Skattenytt nr 12 2010 s. 874

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Begreppet ålderspension i socialavgiftslagen

Den som betalar egenavgifter och har haft hel ålderspension under hela inkomståret ska bara betala ålderspensionsavgift. En förutsättning är då att den avgiftsskyldige har tagit ut såväl hel inkomstpension/tilläggspension som hel premiepension. (2010-09-21, dnr 131 618607-10/111)

1.2 Kapital

Avdrag för förlust på fordran vid definitivt avstående

Om en person definitivt, villkorslöst och bindande avstår från rätten till en fordran eller en del av en fordran utan att få någon ersättning och det inte är fråga om en benefik rättshandling som gåva, arv, bodelning e.d. ska avståendet ses som en avyttring. Avdrag för förlust i inkomstslaget kapital kan därför komma ifråga om förlusten är verklig och inte utgör en personlig levnadskostnad. (2010-09-07, dnr 131 582206-10/111)

Kommentar: Om gäldenären är en familjemedlem eller en god vän till fordringsägaren eller på annat sätt närstående, har eftergiften ett benefikt moment. Skatteverket anser att presumtionen är att en avyttring i dessa fall inte föreligger utan eftergiften kan likställas med en gåva. Det är fordringsägaren som har bevisbördan för att eftergiften sker av affärsmässiga skäl.

Kapitalvinst – bedömning av om tillgång som har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning är en s.k. personlig tillgång

Särskilda bestämmelser gäller vid försäljning av tillgångar som den skattskyldige har innehaft för personligt bruk, s.k. personliga tillgångar. Om tillgången har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning, ska bedömningen av om försäljningen avser en personlig tillgång ske med hänsyn till hur tillgången sammantaget har använts av de olika ägarna sedan det närmast föregående köpet. En tillgång kan alltså skifta karaktär från personlig tillgång till kapitalplacering eller vice versa hos en ny ägare, beroende på hur tillgången har använts av honom. (2010-09-21, dnr 131 618646-10/111)

Kommentar: Se även RÅ 2009 ref. 77.

Kapitalvinst – beräkning av omkostnadsbeloppet när skattefri ersättning har erhållits för skada på privatbostadsfastighet

Samtliga skattefria ersättningar för skada på privatbostadsfastighet, som inte har använts för att åtgärda eller bota den skada som ersättningen avser, medför att omkostnadsbeloppet ska minskas vid kapitalvinstberäkningen. (2010-10-01, dnr 131 618649-10/111)

Kommentar: 45 kap. 26 § IL har följande lydelse ”Om fastighetsägaren har fått skattefri försäkringsersättning eller annan skattefri skadeersättning för förbättringsarbeten eller därmed likställda reparations- och underhållsarbeten, ska utgifterna för arbetena räknas med bara till den del de inte täcks av ersättningen. Har ersättningen överstigit utgifterna, ska anskaffningsutgiften minskas med det överskjutande beloppet.” Enligt Skatteverket har det alltså ingen betydelse om skadan till någon del har åtgärdats, eller om det ens har funnits någon möjlighet att åtgärda skadan. Ordet ”ersättningen” i 45 kap. 26 § andra meningen IL avser alltså all skadeersättning för privatbostadsfastighet som är skattefri enligt 8 kap. 22 § IL. En sådan tolkning av bestämmelsen överensstämmer också med de motiv som lagstiftaren anförde i proposition 1967:153 s. 137–138.

1.3 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter när beskattning enligt SINK och A-SINK ändras till beskattning enligt IL och omvänt

Skatteverket anser att när det i efterhand konstateras att en ersättning inte längre är avgiftsfri pga. att inkomstbeskattningen ändras från SINK eller A-SINK till beskattning enligt IL, så ska arbetsgivaravgifter betalas av den som betalat eller gett ut ersättning för arbetet. Det kan exempelvis gälla kostnadsersättningar för logi, resor etc. Detta kan bli aktuellt då mottagaren av ersättning begär att få bli beskattad enligt IL istället för enligt SINK eller A-SINK.

Det omvända förhållandet kan även uppstå, dvs. att en ersättning blir avgiftsfri och då leda till återbetalning av arbetsgivaravgifter. Detta kan inträffa då det visar sig att en inkomst ska beskattas enligt SINK eller A-SINK istället för enligt IL samt att ersättningen återfinns bland någon av de uppräknade avgiftsfria inkomsterna i SAL. (2010-09-27, dnr 131 624948-10/111)

Kommentar: Denna skrivelse ersätter Skatteverkets ställningstagande 2005-05-19, Arbetsgivaravgifter när beskattning enligt SINK ändras till beskattning enligt IL och omvänt (dnr 130 274291-05/111).

Begreppet ålderspension i socialavgiftslagen

(Se ovan under 1.1)

1.4 Internationell beskattning

Arbetsgivaravgifter när beskattning enligt SINK och A-SINK ändras till beskattning enligt IL och omvänt

(Se ovan under 1.3)

Diligentiamålet och korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL

Skatteverket anser att Regeringsrättens synsätt i domen i Diligentiamålet är tillämpligt även när det gäller ränteavdrag där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL ska användas. Verket anser också att synsättet överensstämmer med armlängdsprincipen i OECD:s riktlinjer. (2010-09-28, dnr 131 632628-10/111)

Kommentar: Den 28 juni 2010 meddelade Regeringsrätten dom i det s.k. Diligentiamålet (mål nr 2483–2485-09). Målet gällde avdrag för räntor på lån från ett svenskt moderbolag till ett svenskt dotterbolag.

2 Mervärdesskatt

Jämkning när investeringsvaror används i rörelsen både för ekonomisk och för icke-ekonomisk verksamhet

Om investeringsvaror köpts in i en rörelse för att till viss del användas i en ekonomisk verksamhet och till viss del i en icke ekonomisk verksamhet kan avdrag endast medges för den del av den ingående skatten på förvärvet som avser den ekonomiska verksamhet som medför skattskyldighet eller återbetalningsrätt. Som icke ekonomisk verksamhet räknas exempelvis en helt bidragsfinansierad verksamhet.

Skatteverket anser emellertid att systemet för jämkning av avdrag för ingående skatt är tillämpligt på investeringsvaran i sin helhet i dessa fall. Den ingående skatten på förvärvet av sådana investeringsvaror ska därför jämkas enligt bestämmelserna i 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200), ML, om användningen av varan ändras genom att användningen i den verksamhet som medför skattskyldighet eller återbetalningsrätt ökar eller minskar. (2010-09-22, dnr 131 599911-10/111)

Kommentar: I ställningstagande finns ett exempel som visar Skatteverkets syn.

Mervärdesskatt, inventarier i stadigvarande bostad

Avdragsförbudet för ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad får enligt Skatteverkets mening anses innebära att då en byggnad eller del därav omfattas av avdragsförbudet gäller avdragsförbudet även anskaffning av sådan lös egendom som kan hänföras till bostaden. Lös egendom som kan hänföras till bostaden är sådan inredning eller inventarier som kan anses vara typiska för boende i en normal bostad. Detta innebär att oavsett vilken slags verksamhet som bedrivs i en byggnad eller del därav som omfattas av avdragsförbudet gäller detta även sådana tillgångar i byggnaden som exempelvis möbler, köksutrustning, TV-apparater och andra för boende typiska tillgångar. Även om sådana tillgångar, exempelvis kontorsmöbler, används i verksamhet som medför skattskyldighet gäller avdragsförbudet när de är placerade i en byggnad eller del därav som omfattas av avdragsförbudet.

I verksamhetslokaler som omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad kan det finnas inredning eller inventarier som är anskaffade för verksamheten och inte är sådana för boende typiska tillgångar som nämnts i det föregående. Sådan lös egendom bör inte hänföras till bostaden varför avdragsförbudet enligt Skatteverkets mening inte blir tillämpligt enbart på den grunden att egendomen finns i en byggnad eller del därav som omfattas av avdragsförbudet. De allmänna reglerna för avdragsrätt i 8 kap. ML gäller därför beträffande sådana tillgångar. Till denna kategori lös egendom kan hänföras datorutrustning, telefax, säkerhetsskåp m.m. som anskaffats för användning i den bedrivna verksamheten. (2010-09-22, dnr 131 602507-10/111)

Fartyg och luftfartyg; undantag från skatteplikt m.m. endast i ett eller även i flera led?

Undantag från skatteplikt

Försäljning eller uthyrning av fartyg eller luftfartyg kan undantas från skatteplikt endast i ett led. För att omfattas av undantaget måste försäljningen eller uthyrningen ske direkt till den som ska använda fartyget eller luftfartyget för yrkesmässig sjöfart, yrkesmässigt fiske, bogsering, bärgning eller yrkesmässig person- eller godsbefordran.

Vid försäljning är undantaget även tillämpligt när köparen genom ett skriftligt avtal träffat senast vid förvärvet har sålt eller stadigvarande upplåtit nyttjanderätten till fartyget eller luftfartyget till någon som i sin tur ska använda fartyget för yrkesmässig sjöfart etc.

Försäljning och uthyrning av delar, tillbehör eller utrustning till fartyg eller luftfartyg kan undantas från skatteplikt i två led, dels vid försäljning eller uthyrning till ägaren av fartyget eller luftfartyget, dels vid dennes försäljning eller vidareuthyrning till en nyttjanderättshavare som bedriver yrkesmässig sjöfart etc.

Omsättning av tjänster som avser ombyggnad, reparation och underhåll av fartyg eller luftfartyg omfattas av undantaget från skatteplikt oavsett i vilket led tjänsterna tillhandahålls. Det gäller även omsättning av tjänster som avser delar, tillbehör eller utrustning till fartyg eller luftfartyg. Undantag från skatteplikt gäller därmed även en underentreprenörs omsättning.

Omsättning utomlands – utrikes trafik

Vid försäljning av varor som levereras till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, eller vid uthyrning som avser sådana fartyg eller luftfartyg, sker omsättningen utomlands endast när försäljningen eller uthyrningen sker direkt till den som bedriver den utrikes trafiken.

Andra tjänster som avser fartyg i utrikes trafik än uthyrning är omsatta utomlands oavsett i vilket led tjänsterna utförs. Även en underentreprenörs omsättning kan därmed ske utomlands. (2010-09-24, dnr 131 373473-07/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter i vissa delar Riksskatteverkets skrivelse ”Mervärdesskatteplikten för omsättning av varor och tjänster avseende fartyg enligt mervärdesskattelagen” daterad 1995-12-19, dnr 8922-95/900. De delar som ersätts är dels i vilket led undantaget är tillämpligt, dels definitionen av yrkesmässig sjöfart.

3 Övrigt

Säkerhet vid betalningsanstånd – i vad mån kan Skatteverket vägra godta en utländsk bankgaranti? (Borgenärsområdet, Skattebetalning)

Skatteverket anser att myndigheten inte behöver godta en bankgaranti utställd av ett utländskt organ som inte bedriver verksamhet från filial i Sverige. (2010-06-24, dnr 131 463242-10/111)

Kommentar: I ställningstagandet förs ett resonemang kring frågan om Skatteverkets syn skulle kunna anses strida mot EU-rätten. Verket anser att så inte är fallet. Om staten medger anstånd med betalning av skatt mot säkerhet bör staten också vid behov omgående kunna ta säkerheten i anspråk. För detta krävs att borgensmannen har tillgångar i Sverige. En jämförelse kan göras med Kammarrätten i Stockholms dom den 19 september 2005 i mål nr 294-04, rörande möjligheten att besluta om förlängd preskription enligt 7 § lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...