Skattenytt nr 5 2009 s. 295

Skattenytt Internationellt

I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern svensk rätt och i främmande rättsordningar samt nyheter inom rättsområdena skatteavtalsrätt och EG-skatterätt. Jag tar tacksamt emot synpunkter på både innehåll och urval (Mattias Dahlberg, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala eller mattias.dahlberg@jur.uu.se).

Källbeskattning av räntor och grundläggande friheter i EG-fördraget: ny praxis från EG-domstolen

Den 22 december 2008 meddelade EG-domstolen dom i mål C-282/07 État belge – SPF Finances mot Truck Center SA (fjärde avdelningen som i målet bestod av fem domare). Målet hade blivit anhängigt vid EG-domstolen genom en begäran om förhandsbesked av Cour d'appel de Liège. För att rätt kunna förstå EG-domstolens domar är det nödvändigt att känna till huvuddragen av omständigheterna i målet vid den nationella domstolen. Dessa omständigheter är dock mycket kortfattat beskrivna i EG-domstolens dom,1 men något mer utförligt i generaladvokaten Juliane Kokotts förslag till avgörande av den 18 september 2008.

SA Wickler Finances var ett bolag hemmahörande i Luxemburg och det ägde 48 procent av kapitalet i det belgiska bolaget Truck Center SA. År 1993 gav Wickler Finances ett lån till Truck Center om 50 miljoner belgiska franc. Wickler Finances överlät därefter både aktiekapitalet i Truck Center och fordran på det bolaget till Cotralux som därefter överlät dem till Socfin. Truck Center bokförde låneränta för åren 1994 till 1996 men däremot utbetalades ingen ränta, och någon så kallad förskottsskatt på räntebetalningarna erlades inte heller. Den belgiska skattemyndigheten påförde dock Truck Center en förskottsskatt för räntebetalningarna med 13,39 procent för åren 1994 och 1995 samt med 15 procent för år 1995. Hade det däremot varit fråga om en betalning av ränta från Truck Center till ett belgiskt bolag, skulle någon källskatt inte ha betalats, vilket framgick av en undantagsreglering i förhållande till den allmänna belgiska inkomstskattelagen.

Den nationella domstolen hade ställt frågan om den belgiska lagstiftningen var förenlig med fria kapitalrörelser. Om lagstiftningen var förenlig med etableringsfriheten hade däremot inte tillfrågats EG-domstolen. EG-domstolen kom dock fram till att förenligheten med grundläggande friheter i första hand skulle prövas i förhållande till etableringsfriheten, eftersom det luxemburgska bolaget ägde hela 48 procent av kapitalet av det belgiska bolaget.2

EG-domstolen konstaterade inledningsvis att metoderna för att ta ut skatt på räntor varierade med hänsyn till var det bolag som erhöll räntan var hemmahörande, eller ”beläget” för att använda domstolens uttryckssätt.3 I analysen av förenligheten med etableringsfriheten började EG-domstolen med frågan om den nationella lagstiftningen var ”diskriminerande”. För att avgöra det måste en prövning göras av om ett bolag hemmahörande i Belgien som tar emot räntebetalning och ett utländskt bolag som erhåller räntebetalningar befinner sig i objektivt jämförbara situationer. EG-domstolen har alltså i detta mål dammat av den klassiska diskrimineringsanalysen, alltså även vad beträffar beskattningen av bolag.4 Vad gäller fysiska personer är det klart från EG-domstolens praxis, att begränsat skattskyldiga och obegränsat skattskyldiga inte befinner sig i objektivt jämförbara situationer, i varje fall inte som utgångspunkt.5 Vad gäller bolag har emellertid EG-domstolen i flera mål kommit till slutsatsen att en filial till en utländsk investerare, det vill säga en begränsat skattskyldig person, skall likabehandlas med ett bolag hemmahörande i den staten, det vill säga en obegränsat skattskyldig.6

I det här fallet är det dock fråga om en jämförelse mellan bolag hemmahörande i Belgien, men där det ena bolag betalar räntor till ett moderbolag hemmahörande i en annan medlemsstat, Luxemburg, och det andra bolaget – ”jämförelsebolaget” – betalar räntor till ett moderbolag hemmahörande i Belgien. Det bör väl för tydlighets skull understrykas, att om mottagaren är ett belgiskt bolag är det också ett belgiskt bolag som är skattesubjekt, medan det i fallet med en utländsk mottagare – luxemburgsk mottagare – inte är ett belgiskt bolag.

Enligt EG-domstolen var det två förhållanden som gjorde att sådana belgiska bolag inte befann sig i objektivt jämförbara situationer.7 För det första utövar Belgien sin beskattningsmakt som hemviststat i fall av en belgisk räntemottagare, och som källstat i fall av en utländsk räntemottagare. För det andra anför EG-domstolen ”... leder en utbetalning av ränta från ett bolag med hemvist i landet till ett annat bolag med hemvist där till en annan beskattning än den som tillämpas på räntebetalningar från ett bolag med hemvist i landet till ett bolag som saknar hemvist i landet, och dessa beskattningar vilar på olika rättsliga grunder.” Det andra skälet är något dunkelt uttryckt men torde väl egentligen även det referera till beskattning enligt hemvistprincipen respektive källstatsprincipen.

Dessutom anför EG-domstolen att de olika beskattningsteknikerna vid betalning till belgiskt bolag respektive utländskt bolag återspeglar skillnader när det gäller uppbörden av skatten.8 De utländska bolagen befinner sig inte under den belgiska skattemyndighetens ”direkta kontroll”, anför EG-domstolen.

De jämförda situationer är följaktligen inte objektivt sett lika, enligt EG-domstolen. Enligt domstolen är det inte säkert att de belgiska bolag som inte behöver erlägga någon skatt på räntan, erhåller någon skatterättslig fördel på grund av detta. Skälen till detta är dels att sådana bolag måste erlägga inkomstskatten för juridiska personer i förskott, dels att den skattesats som tillämpas vid bland annat räntebetalningar till utländska bolag är betydligt lägre än den inkomstskatt som tillämpas för bolag hemmahörande i Belgien.9

EG-domstolen kommer till slutsatsen att skillnaden i behandling inte utgör någon ”inskränkning” av etableringsfriheten, och med hänsyn till det nära förhållandet till fria kapitalrörelser, föreligger inte heller något hinder mot denna fria rörlighet.10 Med detta konstaterande synes EG-domstolen vilja uttrycka, att den belgiska lagstiftningen varken utgör en diskriminering eller annan hindrande åtgärd, som utan att vara diskriminerande hindrar grundläggande friheter i EG-fördraget.

Enligt min mening är domen svårtydd. EG-domstolens skäl är otydliga särskilt vad gäller analysen av den interna belgiska lagstiftningen. Jag skulle vilja påstå att det är klart att en utländsk långivare till ett belgiskt bolag blir sämre behandlad än en belgisk långivare, eftersom den utländske långivaren inte medges någon friställning från skatten på de mottagna räntorna. Visserligen är källstatsprincipen grunden för Belgiens beskattningsanspråk beträffande räntebetalningar till utländska skattesubjekt, men grunden är däremot hemvistprincipen om mottagaren av räntan är ett belgiskt skattesubjekt. Skulle tillämpningen av olika beskattningsprinciper utgöra en generell friskrivningsgrund för möjliga hinder mot grundläggande friheter i EG-fördraget, vore det oförenligt med ett stort antal tidigare avgjorda mål från EG-domstolen. Det gäller till exempel de tidigare nämnda målen i vilka beskattningen i etableringsstaten av ett utländskt bolags filial har ansetts strida mot grundläggande friheter eftersom en dotterbolagsetablering skulle medfört en gynnsammare beskattning. Filialen beskattas ju i enlighet med källstatsprincipen och dotterbolaget enligt hemvistprincipen. Jag menar att utgången i detta mål tillsvidare bör bedömas som ett in casu-avgörande, i varje fall om utgången inte bekräftas av ytterligare avgöranden från EG-domstolen.

Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Han är dessutom redaktör för tidskriften Skattenytt, knuten till stiftelsen Centrum för skatterätt, rapportör till tidskriften Tax Notes International (Washington, D.C.) samt ledamot i Skatterättsnämnden, avdelningen för direkt skatt.

Jfr mål C-282/07, Truck Center, p. 2 och p. 13–15.

Mål C-282/07, Truck Center, p. 27–30.

Mål C-282/07, Truck Center, p. 34.

Det finns dock vissa senare avgöranden i vilka en diskrimineringsanalys företagits även i liknande fall, se t.ex. mål C- 374/04, Test Claimants in Class IV, punkt 46, till vilken EG-domstolen hänvisar i det förevarande målet.

Detta brukar kallas Schumacker-doktrinen, se mål C-279/93 Schumacker.

Se t.ex. mål C-311/97 Royal Bank of Scotland.

Mål C-282/07, Truck Center, p. 42–43.

Mål C-282/07, Truck Center, p. 47. Generaladvokaten Gilly hänvisar i detta sammanhang till mål C-290/04, FKP Scorpio, p. 33–35.

Mål C-282/07, Truck Center, p. 49.

Mål C-282/07, Truck Center, p. 50–51.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...