapitalinkomstskatten ökar respektive minskar med 30 procent av en uppgång respektive nedgång är statsinkomsterna av den nuvarande kapitalinkomstbeskattningen mycket känslig för stora kursrörelser och hög försäljningsfrekvens. Boxmodellen blir inte lika känslig. Känsligheten inskränker sig till ca en procent av värdeförändringar oavsett försäljningsfrekvens. Härmed blir skattebasen stabilare. Med hänsyn till att uppskovssystemet vid bostads-byten kan slopas uppkommer också en breddning av skattebasen. Dagens finanskris medför mycket stor osäkerhet om både värde- och kapitalvinstutvecklingen. På grund av den exceptionella stora osäkerhet och marknadsvolatilitet som nu råder har här inget försök till beräkning av skatteintäkternas storlek vid ett införande av boxmodellen gjorts.

7 Avslutande synpunkter

Vad som ovan presenterats är inte ett färdigt system och heller inte en kopia av det holländska systemet, då det inte i alla avseenden passar den svenska situationen. Vad som presenterats här är endast huvudprinciperna för en lösning, som enligt vårt förmenande innehåller stora fördelar och som därför bör utredas vidare som ett alternativ till dagens system och de problem som det hittills ställts inför och kommer att ställas inför mot bakgrund av särskilt de ökade kraven på möjligheter till skattefria omplaceringar.

Vid en sådan utredning kan man ha ledning av det holländska utfallet. Enligt en officiell utvärdering av den holländska regeringen har resultatet av sju års tillämpning varit i huvudsak positivt. Dock visar erfarenheten att det ursprungliga holländska valet av nivån på 4 procent för schablonbeskattningen, vilken påverkats av att boxsystemet också avsågs att även ersätta den holländska förmögenhetsbeskattningen. Även med den utgångspunkten har nivån i praktiken framstått väl hög, varför man avser att sänka schablonnivån till 3 procent. I huvudsak har de skattskyldiga varit positiva till systemet. Utvärderingen kom dock för tidigt för att kunna beakta de allra senaste månadernas kursfall på de internationella aktiebörserna.

Sven-Olof Lodin är tidigare professor i finansrätt och Näringslivets skattesakkunnige.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...