I RÅ 2008 ref. 77 behandlas i fyra domar frågan om gränsdragningen mellan byggnadstyperna hyreshus (bostad) och specialbyggnad (skolbyggnad, s.k. elevhem). Indelningen i byggnadstyper regleras i 2 kap. 2 § fastighetstaxerings-lagen (1979:1152), FTL, och tillämpningen av den s.k. övervägandeprincipen i 2 kap. 3 § FTL. Här stadgas att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och på det sätt som byggnaden till övervägande del används. Frågan gäller om byggnad som används som elevhem vid universitet och högskolor ska utgöra skattepliktig hyreshusbyggnad eller skattebefriad specialbyggnad, skolbyggnad.
Av 2 kap. 2 § FTL framgår att med skolbyggnad avses byggnad som används för undervisning eller forskning vid skola som anordnas av staten, skola som anordnas med statsbidrag och skola vars undervisning står under statlig tillsyn. Byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid sådana skolor anses också utgöra skolbyggnad. Begreppet elevhem definieras inte närmare i FTL. I förarbetena till lagstiftningen (prop. 1979/80:40 och SOU 1979:32) framgår dock följande av SOU 1979:32, s. 278. ”För elever vid grundskolor och gymnasieskolor finns elevhem och skolhem. Dessa är främst avsedda för de elever som inte har sitt hem i närheten av skolorten. – – – Nyss nämnda bostadsbyggnader för elever får anses ha sådan anknytning till de skolor som eleverna är knutna till att skattefrihet för bostadsbyggnaderna är motiverad, om de byggnader som används av skolorna är skattefria.” Departementschefen biträdde i propositionen kommitténs förslag i denna del.
Stiftelsen Ultuna Studentbostäder (US) anförde i huvudsak att hänvisningen till grundskolor och gymnasieskolor i SOU 1979/80:32 endast ska ses som en exemplifiering. US hänvisade till förordningen (1979:452) om statsbidrag till vissa elevhem där begreppet elevhem även omfattade bostäder till studenter i högskola. US hänvisade även till den samhällsnyttiga användningen av byggnaden. Skatteverket hävdade att fastighetstaxeringskommitténs uttalande inte kunde tolkas på annat sätt än att skattefriheten endast omfattar byggnader som är knutna till grund- eller gymnasieskola. Dessa utgör dessutom boende för omyndiga där skolan, till skillnad från vad som gäller på universitet och högskola, även har ett ansvar för tillsyn, mathållning etc.
Regeringsrätten fann att det varken av 2 kap. 2 § FTL eller förarbetena till bestämmelsen ges någon klar ledning för tolkningen av begreppen elevhem och skolhem. Uttalandena i förarbetena tyder dock närmast på att med elevhem och skolhem i första hand avses sådana särskilda bostäder som utgör en förutsättning för att grundskole- och gymnasieelever som bor på annan ort ska kunna genomföra sin utbildning. Studentbostäder för studerande vid universitet och högskolor har enligt Regeringsrätten en annan karaktär och skiljer sig vanligen inte från hyresbostäder. Regeringsrätten konstaterade även att begreppet studentbostäder inte heller språkligen ryms i begreppen elevhem eller skolhem. De aktuella byggnaderna kom därmed att indelas så som hyreshus.
Monica Haapaniemi