När jag skriver detta är det en vecka kvar till en stor konferens i Sunne, en konferens som alla svenska aktiva forskare i skatterätt är inbjudna till. Det är Skattenytts ägare, den vetenskapliga stiftelsen TOR/Skattenytt, som arrangerar denna konferens. Konferensen är ett regelbundet event för alla svenska aktiva skatteforskare. Allt överskott som Skattenytt genererar går till vetenskaplig verksamhet på skatteområdet. Du som läsare och prenumerant stödjer således viktig vetenskaplig verksamhet. Skattenytt är den enda skatterättsliga tidskriften som är helt oberoende och direkt knuten till universitet- och högskolevärlden. Jag tror att alla vi som jobbar med tidskriften, förlaget, justitieråd, anställda i Skatteverket, rådgivare och andra experter är glada över att kunna bidra till att forskningen stöttas. Det gör vi genom att försöka ge dig ett intressant och matnyttigt nummer varje gång.
I det här numret presenterar vi bland annat det återkommande inslaget Skatterättsnämndens förhandsbesked, författat av Skatterättsnämndens ordförande. Det är ett mycket viktigt bidrag, eftersom det systematiserar samtliga lämnade förhandsbesked på ett sökvänligt sätt. Jag hoppas att du kommer att ha nytta av detta bidrag, och att du haft nytta av de tidigare artiklarna vad gäller förhandsbeskeden. Hör av dig annars!
En annan intressant sak i detta nummer är mål C-318/10 SIAT, som behandlas av Cejie och Hilling under Internationellt. Målet handlar om avdragsregler för utländska tjänster, som är beroende av skattebehandlingen i det andra landet. EU-domstolen anför i p. 18 följande:
”Domstolen har vid upprepade tillfällen slagit fast att artikel 49 EG utgör hinder för tillämpning av en nationell lagstiftning som innebär att det blir svårare att tillhandahålla tjänster mellan medlemsstater än att tillhandahålla tjänster inom en medlemsstat (se, bland annat, dom av den 11 juni 2009 i de förenade målen C155/08 och C157/08, X och Passenheim-van Schoot, REG 2009, s. I5093, punkt 32, och där angiven rättspraxis). Nationella åtgärder som innebär att utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster förbjuds, hindras eller blir mindre attraktivt betraktas som inskränkningar i nämnda frihet (se, bland annat, dom av den 4 december 2008 i mål C330/07, Jobra, REG 2008, s. I9099, punkt 19, och av den 22 december 2010 i mål C287/10, Tankreederei I, REU 2010, s. I0000, punkt 15).”
En tanke som infinner sig: kan inte de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna medföra att det kan bli svårare för ett belgiskt finansieringsbolag att låna ut medel till ett svenskt koncernbolag, än vad det skulle vara för ett motsvarande svenskt finansieringsbolag? Unionsrätt är komplicerat även för de allra främsta domarna. Fortsättning följer ...
Roger Persson Österman, i början av september.