Innehåll

Skattenytt nr 5 2012 s. 319

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Beräkning av lönebaserat utrymme när andelar förvärvats under året före beskattningsåret

Bestämmelsen i 57 kap. 16 § IL har fått ett nytt tredje stycke som trätt i kraft 1 januari 2012. Bestämmelsen är utformad på så sätt att om en andel ägts under del av året före beskattningsåret så ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen.

Enligt Skatteverket ger bestämmelsen uttryck för att det ska ske en beräkning av det lönebaserade utrymmet för hela företaget men med den begränsningen att endast löner som utbetalts under perioden som andelen ägts får ingå i beräkningen.

Därefter skall det framräknade lönebaserade utrymmet med stöd i bestämmelsens tredje stycke fördelas ut på andelarna i företaget. Eftersom begränsningen endast avser andelar förvärvade under året före beskattningsåret så är det endast dessa andelar som skall tillgodoräknas det begränsade lönebaserade utrymmet.

Andelar som ägts under hela året före beskattningsåret tillgodoräknas liksom tidigare ett lönebaserat utrymme utan den här aktuella begränsningen. (2012-02-13, dnr 131 109867-12/111)

Kommentar: Ställningstagandet är framtaget med anledning av att det från och med den 1 januari 2012 införts en bestämmelse i 57 kap. 16 § IL som anger att om en andel ägts under del av året före beskattningsåret, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen. Sedan tidigare har proportionering gällt om ”löneföretaget” varit ett dotterföretag men motsvarande regel har inte funnits om företaget varit direktägt av en fysisk person. Tidigare kunde man således erhålla dubbla löneunderlag genom att som fysisk person i slutet av löneåret köpa ut ett dotterföretag. Den nya regeln i 16 § har tillkommit för att förhindra detta.

1.2 Kapital

Uppskov med beskattning av kapitalvinst på andel i oäkta bostadsföretag

Kapitalvinst vid försäljning av bostadsrätt beskattas med 30 procent om bostadsrättsföreningen vid ingången av försäljningsåret inte är ett privatbostadsföretag. Uppskov kan medges om föreningen vid tidpunkten för försäljningen uppfyller förutsättningarna för att vara ett privatbostadsföretag.

Slutligt uppskov kan bestämmas vid samma taxering som kapitalvinsten ska beskattas. Om uppskovet är lägre än kapitalvinsten, ska den överskjutande delen av kapitalvinsten beskattas med 30 procent. Det gäller även för kapitalvinst som ska beskattas på grund av att den skattskyldige begär ett lägre uppskov än vad som är möjligt.

Vid återföring av ett preliminärt uppskov ska en tvingande återföring beskattas med 30 procent, som gäller för kapitalvinst på den tidigare sålda bostadsrätten. En frivillig återföring av ett preliminärt uppskov ska dock beskattas med 22 procent om ersättningsbostaden är en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt. (2012-01-30, dnr 131 58680-12/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns ett åskådliggörande exempel.

Beräkning av lönebaserat utrymme när andelar förvärvats under året före beskattningsåret

(Se ovan under avsnitt 1.1)

2 Mervärdesskatt

Tjänst på vara i tullager eller skatteupplag, mervärdesskatt

När en näringsidkare som är etablerad i Sverige förvärvar en tjänst i form av värdering av eller arbete på en vara som är placerad i ett tullager eller skatteupplag i Sverige är tjänsten omsatt inom landet och tjänsten kan omfattas av undantaget från skatteplikt.

Undantaget från skatteplikt för omsättning av en sådan tjänst är inte tillämpligt när tjänsten tillhandahålls näringsidkarens etablering i ett annat land. Tjänsten är då omsatt utomlands och undantaget från skatteplikt kan inte tillämpas.

Om de berörda tjänsterna utförs i ett lager som är placerat i ett annat medlemsland än Sverige finns det enligt Skatteverkets bedömning en skillnad mellan tullager och skatteupplag. Skillnaden får till följd att undantaget från skatteplikt kan tillämpas när en näringsidkare som är etablerad i Sverige köper en tjänst avseende en vara som är placerad i ett tullager men inte när varan är placerad i ett skatteupplag i ett annat medlemsland.

När en vara upphör att vara placerad i ett tullager eller ett skatteupplag ska en tjänst på varan som har beskattats i samband med förvärvet inte beskattas när varan tas ut från det särskilda lagret. Det är därför viktigt att veta hur tjänsten bedömts när det gäller omsättningsland och undantag från skatteplikt för att den som tar ut varan från lagret ska kunna beräkna mervärdesskatten korrekt. (2012-01-11, dnr 131 694453-11/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns sex åskådliggörande exempel.

Innebörden av begreppet ”Slutlig användning eller förbrukning” i reglerna om varor i vissa lager

Med slutlig användning eller förbrukning i de särskilda reglerna om vissa lager avses slutlig konsumtion. För att en omsättning i ett lager inte ska betraktas som en omsättning för slutlig konsumtion ska det vara fråga om en omsättning som utgör en direkt eller indirekt kostnad i en av förvärvaren bedriven verksamhet som helt eller delvis medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning. (2012-01-13, dnr 131 863243-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet besvarar Skatteverket tre frågeställningar för att åskådliggöra verkets syn.

Skatterättsnämndens förhandsbesked från den 10 februari 2004 avseende skattskyldighet till mervärdesskatt för bolagsmän i kommanditbolag

Högsta förvaltningsdomstolen har den 19 februari 2007, mål nr 6905-05, fastställt ett förhandsbesked avseende ett kommanditbolags betalningar till delägarbolag. Med anledning av denna dom har Skatteverket tagit fram ett ställningstagande den 15 maj 2007, dnr 131 180121-07/111, Transaktioner mellan delägare och HB/KB. I sammanfattningen av ställningstagandet anges följande.

”Skatteverket gör bedömningen att när en delägare i ett HB/KB tillhandahåller en vara eller tjänst till bolaget endast i utbyte mot en viss del av bolagets framtida resultat är det inte fråga om en omsättning i mervärdesskattehänseende. Delägaren erhåller i ett sådant fall inte någon ersättning som är direkt kopplad till tillhandahållandet.

Om delägaren tillhandahåller en vara eller tjänst till bolaget mot en ersättning som inte är direkt beroende av bolagets framtida resultat är det fråga om en omsättning i mervärdesskattehänseende. Delägaren agerar i ett sådant fall på samma sätt som en utomstående som tillhandahåller varor eller tjänster till bolaget mot ersättning.”

Med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens dom ska Skatterättsnämndens förhandsbesked den 10 februari 2004, dnr 130 2627-04/5931, rörande kommanditbolags betalningar till ett delägarbolag inte anses utgöra gällande rätt. Skatteverkets ställningstagande från den 15 maj 2007 får anses spegla nu gällande rätt. (2012-01-26, dnr 131 25199-12/111)

Frågor med anledning av Skatteverkets ställningstagande om företagsförmedling

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för sin syn vad gäller bedömningen av skatteplikt, Mervärdesskatt; Företagsförmedling, skatteplikt (2011-08-23, dnr 131 569884-11/111). Med anledning av detta ställningstagande har ett antal frågor uppkommit.

Bedömningarna i detta dokument har gjorts med utgångspunkt från 3 kap. 9 § tredje stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200) samt artikel135.1 fi rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet.

Fråga 1 – Alla eller en del av aktierna i företaget

Vid uppdrag om företagsförmedling förekommer det att förmedlaren får i uppdrag att förmedla alla eller en del av aktierna i ett företag. Om ett sådant förmedlingsuppdrag leder till att uppdragsgivaren säljer en viss del av aktierna i företaget medför det då att en sådan förmedling ska anses undantagen från skatteplikt i enlighet med det synsätt som beskrivs i ställningstagandet?

Svar

Ja, det har ingen betydelse om uppdraget består av att förmedla alla eller en del av aktierna i ett företag. Antalet aktier som förmedlas påverkar inte tjänstens karaktär.

Fråga 2 – Fast arvode

I avtal om företagsförmedling förekommer det ibland att en viss del av eller hela ersättningen utgår i form av fasta arvoden. Ersättningen beräknas alltså inte utifrån att aktie- eller inkråmsöverlåtelsen blir av utan förmedlaren får behålla hela eller del av ersättningen även om den underliggande transaktionen inte äger rum. Om ett sådant avtal resulterar i en försäljning av aktier, har det då någon betydelse för bedömningen av tjänsten att ersättningen helt eller delvis utgår i form av fasta arvoden?

Svar

Nej, det saknar betydelse för bedömningen om ersättningen erhålls helt eller delvis i form av fasta arvoden. Skatteverket har i ställningstagande Mervärdesskatt; Företagsförmedling, skatteplikt 2011-08-23, dnr 131 569884-11/111, skrivit

”För att en tjänst ska kunna vara en förmedlingstjänst ska ersättningen vara villkorad av att en eller flera huvudtransaktioner äger rum”

Skrivningen ska dock inte tolkas som att det avgörande för tjänstens karaktär av förmedlingstjänst är om ersättningen utgår i form av fasta och/eller rörliga arvoden. En bedömning av tjänstens karaktär och vad som efterfrågas av förmedlarens kund ska göras utifrån hela avtalet i varje enskilt fall. Tjänsten ska till sin karaktär anses vara en förmedlingstjänst när det framgår av avtalet att tjänsten ska resultera i en förmedling av företaget i form av en aktie- eller inkråmsöverlåtelse. Om tjänsten resulterar i en försäljning av aktierna så anser Skatteverket att den omfattas av undantaget för förmedling av aktier.

Fråga 3 – Förskott vid öppna avtal

Hur ska redovisning av mervärdesskatten ske vid förskottsfakturering när det gäller s.k. öppna avtal? Ska utgående skatt först påföras och sedan eventuellt rättas? Eller ska transaktionen anses vara undantagen från skatteplikt tills det visar sig att mervärdesskatt ska tas ut, dvs. om uppdraget resulterar i överlåtelse av inkråmet?

Svar

Ett uppdrag som formulerats som ett s.k. öppet avtal kan resultera i antingen en skattepliktig eller en skattefri förmedlingstjänst. Det är vad som slutligen överlåts som avgör om förmedlingstjänsten är skattepliktig eller inte. Skattskyldigheten för förskott som erhålls vid öppna avtal får därför avgöras utifrån de faktiska omständigheterna vid den tidpunkt då förskottet erhålls. Om det sannolika utfallet vid förskottstidpunkten är att uppdraget resulterar i en aktieöverlåtelse så ska mervärdesskatt inte tas ut på förskotten. Om det trots detta visar sig att uppdraget slutligen resulterade i en inkråmsöverlåtelse så ska mervärdesskatt tas ut på tidigare erhållna förskott och rättelse ska göras för den redovisningsperiod under vilken tjänsten tillhandahålls.

I vissa fall är det vid tidpunkten för förskottsbetalningen inte möjligt att bedöma om uppdraget kommer resultera i en aktieöverlåtelse eller i en inkråmsöverlåtelse. I ett sådant fall utlöser förskottet ingen skattskyldighet, eftersom det inte är ett förskott för en viss bestämd tjänst. Mervärdesskatt ska därför inte påföras på förskottet. Om det visar sig att uppdraget slutligen resulterade i en inkråmsöverlåtelse så ska mervärdesskatt tas ut på tidigare erhållna förskott för den redovisningsperiod under vilken tjänsten tillhandahålls.

Fråga 4 – Ej genomförd försäljning vid öppna avtal

Hur ska ersättningen beskattas om ett öppet avtal avbryts och det därför inte blir någon försäljning av företaget, men företagsförmedlaren trots detta har rätt att behålla hela eller delar av redan fakturerad ersättning?

Svar

Ett uppdrag som avbryts i förtid ska beskattas om inte förmedlaren kan visa att avsikten hela tiden varit att förmedla aktierna i bolaget.

Fråga 5 – Rådgivningstjänst av underentreprenör

Det förekommer i vissa avtal om företagsförmedling att förmedlaren har rätt till ersättning för kostnader för externa rådgivare som har direkt samband med den genomförda aktieöverlåtelsen. Ibland gäller detta enbart under förutsättning att förmedlarens kund har godkänt anlitandet av den externa rådgivaren. Om förmedlaren ingår avtal med de externa rådgivarna och sedan vidarefakturerar de inköpta rådgivningstjänsterna till sin kund, ska det då göras en uppdelning av beskattningsunderlaget?

Svar

Nej, uppdelning ska normalt inte ske i dessa fall utan hela förmedlarens uppdrag ska ses som ett tillhandahållande. I och med att de externa rådgivarna är underentreprenörer som anlitas av förmedlaren är ersättningen som förmedlaren tar ut för denna rådgivning ersättning för tjänster som han har tillhandahållit i eget namn. Även om rådgivningen skulle vara betydande så behöver det inte förta att det är en förmedlingstjänst som förmedlaren tillhandahåller. Det är endast i de fall någon tjänst saknar koppling till själva förmedlingen som uppdelning av förmedlarens ersättning ska ske. Detta kan t.ex. vara fallet om det ingår tjänster som ska tillhandahållas efter att försäljningen av företaget är genomförd.

Fråga 6 – Rådgivning

Ett uppdrag om företagsförmedling som slutligen resulterar i en aktieförmedling kan inkludera rådgivningstjänster som endast utförts för att få fram underlag för en eventuell inkråmsöverlåtelse. Ska sådana tjänster brytas ut och anses utgöra separata skattepliktiga tjänster skilda från själva aktieförmedlingen?

Svar

Nej, det är fråga om en enda tjänst i form av företagsförmedling som i sin helhet omfattas av undantaget från skatteplikt för förmedling av aktier då den resulterade i en överlåtelse av aktierna. Någon uppdelning ska således inte ske.

Rådgivning ingår normalt sett som ett naturligt led i en förmedlares uppdrag. Inslagen av rådgivning förtar inte tjänstens karaktär av förmedlingstjänst och får objektivt sett anses utförda för att genomföra förmedlingstjänsten som sådan. Rådgivningen avseende en eventuell inkråmsöverlåtelse är så nära kopplad till själva förmedlingen att det vore konstlat att se den som en separat tjänst i förhållande till förmedlingsuppdraget i övrigt. Det är därför fråga om ett tillhandahållande av en enda tjänst, en förmedlingstjänst.

Det är sedan vad som faktiskt överlåts som slutligen avgör om förmedlingstjänsten till sin karaktär är sådan att den omfattas av undantaget. I och med att den aktuella förmedlingstjänsten slutligen resulterade i en överlåtelse av aktierna i företaget så omfattas förmedlingstjänsten i sin helhet av undantaget från skatteplikt för förmedling av aktier.

Fråga 7 – Aktie- och inkråmsöverlåtelse

Ska en uppdelning av beskattningsunderlaget ske om företagsförmedlingen har resulterat i både en aktieavyttring och en inkråmsöverlåtelse?

Svar

Om det är så att företagsöverlåtelsen verkligen har resulterat i två separata överlåtelser, en aktieavyttring och en inkråmsöverlåtelse, så ska uppdelning ske.

Fråga 8 – Avdragsrätt för ingående skatt vid öppna avtal

Har en förmedlare avdragsrätt för ingående skatt på förvärv som ska användas för sådana uppdrag som formulerats som öppna avtal? När förvärven görs vet inte förmedlaren om uppdraget kommer att resultera i en skattepliktig förmedlingstjänst som medför avdragsrätt eller en skattefri förmedlingstjänst som inte medför avdragsrätt.

Svar

Ett uppdrag som formulerats som ett öppet avtal kan resultera i antingen en skattepliktig eller en skattefri förmedlingstjänst. Det är vad som slutligen överlåts, aktier eller inkråm, som avgör om förmedlingstjänsten är skattepliktig eller inte.

Avdragsrätten för ingående skatt inträder i princip när förvärvet görs. Det är också vid detta tillfälle avdragsrättens räckvidd ska bedömas. En förmedlare har avdragsrätt för ingående skatt på förvärv som används för skattepliktiga förmedlingstjänster. Däremot föreligger inte avdragsrätt för ingående skatt på förvärv som används för skattefria förmedlingstjänster.

Förmedlaren har bevisbördan för att villkoren för avdragsrätt är uppfyllda. I princip föreligger rätt till omedelbart avdrag för den ingående skatten. Detta förutsätter dock att förmedlaren med faktiska omständigheter åtminstone kan göra det sannolikt att förvärvet ska användas för en skattepliktig förmedlingstjänst. Om användningen är oklar och förvärvet lika gärna kan användas för en skattepliktig förmedlingstjänst som en skattefri förmedlingstjänst, får däremot avdraget inte göras. Avdrag för ingående skatt kan därför normalt inte göras om ett förvärv ska användas för ett förmedlingsuppdrag som formulerats som ett öppet avtal.

Om det senare visar sig att uppdraget resulterar i en skattepliktig förmedlingstjänst får avdraget för ingående skatt göras genom korrigering av skatten för den redovisningsperiod som den ingående skatten ursprungligen skulle ha redovisats. Motsvarande gäller om uppdraget avbryts i förtid och den ersättning som erhållits har beskattats (se svar på fråga 4).

Om avdrag för ingående skatt har gjorts vid förvärvet och det senare visar sig att uppdraget resulterar i en skattefri förmedlingstjänst, ska avdraget korrigeras för den redovisningsperiod under vilken det har gjorts. Motsvarande gäller om uppdraget avbryts i förtid och den ersättning som erhållits inte beskattas (se svar på fråga 4). (2012-02-21, dnr 131 78171-12/111)

3 Övrigt

Upphävande av ställningstagande ”Kvittning av ersättning enligt ersättningslagen mot skatte- och avgiftsfordringar (Borgenärsområdet)

Detta ställningstagande upphäver Skatteverkets ställningstagande den 23 juni 2005, dnr 130 355558-05/111. (2011-12-15, dnr 131 853390-11/111)

Kommentar: Genom skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, har det införts en bestämmelse om förbud mot kvittning. Till följd av den nya bestämmelsen är ställningstagandet inte längre aktuellt och ska därför upphöra att gälla.

Byggnadstypen på småhus och bostadsbegreppet (Fastighetstaxering)

För att en byggnad ska anses vara inrättad för boende och därmed kunna indelas i byggnadstypen småhus bör den ha en utrustning för boendets olika funktioner; matlagning, förvaring och hygien m.m. Med hänsyn till den yta som dessa boendefunktioner kräver, bör byggnaden ha en yta som åtminstone uppgår till 12 kvm uttryckt i boarea. (2011-12-27, dnr 131 880650-11/111)

Vindkraftsproducents egenförbrukning av el när den egna vindkraftsproduktionen inte räcker till, energiskatt (Punktskatt)

I lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, finns inga bestämmelser om avräkning för el, vilket innebär att bestämmelserna om skattskyldighetens inträde för el gäller varje enskild kWh för sig. Enligt dessa bestämmelser inträder skattskyldigheten för den som är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § 1 eller 2 LSE när el levereras till vissa förbrukare eller när den tas i anspråk för annat ändamål än försäljning. Det är således inte möjligt att skattemässigt anse att en vindkraftproducents elförbrukning vid en viss uttagspunkt utgörs av el som producenten framställt vid ett senare tillfälle än förbrukningstidpunkten. Det är inte heller möjligt att göra en avräkning gentemot ett tidigare överskott som uppstått då producenten framställt mer el än vad denne för tillfället haft behov av.

Ett företag som framställer vindkraft och överlåter produktionsöverskottet till ett elhandelsföretag anses yrkesmässigt leverera el och blir därmed skattskyldig som leverantör. (2012-01-30, dnr 131 72782-12/1211)

Kommentar: Vid kontroll av att energiskatt på el redovisats korrekt kommer Skatteverket inte att kräva mätvärden för kortare tidsperioder än en timme.

Trängselskatt och vägtrafikskatt – retroaktiv befrielse från skatteplikt (Fordonsskatt)

Bil kan undantas från skatteplikt enligt 6 § lag (2004:629) om trängselskatt, LTS. Enligt 2 kap. 3 § vägtrafikskattelagen (2006:227), VSL, kan fordon befrias från skatteplikt. Vid beslut enligt 6 § LTS och beslut enligt 2 kap. 3 § VSL ska befrielse gälla från och med det datum då ansökan härom kom in till Skatteverket förutsatt att förutsättningar för befrielse förelåg vid detta datum. Om sådana förutsättningar föreligger först vid ett senare datum än då ansökan kom in ska befrielse gälla från och med detta senare datum. Av beslut om befrielse från skatteplikt ska framgå från och med vilken tidpunkt befrielse gäller. (2012-01-30, dnr 131 71104-12/111)

Kommentar: Skatteverket har åskådliggjort sin uppfattning med ett exempel i ställningstagandet.

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...