Skattenytt nr 7-8 2010 s. 503

En analys av de föreslagna momsreglerna för ideella föreningar

Inledning

Det har under en längre tid ifrågasatts om de svenska bestämmelserna om yrkesmässighet i 4 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), ML, står i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivets (2006/112/EG) definition av beskattningsbar person. I två utredningar, SOU 1994:88 och 2002:74, har konstaterats att särskilt regleringen i 4 kap. 8 § ML avseende ideella föreningar kan ifrågasättas. Efter att EU-kommissionen inlett ett fördragsbrottsförfarande1 har Finansdepartementet genomfört en översyn av bl.a. mervärdesskattereglerna om yrkesmässig verksamhet, vilken presenterats i rapporten Ds 2009:58 ”Mervärdesskatt för den ideella sektorn m.m.”. Enligt uppgift har Sverige i svar till EU-kommissionen uppgett att nya bestämmelser ska träda ikraft den 1 januari 2011.2

Utredningen påtalar vikten av att de ideella föreningarna även i fortsättningen i möjligaste mån ska omfattas av undantag från moms.3 I en nyligen publicerad artikel betonar även Ulrika Hansson och Lena Hiort af Ornäs att de föreslagna reglerna inte torde leda till någon dramatisk försämring för den ideella sektorn.4 Enligt både utredningen och artikeln läks de eventuella skador som de drabbade föreningarna kan åsamkas genom utnyttjande av det föreslagna undantaget för småföretag med en årlig omsättning under 250 000 kr.

Mot bakgrund av ovanstående avser vi att i denna artikel belysa några av konsekvenserna av de föreslagna reglerna med hjälp av tre exempel på verksamheter som typiskt sett kan bedrivas av ideella föreningar. Syftet med artikeln är delvis att analysera skillnaderna mellan dagens regler och de föreslagna reglerna för nedanstående föreningar. Dessutom analyseras om utredningen genom sitt lagförslag uppfyller uppdraget som Finansdepartementet ålades. Framställningen syftar inte till att utgöra en fullständig redogörelse för de föreslagna bestämmelserna utan endast ett urval.

Den första verksamheten som vi valt för jämförelsen är en ideell idrottsförening som säljer matchbiljetter, kläder och andra souvenirliknande artiklar och som har en kioskverksamhet som genererar intäkter till föreningen. Den föreningen vi tänker oss tar utöver medlemsavgiften även ut en deltagaravgift av dem som deltar i den idrottsliga verksamheten, t.ex. av fotbollsspelarna.

Det andra exemplet utgörs av en ideell teaterförening. Denna förening säljer teaterbiljetter och program samt har en servering eller kiosk där besökarna kan köpa sig något att äta eller dricka.

Den tredje verksamheten som vi valt för jämförelsen är en fackförening. Utöver medlemsavgifter och bidrag mottar i vårt exempel en fackförening även intäkter för exempelvis annonser och prenumerationer samt andra servicetjänster åt sina medlemmar.

Fi 2008/4218/SKA/S2 och Fi 2008/4219/SKA/S2

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/11/85/44/8043b205.pdf

Ds 2009:58 s. 89.

Hansson, Ulrika, Hiort af Ornäs, Lena, Förslag till nya momsregler för ideell sektor – med utblickar mot inkomstskatt, SvSkT 2010, s. 39–56.

Nuvarande regler

Undantag från yrkesmässighet

Enligt huvudregeln i 4 kap. 1 § ML är en verksamhet yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Enligt de inkomstskatterättsliga reglerna räknas alltid innehav av näringsfastigheter som näringsverksamhet och därmed som yrkesmässig verksamhet i momshänseende. Däremot räknas inte sådan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML. Även i denna bestämmelse finns en koppling till inkomstskattelagen. Med stöd av denna bestämmelse är all verksamhet, med undantag av fastighetsinnehav, som en ideell förening bedriver ej yrkesmässig.

I vissa sammanhang har artikel 4 i sjätte direktivet (nuvarande artikel 9 i mervärdesskattedirektivet) i svensk rätt givits direkt effekt, dvs. tillämpats trots bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML.

Idrottsundantaget

Av 3 kap. 11 a § ML framgår att från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten. Av bestämmelsens andra stycke framgår att undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML.

De typer av ersättningar som träffas av det nuvarande undantaget är dels entréavgifter till exempelvis fotbollsmatcher eller simtävlingar, dels deltagarnas avgifter för utövande av idrott, t.ex. ett gymkort. Detta under förutsättning att tjänsterna tillhandahålls av staten, kommunen eller en allmännyttig ideell förening.

Vid tillämpningen av undantaget har begreppet idrott avgörande betydelse. Med idrott förstås aktiviteter som har motion eller tävlan till syfte. Om aktiviteten har ett annat syfte omfattas den inte av idrottsundantaget oavsett om utövandet av aktiviteten är fysiskt krävande. Som exempel på sistnämnda kategori kan äventyrsbad och fotbollsgolf anges. Dessa aktiviteter anses av Skatteverket och domstolarna vara av nöjeskaraktär snarare än idrott.

Det är endast tjänster, dvs. inte varor, som har omedelbart samband med den idrottsliga verksamheten som undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 11 a § ML. I förarbetena nämns uthyrning av baddräkter, badhanddukar, skridskor och racketar av anordnaren till idrottsaktiviteten som exempel på tjänster som omfattas av undantaget. Vidare uttalas att utrymmet för detta undantag är mycket begränsat. Om uthyrningen istället står i direkt konkurrens med andra uthyrare omfattas den inte av undantaget, t.ex. skiduthyrning vid en slalombacke.5

Ovanstående innebär att försäljning av sportartiklar till deltagarna inte omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 11 a § ML.

Prop. 1996/97:10 s. 55.

Kulturella aktiviteter såsom teater m.m.

Något undantag från skatteplikt för tillträde till och deltagande i kulturella aktiviteter såsom teater, cirkus, dans, musik, film, utställningar, föredrag eller liknande aktiviteter finns inte i ML. De ideella föreningarna som ägnar sig åt denna typ av verksamhet undantas istället från yrkesmässighet genom bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML, dvs. någon moms erläggs inte för sådana intäkter i den mån motsvarande intäkter är undantagna från inkomstskatt enligt 7 kap. 7 § första och andra stycket IL.

Med åberopande av att artikel 9 i mervärdesskattedirektivet kan ges direkt effekt har teaterföreningar kunnat utnyttja möjligheten att få verksamheten att bli momspliktig – trots bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML. Således har dessa föreningar redovisat moms för försäljningen av både teaterbiljetter och för intäkter från sidoverksamhet såsom kiosk.

Fackföreningsverksamhet

Det finns idag inga särskilda regleringar i ML avseende fackföreningar och liknande intresseorgan. Dessa organ är oftast inte att betrakta som allmännyttiga ideella föreningar varför dessa organs eventuella skatteplikt har bedömts utifrån de vanliga bestämmelserna i 4 kap. 1 § ML. I vissa fall har i vart fall en del av verksamheten kunnat anses vara yrkesmässig eftersom omsättningen i t.ex. en föreläsningsverksamhet överstigit 30 000 kronor.

Föreslagna regler – Ds 2009:58

Beskattningsbar person

Begreppet yrkesmässig verksamhet i 4 kap. 1 § ML föreslås ersättas med det EU-rättsliga begreppet beskattningsbar person. Som beskattningsbar person anses den som självständigt bedriver ekonomisk verksamhet oberoende av plats, syfte och resultat. Som beskattningsbar person räknas även den som enbart har omsättning som är skattefri.6

Trots formuleringen ”oberoende av syfte och resultat” måste ett förvärvssyfte finnas, dvs. en avsikt att företa beskattningsbara transaktioner. Om ett tillhandahållande alltid sker utan ersättning kan den personen inte anses utgöra beskattningsbar person. En ekonomisk verksamhet förutsätter således att någon form av ersättning kan beräknas eller utgår. Vidare begränsas tillämpningsområdet av att det ska vara frågan om någon form av konsumtion.7

Enligt utredningen innebär de föreslagna reglerna till stor del endast ett förtydligande i lagen av vad som redan gäller. Detta eftersom EU-rätten redan har fått genomslag i den svenska rättstillämpning genom såväl direkt effekt vad avser tillämpning av bestämmelsen om beskattningar person som EU-konform tolkning. Eftersom begreppet beskattningsbar person anses vidare än dagens yrkesmässig verksamhet kan förslaget, enligt utredningen, innebära att fler subjekt än tidigare kommer att anses utgöra beskattningsbara personer.8

För att kompensera för de negativa konsekvenser som införandet av beskattningsbar person kan medföra för t.ex. en ideell förening, som har så få inköp att avdragsrätten för dessa inte kompenserar det ökade pris som måste tas ut för att verksamheten blir föremål för moms, föreslås dels vissa undantag från skatteplikt, dels skattebefrielse om den skattepliktiga omsättningen understiger 250 000 kronor per år.9

Ds 2009:58 s. 71.

Ds 2009:58 s. 65.

Ds 2009:58 s. 78.

Ds 2009:58 s. 78 ff.

Nya undantag från skatteplikt

Flertalet av de undantag som föreslås införas avser endast vissa verksamheter som bedrivs av vissa organ, såsom allmännyttiga ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund. För att undantagen ska bli tillämpliga krävs att dessa organ är allmännyttiga. Utredningen föreslår därför att en definition av dessa organ införs i ML.10

Ds 2009:58 s. 90 ff.

Definition av de organ som omfattas av undantagen

För att en ideell förening, stiftelse eller trossamfund ska anses vara allmännyttiga ska tre krav vara uppfyllda: ändamålskravet, verksamhetskravet och icke-vinstkravet. Ändamålskravet innebär att det ställs ett krav på att organet ska ha ett allmännyttigt ändamål och att en huvudsaklig del av verksamheten ska främja detta ändamål. Ändamålet får inte vara begränsat till vissa familjers eller medlemmars personliga eller ekonomiska intressen. Detta krav innebär att fackföreningar och branschföreningar inte omfattas av definitionen. Verksamhetskravet innebär att den faktiska verksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande ska tillgodose det allmännyttiga ändamålet. Slutligen får verksamheten inte ha som ändamål att systematisk uppnå vinst, icke-vinstkravet. Detta krav innefattar även att någon utdelning eller motsvarande inte kan ges till medlemmarna.10

Ds 2009:58 s. 90 ff.

Undantaget för kulturella aktiviteter

Ett nytt undantag avseende tillträde till och deltagande i kulturella aktiviteter föreslås införas. Med kulturella aktiviteter avses teater, cirkus, dans, musik, film, utställningar, föredrag eller liknande aktiviteter med kulturellt syfte. Även omsättning av program, kataloger och varor med nära anknytning till aktiviteterna omfattas av undantaget. Undantaget gäller endast om tillträdet eller deltagandet tillhandahålls av en allmännyttig ideell förening, stiftelse eller registrerat trossamfund som har ett konstnärligt eller liknande kulturellt ändamål och verksamheten är ett direkt led i främjandet av det kulturella ändamålet. Verksamhet av underhållnings- eller sällskapskaraktär, t.ex. sällskapsdans, omfattas inte. Undantaget omfattar endast den kulturella aktiviteten och inte serveringsverksamhet eller liknande som kan förekomma i samband med föreställningen.12

Ds 2009:58 s. 105 ff.

Undantag för idrottslig verksamhet

Det idag gällande undantaget för idrottslig verksamhet föreslås förbli i huvudsak oförändrat. Det betyder att även tjänster som omsätts i omedelbar anknytning till utövandet av idrott omfattas av undantaget om de tillhandahålls i nära anslutning till idrottstjänsten och av samma beskattningsbara person. Utöver vad som omfattas av undantaget idag föreslås dock även tillägg för fysisk träning. Det betyder att undantaget föreslås omfatta tillträde till idrottslig aktivitet samt möjlighet att få utöva idrott eller fysisk träning. Undantaget gäller endast om dessa verksamheter tillhandahålls av det allmänna eller av en sådan allmännyttig ideell förening, stiftelse eller trossamfund som uppfyller ovan nämnda tre krav. Undantaget omfattar inte omsättning av varor eller sådan serveringstjänst som kan förekomma i samband med de aktiviteter som omfattas.13

Ds 2009:58 s. 111 ff.

Undantaget för omsättning till medlemmar

Utredningen föreslår även införandet av ett nytt undantag för tjänster som omsätts till medlemmar i organisationer vars verksamhet bedrivs utan vinstsyfte – förutsatt att tillhandahållandet sker till medlemmarna i deras gemensamma intresse. Det är endast organisationer som har till syfte att främja ändamål av politisk, facklig, religiös, patriotisk, filosofisk, filantropisk eller medborgerlig karaktär som omfattas, förutsatt att de uppfyller två av de ovan angivna tre kraven; verksamhetskravet och icke-vinstkravet. Ett ytterligare villkor är att ersättningen endast motsvaras av stadgeenligt bestämd avgift.14

Som exempel på tjänster som omfattas omnämns utbildningsinsatser som stödjer organisationens syfte, tjänster i form av deltagande i medlemskonferenser och handhavande av medlemsregister eller andra administrativa tjänster eller i övrigt tillvaratagande av medlemmarnas gemensamma intressen i linje med organisationens syfte. Fackföreningar, arbetsgivarföreningar och branschföreningar nämns som sådana organisationer vars verksamheter kan omfattas av detta undantag.14

Ds 2009:58 s. 115 ff.

Ds 2009:58 s. 115 ff.

Undantaget för penninginsamlingsevenemang

Utredningen föreslår även att ett nytt undantag införs för omsättning av varor och tjänster i samband med penninginsamlingsevenemang. Undantaget föreslås gälla insamlingar som sker i skälig omfattning och som görs av sådana icke-vinstdrivande organisationer vars verksamhet omfattas bl.a. av de undantag som beskrivits ovan för kultur och idrott. Vidare krävs att insamlingen anordnas uteslutande till förmån för organisationen och dess verksamhet.16

I utredningen påpekas vikten av att undantaget för penningevenemang inte får snedvrida konkurrensen. Utredningen redogör för ett antal faktorer som bör beaktas vid bedömningen av om evenemang kan antas snedvrida konkurrensen. Härvid omnämns faktorer som att verksamheten sker mindre ofta och vid avgränsade tillfällen jämfört med om den sker mer varaktigt som t.ex. en regelmässigt bedriven kioskverksamhet. Vem evenemanget riktar sig till är också av betydelse, om det är till besökare av det aktuella evenemanget eller till allmänheten i stort.17

Beträffande serveringstjänster uttalas följande om enklare förtäring som erbjuds till självkostnadspris i mindre omfattning. Sådan försäljning får ses som utförd i skälig omfattning även om den sker med viss frekvens. Som exempel anges kyrkkaffe och en idrottsförenings försäljning av kaffe till åskådare. Däremot kan ett café, kiosk eller restaurangrörelse som bedrivs kontinuerligt inte undantas från beskattningen. En servering som äger rum vid en insamlingsaktivitet och som riktas till en större krets och som ger ett väsentligt överskott kan dock omfattas av undantaget.18

Beträffande försäljning av varor uttalas att undantaget inte kan omfatta sådan försäljning som sker i butik eller genom postorderförsäljning och som riktar sig till allmänheten.19

Ds 2009:58 s. 121 ff.

Ds 2009:58 s. 123 f.

Ds 2009:58 s. 124 f.

Ds 2009:58 s. 125 f.

Skattebefrielse för småföretag

För att komma till rätta med en del av de nackdelar som förslaget kan komma att medföra för framförallt allmännyttiga ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund föreslås införande av en bestämmelse om undantag från skatteplikt för beskattningsbara personer vars årliga skattepliktiga omsättning inte överstiger 250 000 kronor exklusive moms. I beloppet medräknas enbart omsättning inom landet.20

Undantaget omfattar däremot inte befrielse från förvärvsbeskattning vid förvärv av exempelvis varor från utlandet eller spelarrättigheter. För dessa förvärv kommer den ideella föreningen att bli skattskyldig till moms.20

Ds 2009:58 s. 190 ff.

Ds 2009:58 s. 190 ff.

Analys/konsekvenser av de nya reglerna

I det följande gör vi en bedömning av de föreslagna reglernas innebörd utifrån de tre exempel som angivits ovan. Gemensamt för de tre föreningarna är att medlemsavgifter i den bemärkelse att betalande medlem endast åtnjuter ett medlemskap i föreningen även i fortsättningen ska bedömas som icke-omsättningar, dvs. ej tillhandahållanden mot ersättning. Någon moms kommer således inte att aktualiseras för dessa medlemsavgifter.

För idrottsföreningen i vårt exempel gör vi bedömningen att de föreslagna reglerna får följande konsekvenser.

Inledningsvis konstaterar vi att föreningen i och med de nya reglerna kommer att bli en beskattningsbar person i momshänseende. Det innebär att endast den del av föreningens verksamhet som omfattas av något eller några av de föreslagna undantagen från skatteplikt kommer att undantas från beskattning till moms. De två undantag som, enligt vår bedömning, aktualiseras för idrottsföreningen är undantagen för omsättning till medlemmar och idrottslig verksamhet. Föreningens intäkter från publik och idrottsutövare kommer med stöd av dessa regler att undantas från momsplikt om föreningen kvalificerar som en allmännyttig ideell förening enligt föreslagna 1 kap. 19 § ML.

Däremot kommer föreningen att bli skyldig att redovisa moms för försäljning av kläder och sportartiklar då denna del av föreningens verksamhet inte uttryckligen kan anses omfattas av något av de föreslagna undantagen avseende medlemsavgifter och idrottslig verksamhet och inte heller undantaget avseende penninginsamling.

Vad gäller kioskförsäljningen uppkommer frågan om denna försäljning kommer att omfattas av undantaget för penninginsamling. Utredningens koppling till självkostnadspris är för oss inte förenlig med innebörden i begreppet penninginsamling, eftersom några intäkter inte genereras vid ersättning motsvarande självkostnaden. Vidare anger utredningen som exempel att försäljning av kaffe till åskådare kommer att omfattas av undantaget, medan en kiosk som bedrivs kontinuerligt, dvs. inte i samband med exempelvis ett idrottsevenemang, och riktat mot en vidare kundkrets inte undantas från beskattningen.

Det är, enligt vår uppfattning, inte helt klart huruvida en idrottsförenings försäljning av enklare förtäring i en kiosklokal kommer att omfattas av undantaget för penninginsamlig. Utredningen synes dock mena att försäljning som endast sker i direkt samband med t.ex. en fotbollsmatch kommer att omfattas av undantaget, dvs. i de fall där endast de som har betalat inträde till själva matchen har tillgång till kiosken. Så torde vara fallet för de flesta idrottsföreningarna. Om föreningen däremot bedriver utåtriktad kioskverksamhet kommer den, enligt de föreslagna reglerna, att bli momspliktig.

Ovanstående innebär att idrottsföreningen i vårt exempel kommer att behöva redovisa moms för en del av sin verksamhet, souvenirförsäljningen och eventuellt kioskverksamheten, om denna försäljning inte underskrider 250 000 kr exklusive moms per år. Utredningen gör således en åtskillnad beroende på föreningens storlek – ju större förening desto större risk att bli skattskyldig till moms.

Vår sammantagna bedömning avseende idrottsföreningen är att föreningen delvis kan komma att bli skattskyldig till moms för verksamhet som i dagsläget är undantagen från moms.

Vad gäller teaterföreningen anser vi att de föreslagna reglerna kan komma att få följande konsekvenser.

Precis som idrottsföreningen kommer teaterföreningen att bli en beskattningsbar person i momshänseende, vilket är i likhet med dagens faktiska hantering för de teaterföreningar som valt att åberopa direktivets direkta effekt i syfte att komma i åtnjutande av avdragsrätt för ingående moms.

De föreslagna undantagen avseende kulturella aktiviteter och omsättning till medlemmar kan dock komma att medföra följande för teaterföreningen. Föreningens intäkter från biljett- och programförsäljning kommer att undantas från momsplikt om föreningen kvalificerar som en allmännyttig ideell förening. Detta innebär att denna del av föreningens verksamhet som idag hanteras som momspliktig kommer att bli momsfri med en medföljande begränsning i avdragsrätten.

Vad gäller kioskförsäljningen/serveringen uppkommer liksom för idrottsföreningen frågan om undantaget för penninginsamling är tillämpligt. Vi gör i denna del samma bedömning som för idrottsföreningen ovan. Om föreningens kiosk/servering endast säljer till teaterbesökare kan intäkterna från denna verksamhet komma att bli undantagna från momsplikt som penninginsamling. Om kiosken/serveringen däremot är öppen för allmänheten kommer denna verksamhet även i framtiden att vara momspliktig.

De föreslagna reglerna kan således komma att medföra en skillnad för de föreningar som idag valt att bli beskattade. Dessa föreningar kommer inte att kunna beskatta sina tjänster, utan kommer att drabbas av skattefriheten. För de mindre teaterföreningarna aktualiseras även eventuellt undantaget för småföretag.

Sammanfattningsvis kan de nya reglerna komma att medföra ganska långtgående konsekvenser för de teaterföreningar som idag har valt att betraktas som beskattningsbara personer och vars verksamhet är skattepliktig. Detta eftersom själva biljettförsäljningen kommer att bli momsfri. Även kiosk-/serveringsverksamheten kommer sannolikt att betraktas som momsfri penninginsamling, i vart fall med det synsätt som förespråkas av utredningen, vilket i och för sig kan ifrågasättas.

Slutligen gör vi följande bedömning avseende fackföreningen.

Liksom för ovanstående föreningar kommer fackföreningen att utgöra en beskattningsbar person. Fackföreningen kvalificerar sig dock ej som en allmännyttig ideell förening enligt utredningens förslag till nya regler då ändamålskravet inte är uppfyllt.22

Såvitt vi kan se aktualiseras endast undantaget för omsättning till medlemmar för denna förening, under förutsättning att föreningen uppfyller verksamhets- och icke-vinstkravet i 1 kap. 19 § ML. Det innebär att alla andra intäkter som föreningen uppbär, såsom för annonser och servicetjänster, kommer att omfattas av skatteplikt. Intäkterna för servicetjänster kan dock komma att omfattas av tillämpningsområdet för undantaget avseende omsättning till medlemmar om de utgör stadgeenligt bestämda avgifter.23 Formuleringen ”stadgeenligt bestämda avgifter” indikerar, enligt vår uppfattning, att det kan komma att uppstå en problematik kring gränsdragningen mellan rena medlemsavgifter och exempelvis avgifter för servicetjänster och annonser, framförallt om föreningen tar ut en gemensam avgift för både medlemskap och tjänster.

Vad gäller föreningens intäkter för prenumerationer omfattas de redan idag av undantaget för medlemsblad i 3 kap. 13 § ML.

För fackföreningarna lär inte heller undantaget för småföretag bli tillämpligt eftersom flera av de stora fackföreningarna har en årlig omsättning exklusive omsättning till medlemmar som överstiger de föreslagna 250 000 kr.

Vid en sammantagen bedömning konstaterar vi att fackföreningarna sällan är allmännyttiga varför de redan idag ska beskattas för sina intäkter, med undantag för medlemsavgifter och medlemsblad. I och med de nya reglerna kommer fackföreningarna dock uttryckligen utgöra beskattningsbara personer och därmed omfattas av skatteplikt för de tjänster som faller utanför undantaget för medlemsavgifter.

Ds 2009:58 s. 92.

Ds 2009:58 s. 116.

Slutsatser

Finansdepartementets uppdrag var att se över mervärdesskattereglerna om yrkesmässig verksamhet samt att överväga behov av kompenserande åtgärder till den ideella sektorn.

Utredningens målsättning är att så långt som möjligt bibehålla nuvarande undantag från moms för allmännyttiga ideella föreningar samt att likställa behandlingen av allmännyttiga stiftelser med dessa föreningar.

Av vår analys ovan framgår att det nuvarande undantaget endast i viss mån kommer att bibehållas med den föreslagna regelutformningen. Gemensamt för alla föreningar är att stadgeenliga medlemsavgifter även framöver kommer att vara undantagna från moms. Flera föreningar som i dagsläget inte redovisar moms för sin försäljning kommer dock att behöva göra det framöver, medan det också finns föreningar som i dagsläget har valt att redovisa moms för sin verksamhet, men som i och med de nya reglerna kommer att omfattas av undantag från skatteplikt. Som exempel på de förstnämnda föreningarna kan idrottsföreningar anges, medan teaterföreningar utgör ett exempel på föreningar vars verksamhet kommer att bli momsfri i större mån jämfört med idag.

Utifrån ovanstående konstaterar vi att de föreslagna reglerna inte kommer att medföra så stora förändringar vad avser de huvudsakliga intäkterna i de ideella verksamheterna. Det är framförallt intäkterna från det som kan betecknas som föreningarnas sidoverksamheter som kommer att bli skattepliktiga om intäkterna i dessa delar överstiger 250 000 kr per år. Vår bedömning är att detta belopp sannolikt är så lågt att skatteplikten trots allt kommer att omfatta ett stort antal ideella verksamheter. Det bör noteras att den eventuella skatteplikten för vissa sidoverksamheter inte är det enda bekymret för denna sektor. Sannolikt finns det även en inte obefogad oro för att det kommer att bli svårare att hitta personer som på ideell grund hjälper till med att hantera administrationen, när denna kommer att innefatta en skyldighet att i rätt tid och ordning löpande lämna momsdeklarationer. Mot bakgrund härav vore det önskvärt att Finansdepartementet verkade för att få till en högre omsättningsgräns.

Ytterligare en aspekt att beakta med anledning av de föreslagna reglerna är risken för konkurrenssnedvridningar. I och med att utredningen inte föreslår någon konkurrensklausul, med innebörd att undantagen från skatteplikt endast är tillämpliga om de inte medför risk för konkurrenssnedvridning, kvarstår risken för uppkomst av konkurrenssnedvridningar mellan exempelvis idrottsverksamhet som bedrivs av en allmännyttig ideell förening och ett vinstdrivande aktiebolag. Det kan, enligt vår bedömning, således konstateras att utredningen genom att avstå från att begränsa undantagens tillämpning till att inte omfatta situationer där en snedvridning av konkurrensen skulle uppkomma har skyddat den ideella sektorn. Frågan är dock om det är valfritt att avstå från att införa en sådan begränsning.

Ulrika Grefberg och Sara Andersson är verksamma som skattejurister på Svalner Skatt & Transaktion KB.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...