Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Andelskraft
Den som har rätt att erhålla andelskraft (”minoritetshavaren”) ska behandla utgiften i form av bidrag som utgivits till majoritetshavaren för förnyelseinvesteringar i inventarier, byggnader och markanläggningar som en immateriell rättighet i enlighet med 18 kap. 1 § andra stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Den som har skyldighet att utge andelskraft (”majoritetshavaren”) ska behandla bidrag för förnyelseinvesteringar i inventarier, byggnader och markanläggningar som erhållits från minoritetshavare som en skattepliktig inkomst. Inkomsten beskattas i enlighet med god redovisningssed i takt med leveransen av andelskraft, vilket i praktiken torde motsvara inventariernas, byggnadernas respektive markanläggningarnas nyttjandeperiod.
Majoritetshavarens totala utgift för förnyelseinvesteringar i inventarier, byggnader och markanläggningar, inklusive bidrag från minoritetshavare, behandlas i enlighet med 18 kap. 1 § första stycket, 19 kap. respektive 20 kap. IL.
Vad nu sagts ska även gälla ersättningskraft. (2012-03-09, dnr 131 119131-12/111)
1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter
Ansvar för arbetsgivaravgifter – mottagare omfattas inte längre av A-SINK – ändrade regler
(Se nedan under avsnitt 1.4)
Skattefri kostnadsersättning till dagbarnvårdare
Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som motsvaras av avdragsgilla utgifter och som betalas ut av en kommun ska varken tas upp i kontrolluppgiften eller i inkomstdeklarationen. Sådan kostnadsersättning är således skattefri, och avdrag får då inte göras för utgifter som täcks av ersättningen. Motsvarande bör gälla även i de fall dagbarnvårdaren är anställd av en privat arbetsgivare som bedriver barnomsorgsverksamhet, under förutsättning att arbetsgivaren får kommunal barnomsorgspeng och tillämpar samma regler för beräkning av kostnadsersättningen som gäller för kommunalt anställda.
Övriga privata arbetsgivare som bedriver dagbarnvård utan att få kommunal barnomsorgspeng kan inte tillämpa regeln om skattefri kostnadsersättning. (2012-03-08, dnr 131 161248-12/111)
Avdrag för egen psykoterapi som ingår obligatoriskt i utbildning under pågående anställning m.m.
En anställd psykiatriker, psykolog, socionom eller annan person med ett omvårdnadsyrke, som vidareutbildar sig till legitimerad psykoterapeut, kan medges avdrag för utgifter för egen psykoterapi som obligatoriskt ingår i utbildningen.
Detta gäller under förutsättning att utbildningen jämställs med att den anställde utför sitt arbete. Så anses vara fallet om arbetsgivaren betalar lön samt kurskostnader för den anställde under utbildningstiden. (2012-03-19, dnr 183140-12/111)
Kommentar: Detta ställningstagande innebär ett komplement till det som sägs om avdrag för egenterapi i avsnitt 3.4 i ställningstagandet om skattekonsekvenser vid utbildning under pågående anställning 2011-04-12, dnr 131 55196-11/111.
1.3 Kapital
Hur bestäms marknadsvärdet för ett finansiellt instrument på ett investeringssparkonto?
Skatteverket anser att följande bör gälla vid marknadsvärdering av finansiella instrument på ett investeringssparkonto:
Värdering
Vid kvartalsvärdering bör senast noterad betalkurs dagen innan kvartalets början användas.
Vid överföring av finansiella instrument till ett konto används senast noterad betalkurs närmast före överföringstidpunkten.
För ett finansiellt instrument som saknar avslut de senaste fem dagarna före värderingstidpunkten, används istället senaste köpkurs närmast före värderingstidpunkten.
Marknadsplatser
Om ett finansiellt instrument handlas på mer än en marknadsplats inom Sverige bör i första hand betalkursen på den marknadsplats där det finansiella instrumentet är primärnoterad användas.
Om ett finansiellt instrument handlas både inom och utanför Sverige bör i första hand betalkursen på den svenska marknaden användas.
Om handel sker på flera utländska marknadsplatser används i första hand betalkursen på den marknadsplats där det finansiella instrumentet är primärnoterad.
Investeringsfonder
För fondandelar bör vid värderingen i första hand den beräknade NAV-kursen användas.
För fondandelar där det inte beräknas någon NAV-kurs varje vecka bör vid värderingen istället indikativ NAV-kurs användas. Detta gäller om den indikativa kursen, jämfört med den faktiska NAV-kursen, tidsmässigt ligger närmare värderingstidpunkten.
För börshandlade fondandelar bör värderingen göras på samma sätt som för andra noterade tillgångar.
Utländsk valuta
Vid värdering av utländsk valuta och av finansiella instrument noterade i utländsk valuta bör den dagliga s.k. fixkursen användas.
Vid värderingen bör en kurs med två decimaler användas och avrundning sker alltid nedåt. (2012-03-02, dnr 131 75633-12/111)
1.4 Internationell beskattning
Ansvar för arbetsgivaravgifter – mottagare omfattas inte längre av A-SINK – ändrade regler
Av ett tidigare ställningstagande framgår att Skatteverkets bedömning är att när det i efterhand kan konstateras att personen inte längre omfattas av A-SINK så ska arbetsgivaravgifter betalas (Skatteverket 2005-02-14, dnr 130 92658-05/111).
Reglerna i 2 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980), som innebar att arbetsgivaravgifter inte togs ut på ersättningar som omfattades av A-SINK, har upphört att gälla (SFS 2009:1064). Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 31 december 2009. Det innebär att ovan nämnda ställningstagande inte är aktuellt att tillämpa efter detta datum.
Från och med den 1 januari 2010 ska således arbetsgivaravgifter betalas på inkomster som beskattas enligt A-SINK förutsatt att personen ska omfattas av svensk socialförsäkring. (2012-02-29, dnr 131 127509-12/111)
Befrielse från kostnadsränta då skatten betalats i fel land men i rätt tid
Om en skattskyldig betalar skatt i rätt tid men av misstag i fel land, utgör detta inte synnerliga skäl för räntebefrielse i enlighet med 65 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Skatteverket ska ändå befria den skattskyldige från den del av kostnadsräntan som överstiger basräntan om
misstaget beror på en svår skatterättslig bedömning som
den skattskyldige saknade tidigare erfarenhet av och
den skattskyldige självmant rättat det uppkomna felet.
(2012-03-28, dnr 131 213836-12/111)
2 Mervärdesskatt
Undantaget för skatteplikt för utbildning, mervärdesskatt
Undantaget från skatteplikt för utbildning kan endast tillämpas för vissa utbildningstjänster. För grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning krävs dessutom att tjänsten utförs av det allmänna eller en erkänd utbildningsanordnare.
För att en tjänst ska kunna klassificeras som en utbildningstjänst krävs att tillhandahållaren ger utbildningen under eget ansvar. När utbildningen tillhandahålls av en underentreprenör måste det bedömas om utbildningen utgör en självständig del i förhållande till huvudmannen. Det är bara i dessa fall som det kan vara frågan om en utbildning som ges under eget ansvar. Begreppet utbildning omfattar inte uthyrning av personal även om personalen ska agera som lärare hos uppdragsgivaren.
En kommersiell utbildare som tillhandahåller utbildning på en ansvarig utbildningsanordnares vägnar ska ses som en erkänd utbildningsanordnare. Det har ingen betydelse i vilket led den kommersiella utbildaren tillhandahåller tjänsten utan det avgörande är att det är fråga om en utbildningstjänst och att utbildningen utförs på den ansvarige utbildningsanordnarens vägnar.
Även tjänster med nära anknytning till utbildning kan under vissa förutsättningar undantas från skatteplikt. (2012-03-02, dnr 131 122069-12/111)
Kommentar: Detta ställningstagande ersätter det tidigare ställningstagandet Undantaget från skatteplikt inom utbildningsområdet, daterat 2008-08-29, dnr 131 715471-07/111 samt förtydligandet av detta ställningstagande daterat 2011-08-22, dnr 131 418300-11/111. Ställningstagandet syftar till ett förtydligande av vad som utgör utbildning och en utvidgning av vilka som kan anses vara erkända utbildningsorgan.
Fiskelag, mervärdesskatt
När fiske bedrivs gemensamt av fiskare och fartygsägare i ett s.k. fiskelag föreligger ett enkelt bolag. Varje fiskare är skattskyldig för sin andel i det enkla bolaget.
Endast efter särskild ansökan kan Skatteverket besluta att en av fiskarna i fiskelaget, t.ex. skepparen, ska få svara för redovisning och betalning av mervärdesskatt för samtliga i fiskelaget, s.k. representantredovisning. (2012-03-22, dnr 131 186274-12/111)
Skattesats för restaurang- och cateringtjänster i samband med konferenser m.m.
Enligt Skatteverkets uppfattning ska restaurang- och cateringtjänster som tillhandahålls tillsammans med andra varor eller tjänster i normalfallet ses som separata tjänster och beskattas med den reducerade mervärdesskattesatsen 12 procent.
Restaurang- och cateringtjänster som ingår i ett konferensarrangemang ska dock beskattas med samma skattesats som arrangemanget i dess helhet, alltså med 25 procent. Som regel får lunch som tillhandahålls i ett konferenspaket anses ingå i konferensarrangemanget. Detsamma gäller kaffe, smörgåsar, mineralvatten och liknande. Andra måltider, såsom frukost, kvällsmåltider och banketter får däremot i normalfallet inte anses ingå i ett konferensarrangemang utan de ska beskattas separat.
I ställningstagandet ges exempel på tillhandahållanden där restaurang- och cateringtjänster ingår som en del. I varje exempel anges vilken skattesats som Skatteverket anser ska tillämpas på de olika delarna. (2012-03-29, dnr 131 193650-12/111)
Kommentar: Till ställningstagandet finns hela 13 exempel som åskådliggör ställningstagandet i olika situationer.
3 Övrigt
Nyheter i namnlagen avseende namn som förvärvats i annat EES-land (Folkbokföring)
(2012-02-28, dnr 131 136381-12/111)
Befrielse från kostnadsränta då skatten betalts i fel land men i rätt tid (Skattebetalning)
(Se ovan under avsnitt 1.4)
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.