Skattenytt nr 6 2009 s. 392

F 2 Övriga indirekta skatter

1 Tobaksskatt

2 Trängselskatt

3 Alkohol

4 Energiskatt

1 Tobaksskatt

I RÅ 2008 ref. 40 prövade Regeringsrätten om det för rätt till avdrag enligt 32 § första stycket 4 lagen om tobaksskatt (LTS), då snus förts till ett frilager, krävs att frilagret är beläget i Sverige. Omständigheterna i målet var att ett svenskt bolag hade redovisat tobaksskatt för snus och yrkat avdrag för skatt på snus som förts till ett frilager i Tyskland. Regeringsrätten fann att eftersom avdragsrätten för skatt på snus i lagtexten inte uttryckligen begränsats till att avse fall då skatte-pliktiga varor förts till ett svenskt frilager så kan bestämmelsen inte tolkas så att avdrag inte kan medges när snus förts till frilager eller frizon i annat land inom Europeiska unionen.

Gemensamma förfaranderegler för bl.a. tobaksvaror har införts i gemenskapsrätten genom cirkulationsdirektivet. Förfarandereglerna innebär i princip att punktskattepliktiga varor kan cirkulera fritt mellan medlemsstaterna, att beskattningskonsekvenser skjuts upp tills varorna släpps för konsumtion och att beskattningen sker i konsumtionslandet. I LTS finns ett särskilt avsnitt om beskattning av snus och tuggtobak eftersom gemenskapsrättsliga regler för beskattning av dessa produkter saknas. Det finns därutöver ett gemenskapsrättsligt förbud mot försäljning av snus inom gemenskapen (rådets direktiv 2001/37/EG). Det finns inget krav på att frilagret, eller frizonen, ska ligga i Sverige. I förarbetena till LTS sägs att den föreslagna lagtexten motsvaras av den tidigare regleringen i den äldre lagstiftningen om tobaksskatt. Vidare sägs att det här är fråga om utförsel till länder utanför EG eller att varan står under tullkontroll.

Utgången i målet föranledde sannolikt en skärpning av förordningen om förbud mot utförsel av snus, där utförselförbudet skärpts genom en ändring som trädde ikraft den 1 augusti 2008. Snus får nu, med några angivna undantag för personligt bruk, inte föras ut till ett annat land inom Europeiska unionen. Innan ändringen fanns vissa begränsade möjlighet till s.k. kommersiell utförsel. En fråga som uppstår är hur detta skärpta förbud förhåller sig till regeln om avdrag för det fall snus förs till frilager eller frizon i annat land inom Europeiska unionen.

2 Trängselskatt

I RÅ 2008 ref. 42 tog Regeringsrätten ställning till i vilken situation efter en trafikolycka det framstått som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt. Den skattskyldige påfördes genom skattebeslut trängselskatt med 20 kr för två skatte-pliktiga passager den 16 februari 2006. Omständigheterna var i huvudsak följande. Den skattskyldiges avsikt var att svänga av i en korsning strax före betalstationen. Vid korsningen körde en buss på hans bil så att den hamnade ute i korsningen. Han körde då bilen till andra sidan av korsningen där en skade-anmälan upprättades. Därifrån kunde han inte svänga in i korsningen direkt utan att färdas mot trafiken. Därför måste han passera betalstationen och därefter vända tillbaks till korsningen och på nytt passera betalstationen. Tiden mellan passagerna var en minut och 45 sekunder.

Beskattningsmyndigheten får besluta att trängselskatt helt eller delvis inte ska tas ut, eller ska återbetalas, om det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut skatten. I förarbetena till lagen uttalades att möjligheterna till befrielse eller återbetalning bör användas restriktivt. Som exempel på fall då det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt nämns att bilen stulits eller använts vid en nödsituation. Ytterligare ett exempel är att någon myndighet begått ett fel. Vidare anförs att det främst är fråga om situationer där bilens ägare blivit betalningsskyldig utan egen förskyllan och rimligen inte kunnat förhindra att skattskyldighet uppstått.

Regeringsrätten fann att det inte är rimligt att begära att den skattskyldige skulle ha agerat på ett annat sätt än han gjorde när hans bil blev påkörd. Situationen har alltså varit sådan att det framstått som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt för de två passagerna.

Ur ett systematiskt perspektiv uppstår frågan om Regeringsrättens dom även i andra situationer medger att valmöjligheter som den skattskyldige kan påverka kan utgöra grund för befrielse.

3 Alkohol

I RÅ 2008 not. 66 gjorde Regeringsrätten bedömningen att införselförbudet i alkohollagen inte var tillämpligt och att det inte heller kan läggas till grund för beslut om omhändertagande och förverkande enligt lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (LPK). Regeringsrätten biföll Ö.T:s överklagande och upphävde besluten rörande såväl omhändertagande som förverkande av alkoholvarorna.

Bakgrunden var i huvudsak följande. Tullverket beslutade med stöd av 3 kap. 1 § LPK att i samband med kontroll av postförsändelser omhänderta 3,5 liter spritdrycker. Beslutet överklagades. Länsrätten och därefter kammarrätten avslog överklagandena. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd. Tullverket ansökte härefter om medgivande till förverkande av spritdryckerna. Länsrätten och kammarrätten biföll ansökan. Ö.T. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet om förverkande av de omhändertagna alkoholvarorna. Skatteverket medgav bifall till Ö.T:s överklagande.

Omhändertagandebeslutet grundades på att Ö.T. saknade rätt att föra in varorna i landet. Av alkohollagen framgår att spritdrycker, vin och starköl får föras in i landet av den som är berättigad att bedriva partihandel med sådana varor och att införsel därutöver får ske endast i särskilt angivna fall som inte är aktuella här. En förutsättning för att tillämpa bestämmelsen i LPK är emellertid att det svenska förbudet mot privatimport av alkoholdrycker inte strider mot gemenskapsrätten. EG-domstolen har i (C-170/04) Rosengrenmålet slagit fast att en sådan nationell bestämmelse om förbud mot att privatpersoner importerar alkoholdrycker ska bedömas mot bakgrund av artikel 28 i EG-fördraget, att förbudet utgör en sådan otillåten kvantitativ importrestriktion som avses i artikeln samt att förbudet inte kan anses grundat på hänsyn till intresset att skydda människors hälsa och liv enligt artikel 30 i fördraget. I dom C-186/05, Kommissionen mot Sverige, gjorde EG-domstolen samma bedömning.

Tullverket hade vid omhändertagandet troligtvis även kunnat använda sig av regeln i 3 kap. 4 § LPK som medger att ett förverkande kan ske om beslutad skatt inte betalats i rätt tid enligt 3 kap. 7 § första stycket 1, eftersom alkoholskatt ska betalas vid införsel av detta slag.

I delbetänkandet SOU 2007:113 ”Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning” föreslogs en anpassning av vissa regler till EG-rätten. Vilket bl.a. lett till att det i alkohollagen införts en regel som trädde ikraft den 1 juli 2008 som medger att spritdrycker, vin och starköl får föras in av en enskild person som har fyllt 20 år genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand, om införseln sker från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dryckerna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk.

4 Energiskatt

I förhandsbeskedet RÅ 2008 not. 168 ansåg Regeringsrätten att koldioxidskatt och i förekommande fall energiskatt ska betalas för naturgas som ingår i en sådan blandning av naturgas och från skatteplikt undantagen biogas som rent fysiskt överförs till någon som inte är godkänd lagerhållare oavsett om sökandebolaget i enlighet med ingånget avtal med denne endast ska leverera biogas.

I förhandsbeskedet levererades såväl skattepliktig naturgas som från skatteplikt undantagen biogas. Naturgasen producerades i Danmark och transporterades i ett transmissionsnät. Den biogas som producerades av bolaget transporterades i ett distributionsnät. Näten var sammankopplade, vilket innebar att gaserna blandades i ledningssystemet.

Naturgas omfattas inte av den gemensamma beskattningsordningen (den s.k. suspensionsordningen) som gäller inom EG för bl.a. vissa energiprodukter. För bränslen som ska beskattas enligt energiskattedirektivet, men som inte omfattas av suspensionsordningen finns i direktivet i fråga om förfarandet vissa grundläggande regler främst avseende skattskyldighetens inträde. I övrigt ska skatt påföras och uppbäras enligt de förfaranden som fastställs av varje medlemsstat. Av artikel 21.5 framgår att skattskyldigheten för bl.a. naturgas inträder när distri-butören eller återförsäljaren levererar gasen. Inte heller biogas hanteras inom den s.k. suspensionsordningen utan reglerna för skattehanteringen kan i hög grad utformas nationellt. I Sverige är s.k. biogas (metan som framställts från biomassa) undantagen från beskattning.

Det är inom bränslebeskattningen vanligt förekommande att bränslen är sammansatta av flera olika komponenter. Ibland är hela blandningen skattepliktig, ibland endast vissa komponenter i blandningen. Normalt är skattefriheten begränsad till att endast avse de beståndsdelar av bränslet som framställts av biomassa. Det kan vara fråga om såväl andelen biologiska komponenter i en blandning som den del av en molekyl som har biologiskt ursprung.

Blandningen av gas kommer i enlighet med förhandsbeskedet att skattemässigt behandlas på motsvarande sätt som de bränslen som omfattas av suspensionsordningen. Någon faktura/avtalsmetod har inte vunnit gehör hos Rege-ringsrätten, även om två ledamöter i Skatterättsnämnden såg en möjlighet till det. För närvarande pågår ett arbete med att föreslå regelförändringar som ska underlätta samdistribution av biogas i naturgasnätet. Det är möjligt att det kan leda till förslag om förändringar även på beskattningsområdet, även om möjligheterna sannolikt begränsas av energiskattedirektivet.

Fredrik Jonsson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...