Bullerersättning – skattepliktig intäkt?

Regeringsrättens dom 3754-06 från den 16 december 2008. Två fastighetsägare hade erhållit ersättning från Vägverket som kompensation för bullerstörningar med anledning av en vägomläggning. Frågan var om ersättningen kunde hän-föras till någon kategori av skattepliktiga intäkter enligt IL.

Först bedömde Regeringsrätten om ersättningen var inkomst av kapital enligt 3 § 1 mom. SIL (42 kap. 1 § IL), såsom löpande avkastning, vinst eller annan intäkt. Ersättningen ansågs inte hänförlig till någon av de två första kategorierna bl.a. därför att någon avyttring eller upplåtelse av fastigheten eller annan förfoganderättsinskränkning inte förelåg. Däremot ansåg Regeringsrätten att ersättningen hade ett sådant samband med ägandet av fastigheten att den var annan intäkt.

I ett nästa steg bedömdes om ersättningen omfattades av något undantag från beskattning. Frågan var om ersättningen kunde anses som ersättning för sakskada enligt 19 § första stycket femte ledet KL (8 kap. 22 § IL), och därför undantagen från skatteplikt. Regeringsrätten förde därvid ett resonemang om att sakskaderegelns syfte – att underlätta botande av skador – talade för att endast ersättning för skador som kan repareras borde omfattas, men fann att bestämmelsens tillämpning inte kunde begränsas på detta sätt. Då ersättningen var avsedd att kompensera för en skada ansågs den omfattad av 19 § och alltså undantagen från skatteplikt.

Jag har inga invändningar mot avgörandet.1 Vad gäller motiveringen kunde man kanske tillagt, även om det inte påverkar avgörandet, att även ersättningar för bullerstörningar kan avse reparationskostnader (treglasfönster etc.).

Slutligen kan konstateras att beskattningskonsekvenserna inte alltid skiljer sig så väsentligt åt mellan de olika kategorierna löpande avkastning, kapitalvinst och skadeersättning. För en näringsfastighet föreligger skatteplikt för en ersättning som är löpande avkastning eller skadeersättning. Bedöms ersättning avse en allframtidsupplåtelse (kapitalvinst) föreligger likaså skatteplikt, men på grund av uppskovsmöjligheten är beskattningen oftast uppskjuten; se 47 kap. 4 § IL. För en privatbostadsfastighet gäller detsamma för kapitalvinsten, men däremot är både löpande avkastning och skadeersättning skattefri. Skadeersättningen skall dock beaktas vid en senare avyttring av fastigheten; se 45 kap. 26 § IL.2

Se Melz, Kapitalvinstbeskattningens problem, 1986, s. 250 ff. att någon mer säker uppfattning om rätts-läget inte gick att uttala. Rättsläget har nu klarnat ytterligare något med denna dom.

Det framgår inte explicit av domen om fastigheten var en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet. Av hänvisningen till 19 § framgår dock att fastigheten måste ha varit en privatbostad för att undantaget från skatteplikt skall gälla.