Innehåll

Skattenytt nr 7-8 2010 s. 555

Aktuellt om OECD:s arbete – direkt beskattning

Föreslagna förändringar i OECD:s modellavtal avseende artikel 17 om artister och idrottsutövare

I slutet av april bjöd OECD Committee on Fiscal Affairs (CFA) in allmänheten att lämna synpunkter på ett offentligt diskussionsunderlag (public discussion draft) avseende planerade förändringar i kommentarerna till artikel 17, Artistes and sportsmen, i OECD:s modellavtal beträffande inkomst och förmögenhet. Remisstiden går ut den 31 juli vilket innebär att eventuella förändringar inte hinner föras in i den nya upplagan av modellavtalet, som kommer att publiceras under hösten 2010.

Huvudregeln i artikel 17 av OECDs modellavtal innebär att staten där en artist eller idrottsutövare – entertainer – utför inkomstbringande verksamhet, i sin roll som entertainer, har rätt att beskatta inkomsten. I många fall ger denna regel källstaten större möjligheter att beskatta inkomsten jämfört med artiklarna 7 och 15 av modellavtalet. Av den anledningen är det av central betydelse att tydliggöra innebörden av begreppet entertainer, vilket alltså är det rättsubjekt som har möjlighet att tillämpa artikel 17 framför artiklarna 7 och 15.

I nya kommentarer till artikel 17 tydliggörs att det är den inkomstbringande aktiviteten snarare än karaktären på rättsubjektet som avgör om en inkomst omfattas av artikel 17 eller inte. Klassificeringen av rättsubjektet entertainer vilar alltså på typen av prestation som subjektet utför. Inkomst från en idrottsprestation eller skådespelarprestation faller därför in under artikel 17 oavsett om prestationen utförs av en professionell utövare eller av en amatör eftersom den som utfört prestationen i bägge fall skall klassificeras som en entertainer. Enligt samma synsätt kan konstateras att om en professionell idrottsutövare erhåller inkomst på annat sätt än genom att utöva sin idrott, t.ex. genom att medverka i radio eller tv som expertkommentator, så faller den inkomsten utanför artikel 17 eftersom utövaren i den situationen inte skall klassificeras som en entertainer. Om radio- och tv-medverkan är en direkt eller indirekt följd av idrottsutövandet faller eventuell ersättning dock in under artikel 17. Vilken typ av rättsubjekt som betalar ersättningen saknar betydelse vid tillämpning av artikeln

I de föreslagna, nya kommentarerna uppmärksammas att många artister och idrottsutövare erhåller inkomst genom sin ”image”, t.ex. genom olika reklamuppdrag. Denna inkomst faller in under artikel 17 endast om det finns ett direkt samband mellan reklamuppdraget och den inkomstbringande aktiviteten, t.ex. om en fotbollspelare får betalt för att använda ett visst skomärke under en viss fotbollsmatch. I annat fall är artikel 7 eller 15 tillämpliga på den ersättning artistens eller idrottsutövarens ”image” genererar.

Eftersom artikel 17 är tillämplig på inkomst från aktiviteter som utförs av entertainers är det av central betydelse att fastsälla vilken typ av aktiviteter en entertainer får betalt för att utföra. I nya kommentarer redogörs för olika inkomstbringande aktiviteter vilka faller in under artikelns tillämpningsområde. Som exempel kan nämnas att förberedelser och träning skall betraktas som verksamhet vilken entertainers normalt bedriver. Ersättning för sådan verksamhet kan således beskattas i källstaten. Om en entertainer erhåller inkomst för verksamhet som bedrivits i flera olika stater skall rätten att beskatta inkomsten fördelas mellan staterna mot bakgrund av i vilken omfattning verksamheten bedrivits i respektive stat.

Andra stycket av artikel 17 innebär att om inkomsten som genereras av en entertainer tillfaller något annat rättssubjekt än entertainern så kan inkomsten ändå beskattas i källstaten. Detta innebär t.ex. att ett artistbolag där entertainern är anställd kan bli skattskyldigt i källstaten. I nya kommentarer till artikel 17.2 klargör dock CFA att prispengar som tillfaller ägare av tävlingsredskap såsom racerbilar, båtar, hästar etc. inte omfattas av artikel 17.2 såvida inkomsten inte mottas å bilförarens, båtförarens eller jockeyn vägnar. Anledningen är att sådan ersättning saknar direkt koppling till entertainerns (förare/jockey) prestation.

Axel Hilling är lektor i affärsrätt vid Linköpings universitet.