Skattenytt nr 10 2013 s. 722

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Begreppet ”samma eller likartad verksamhet” vid överföring av verksamhet efter karenstidens utgång

Överföring av verksamhet från ett fåmansföretag till ett annat sådant företag omfattas inte av bestämmelsen om ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om andelsägarens andelar i det överlåtande företaget inte är kvalificerade vid tidpunkten för överföringen på grund av att karenstiden i samma paragraf löpt ut. (2013-06-13, dnr 131 360656-13/111)

Kommentar: Skatteverket får många frågor som berör begreppet ”samma eller likartad verksamhet”. Detta med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens domar på senare år som berör detta begrepp, bl.a. de fem domarna i RÅ 2010 ref. 11. En av de mer frekventa frågorna handlar om huruvida man kan överföra likvida medel från ett bolag där man tidigare varit verksam i betydande omfattning men där karenstiden nu löpt ut och andelarna därför blivit icke kvalificerade. Man tänker starta upp ett nytt företag där man kommer att vara verksam i betydande omfattning. Man bildar därför ett NYAB till vilket ägaren överlåter en del av andelarna i det gamla bolaget. Därefter löses dessa andelar in och kapitalet som lösgörs används i den nya verksamheten. Med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens domar på detta område har en viss osäkerhet spridit sig om man kan göra på ovan beskrivna sätt utan att ”smitta ner” de kvarvarande andelarna i det gamla bolaget.

Vad Skatteverket kunnat finna har samtliga fall av överföring av verksamhet eller del av verksamhet som prövats i praxis genomförts från företag i vilket andelsägarens andelar är kvalificerade.

Syftet med bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet är att förhindra att hela eller del av en verksamhet flyttas mellan företag för att därmed undgå beskattning enligt bestämmelserna i 57 kap. IL.

Om andelsägarens andelar i ett fåmansföretag inte längre är kvalificerade på grund av att karenstiden i 57 kap. 4 § IL löpt ut så beskattas inte utdelning eller kapitalvinst på andelarna enligt bestämmelserna i kapitlet. Eftersom andelarna då inte omfattas av bestämmelserna så bör inte en överföring av verksamhet från fåmansföretaget till ett annat sådant företag anses innebära att bestämmelserna kringgås.

Sett mot syftet med bestämmelserna i 57 kap. IL kan bestämmelsen i 57 kap. 4 § första stycket 1 IL tolkas så att den förutsätter att den generella karensen i paragrafen inte löpt ut.

Hur mycket kan man få betalt för obeskattade vinstmedel samtidigt som den s.k. ventilen normalt skulle kunna vara tillämplig?

Om man får mer betalt än 80 procent för obeskattade vinstmedel bör man regelmässigt lämna en skalbolagsdeklaration för att med säkerhet veta att man slipper en skalbolagsbeskattning. Observera att även om man får mindre betalt än 80 procent för de obeskattade vinstmedlen kan skalbolagsbeskattning komma ifråga exempelvis i sådana fall där bolagsskatten inte blir betald och man samtidigt inte lämnat in en skalbolagsdeklaration. (2013-07-03, dnr 131 427871-13/111)

Kommentar: Ställningstagandet är framtaget med anledning av att bolagsskattesatsen sänkts till 22 procent. När skalbolagsreglerna infördes var riktvärdet 75 procents ersättning för obeskattade vinstmedel, men då var bolagsskattesatsen 28 procent. I dag torde man regelmässigt få mer betalt än 75 procent för obeskattade vinstmedel. För att man inte i onödan ska tvingas lämna en skalbolagsdeklaration för att undvika skalbolagsbeskattning i dessa fall har gränsen höjts.

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Bilförmån – nya miljöbilar våren 2013

För miljöbilar finns särskilda regler om nedsättning av förmånsvärdet. För nytillkomna miljöbilar under våren 2013 anges hur nedsättningen ska göras, dvs. vilka bilmodeller som bör anses som närmast jämförbara bil vid beräkningen. (2013-07-02, dnr 131 391559-13/111)

Kommentar: I ställningstagande finns 28 nytillkomna miljöbilar med tillverkningsår 2013.

1.3 Kapital

Begreppet ”samma eller likartad verksamhet” vid överföring av verksamhet efter karenstidens utgång

(Se ovan under avsnitt 1.1)

Hur mycket kan man få betalt för obeskattade vinstmedel samtidigt som den s.k. ventilen normalt skulle kunna vara tillämplig?

(Se ovan under avsnitt 1.1)

1.4 Internationell beskattning

Beräkning av andelsägares resultat i delägarbeskattad juridisk person när andelarna förvärvas under räkenskapsåret från någon som inte har varit skattskyldig i Sverige

När skattskyldighet för en verksamhet i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person eller i ett svenskt handelsbolag inte tidigare förelegat i Sverige men på grund av byte av andelsägare inträder så anser Skatteverket att varken intäktsposter eller kostnadsposter som uppkommit före skattskyldighetens inträde ska tas med vid beräkning av det resultat som ska beskattas i Sverige. Resultatet vid den svenska beskattningen ska beräknas utifrån att verksamheten påbörjats vid skattskyldighetens inträde. Anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter ska bedömas med tillämpning av reglerna om beskattningsinträde i 20 a kap. IL. (2013-06-14, dnr 131 380796-13/111)

Begreppet ”tjänsteexport” i ettårsregeln

Export av tjänster inom myndighetens ansvarsområde utgör tjänsteexport om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre omfattning och bedrivs med full kostnadstäckning. (2013-06-25, dnr 131 160103-13/111)

Kommentar: Ettårsregeln i 3 kap. 9 § IL gäller för anställda som åker ut på sådana uppdrag. Skatteverkets ställningstagande ”’Tjänstexport’ i ettårsregeln och myndigheters verksamhet inom ramen för EU:s s.k. twinningprogram” (Skatteverket 2006-06-14, dnr 131 371404-06/111) upphör att gälla.

2 Mervärdesskatt

Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet – mervärdesskatt

Begreppet beskattningsbar person omfattar alla fysiska och juridiska personer som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet. En verksamhet anses inte självständigt bedriven när den utgör inkomst av anställning eller uppdrag som beskattas som inkomst av tjänst.

En försäljning kan bli föremål för mervärdesskatt om den genomförs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Transaktioner som genomförs av privatpersoner ska inte beskattas, till exempel försäljning av privata tillgångar.

Begreppet ekonomisk verksamhet omfattar all försäljning av varor och tjänster som görs varaktigt. Tillfälliga transaktioner omfattas inte. Vid bedömningen av om en ekonomisk verksamhet föreligger ska en bedömning göras av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. I ställningstagandet ges exempel på omständigheter som normalt kännetecknar en ekonomisk verksamhet. (2013-06-25, dnr 131 386481-13/111)

Kommentar: Ställningstagandet är föranlett av att den 1 juli 2013 införs begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattelagen. Samtidigt utmönstras bland annat begreppen yrkesmässig verksamhet och näringsidkare. Ändringarna är inte avsedda att medföra några materiella förändringar.

Detta ställningstagande ersätter följande ställningstaganden: ”Mervärdesskatteregistrering” daterat 2004-09-28 (dnr 130 553888-04/111), ”Hobby – ekonomisk verksamhet” daterat 2004-12-14 (dnr 130 645783-04/111) och ”Hästrelaterad verksamhet” daterat 2004-12-22 (dnr 130 685459-04/111).

Mervärdesskatt för så kallade övningsföretag

Den som deltar i aktiviteter som syftar till att lära ut företagande och entreprenörskap och som genomförs under en i förväg bestämd och begränsad tid ska inte anses bedriva ekonomisk verksamhet. Exempel på sådana aktiviteter är de som genomförs av deltagare i utbildningsprogram som Ung Företagsamhet och inom ferieaktiviteter som Sommarlovsentreprenörerna. Deltagare i sådana utbildningar och aktiviteter ska inte betala mervärdesskatt på sina inkomster och inte heller registreras som skattskyldiga till mervärdesskatt. (2013-06-25, dnr 131 386491-13/111)

Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet – Mervärdesskattekonsekvenser för Ideella föreningar

När en ideell förening eller ett registrerat trossamfund (i fortsättningen används enbart begreppet förening) bedriver näringsverksamhet som undantagits från inkomstbeskattning räknas det inte som ekonomisk verksamhet. När en förening inte bedriver någon ekonomisk verksamhet är den inte heller en beskattningsbar person. En sådan förening är därför inte skattskyldig till mervärdesskatt för egna omsättningar av varor och tjänster som görs i en sådan verksamhet.

En förening som bedriver näringsverksamhet som undantas från inkomstskatt behandlas dock som en beskattningsbar person när den köper tjänster från utlandet. En sådan förening kan vara skyldig att själv betala mervärdesskatt för sådana inköp. Detsamma gäller en förening som är registrerad till mervärdesskatt, t.ex. på grund av unionsinterna förvärv av varor.

En förening som inte är en beskattningsbar person kan bli skyldig att betala mervärdesskatt vid förvärv av varor från ett annat EU-land. Detta under förutsättning att köpet avser nya transportmedel, punktskattepliktiga varor eller andra varor där det sammanlagda värdet av föreningens skattepliktiga förvärv under det löpande eller föregående kalenderåret överstiger 90 000 kr (förvärvströskeln).

Rätt till avdrag för ingående skatt finns endast om förvärvet görs för en verksamhet som medför skattskyldighet för mervärdesskatt, d.v.s. om föreningen är skattskyldig för egna omsättningar av varor och tjänster.

Om en förening bedriver ekonomisk verksamhet gäller de allmänna reglerna för avdragsrätt och rätt till återbetalning. (2013-06-25, dnr 131 393895-13/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter det tidigare ställningstagandet ”Ideella föreningars förvärv av tjänster från utlandet” daterat 2010-01-27, dnr 131 13366-10/111. Det nya ställningstagandet har tagits fram med anledning av att begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs i mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Ställningstagandet innebär ingen ändring i sak och medför ingen ändring av gällande beskattning av ideella föreningar och trossamfund.

Den 1 juli 2013 införs de nya begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattelagen. Samtidigt utmönstras bland annat begreppen yrkesmässig verksamhet och näringsidkare. Ändringarna är inte avsedda att medföra några materiella förändringar.

Myndigheter och begreppet ekonomisk verksamhet, mervärdesskatt

Enligt Skatteverkets bedömning bedriver staten, statliga affärsverk och kommuner ekonomisk verksamhet i någon omfattning och de är därmed beskattningsbara personer. Staten, statliga affärsverk eller kommuner är sådana myndigheter som kan omfattas av det särskilda undantaget från ekonomisk verksamhet som gäller för myndigheter. En myndighets verksamhet som ingår som ett led i myndighetsutövning eller avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighetutövning ska inte anses som ekonomisk verksamhet. Om myndighetsutövning bedrivs i konkurrens så ska en bedömning göras utifrån verksamheten som sådan om det föreligger en betydande snedvridning av konkurrensen. (2013-07-01, dnr 131 415747-13/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter följande ställningstaganden

  • Mervärdesskatt på avgifter enligt avgiftsförordningen (1991:191), daterat 1993-03-30, dnr 10468-93/900

  • Moms på kopior av allmänna handlingar, daterat 1999-09-23, dnr saknas

  • Skatteplikt för polisväsendets verksamhetstjänster, daterat 1999-10-27, dnr 4965-97/900

  • Mervärdesskatt på avgift för karantänsveterinärer, daterat 2004-03-11, dnr 130 4038-04/1152

  • Undantaget från yrkesmässig verksamhet i 4 kap. 7 § ML, daterat 2004-11-03, dnr 130 553890-04/111

  • Myndighetsutövning, daterat 2008-01-21, dnr 131 18187-08/111

  • Konkurrensregel för myndigheter med anledning av C-288/07, Isle of Wight Council m.fl., daterat 2008-11-26, dnr 131 559222-08/111

  • Tillämpningsinformation avseende ovan sistanämnda ställningstagande om konkurrensregeln

Ställningstagandet innebär ingen ändring jämfört med Skatteverkets tidigare tolkningar av olika frågor rörande myndighetsutövning.

3 Övrigt

Sekretess för namnteckning i deklaration (Sekretess, IT-rätt och PuL)

En skattskyldigs namnteckning i en deklaration är sekretessbelagd. (2013-06-07, 131 340991-13/111)

Kommentar: Dokumentet har uppdaterats med anledning av att sekretesslagen (1980:100) har ersatts av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Beräkning av utdelning i konkurs när lönegaranti utgått och arbetstagaren har oprioriterade lönefordringar som inte ersatts av lönegarantin (Borgenärsområdet)

När det i en konkurs bli aktuellt med utdelning för oprioriterade fordringsägare kan det finnas arbetstagare som fått ut lönegaranti och som även har oprioriterade lönefordringar som inte ersatts av lönegarantin. Vid beräkning av utdelning för en sådan lönefordran är det Skatteverkets uppfattning att sammanläggning ska ske med lönegarantiregressen endast till den del regressen avser oprioriterade lönefordringar. Till den del lönegarantin avser förmånsberättigade (prioriterade) fordringar ska utdelning på statens regress beräknas för sig. (2013-06-26, dnr 131 341992-13/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...