Vad är det för likhet mellan Matisses ”Apollon” som hänger på Moderna Museet och den kinesiska storstjärnan Wei Weis scenkläder skapade av Lars Wallin?
1 Inledning
Det är inte ovanligt att förvaltningsrätten går på Skatteverkets linje i skattemål men att kammarrätten sedermera ändrar förvaltningsrättens dom och ger den skattskyldige rätt. Beviljas inte anstånd med betalning av den tillkommande skatten efter Skatteverkets beslut eller efter förvaltningsrättens dom lämnas ärendet över till kronofogden om den skattskyldige inte betalar. Så sker även om beslutet eller domen överklagas till nästa instans. Detta kan leda till exekutiv försäljning av den skattskyldiges egendom, vilken inte kan göras ogjord även om den skattskyldige sedan vinner framgång i skatteprocessen. En viktig fråga i sammanhanget är naturligtvis hur reglerna om anstånd med betalning av skatt är utformade samt hur de tillämpas i praktiken. Denna frågeställning behandlas dock inte här utan fokus är istället på det förhållandet att exekutiv försäljning av egendom sker trots att det inte finns en lagakraftvunnen dom avseende skatteskulden.
2 Kort bakgrund
I skatteärenden är grunden för verkställighet beskattningsbeslutet, 68 kap. 1 § skatteförfarandelagen. Att klaga på ett skattebeslut inverkar inte på skyldigheten att betala skatten. Verkställighet inträder således utan hinder av att beslutet överklagats av den skattskyldige och således inte har vunnit laga kraft. Endast ett beslut om anstånd med skattebetalningen förhindrar att verkställigheten fortsätter. Beviljas inte anstånd med betalning av skatten och den skattskyldige inte betalar skatten inom föreskriven tid lämnas fordran över till kronofogden för indrivning. Kronofogden mäter därefter normalt ut egendomen hos den skattskyldige och förbereder en exekutiv försäljning. Att hos kronofogden få anstånd med försäljning av utmätt egendom är inte möjligt utan Skatteverkets medverkan.
Sammanfattningsvis har en skattskyldig som inte beviljas anstånd med betalning av skatten i en pågående skattetvist mycket svårt att hävda sig mot det allmänna. Det allmänna ges i flera avseenden en starkare ställning än en vanlig borgenär (vilket i sig kan diskuteras behovet av). Exempelvis utgör som huvudregel en dom i ett tvistemål en exekutionstitel som får verkställas först när den vunnit laga kraft, 3 kap. 3 § utsökningsbalken. Detta gäller dock inte i allmänna mål enligt 3 kap. 23 § samma lag om så är särskilt föreskrivet (jfr. 68 kap. 1 § skatteförfarandelagen där det stadgas att Skatteverkets beslut gäller omedelbart). I de fallen ska istället ett överklagat beslut eller en överklagad dom verkställas såsom en lagakraftvunnen dom.
3 Exempel från verkligheten
Exemplen nedan är verkliga fall och illusterar enligt oss problemet på ett bra sätt. Självklart finns det många andra liknande fall men syftet med detta inlägg är inte att göra en kartläggning utan endast att visa på vilka konsekvenser den nuvarande regleringen kan medföra för en enskild skattskyldig.
Skatteverket påförde genom omprövningsbeslut fru Jakobsson ytterligare skatt. Fakta och rättsfrågorna i målet är inte det viktiga i sammanhanget. Fru Jakobsson överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten. Anstånd med betalning av skatten beviljades. Förvaltningsrätten gick utan egen motivering helt på Skatteverkets linje. Fru Jakobsson överklagade till kammarrätten. Anstånd med betalning av skatten beviljades inte.
Fru Jakobsson hade inte möjlighet att betala den tillkommande skatten. Skatteskulden restfördes därför och lämnades över till kronofogden för indrivning. Några månader senare såldes bland annat fru Jakobssons bil och hennes bostadsrättslägenhet, där hon och hennes barn bodde, utmättes. Vid den tidpunkten var skriftväxlingen i kammarrätten avslutad och fru Jakobsson väntade endast på att datum för muntlig förhandling skulle sättas ut av kammarrätten. Kontakt togs därför med såväl Skatteverket (som fordringsägare) som kronofogden och hemställan gjordes om anstånd med försäljning av bostadsrätten i avvaktan på kammarrättens dom. Anstånd med försäljningen beviljades inte. Bostadsrätten sattes därför ut till försäljning på auktion (auktionen ställdes sedan in och bostadsrätten såldes under hand då det ansågs sannolikt att detta skulle inbringa en högre köpeskilling).
Fru Jakobsson vann, endast ett par månader senare, helt bifall till sin talan i kammarrätten och skatteskulden undanröjdes således. Detta var i sig självklart mycket positivt och en stor lättnad för fru Jakobsson. Tyvärr förändrar inte detta det faktum att hennes och hennes barns bostad hade sålts. Inte heller förändrar kammarrättens dom det faktum att fru Jakobsson är ”prickad” hos Kronofogden (vilket trots otaliga försök inte har gått att ändra på). Sammanfattningsvis har alltså fru Jakobsson under flera år tvingats utstå en rättsprocess, fått egendom såld genom tvångsmedel och fått en oåterkallelig anmärkning hos kronofogden på grund av en icke lagakraftvunnen skatteskuld som helt undanröjdes. Inget av detta kan göras ogjort trots att det blivit slutligt fastslaget att fru Jakobsson inte ska betala någon ytterligare skatt.
I ett pågående skattemål, där ingen av oss är ombud, har den kinesiska sångerskan Wei Wei genom skönstaxering påförts en stor skatteskuld. Efter förvaltningsrättens dom har all hennes egendom i Sverige utmätts, däribland scenkläder skapade av Lars Wallin. Dessa har sålts på auktion via kronofogden. Målet är överklagat och väntar på ett avgörande i kammarrätten. Oavsett hur detta går är scenkläderna sålda.
Det finns en starkt personligt färgad skildring i Teto Ahrenbergs memoarer ”Jag har ju ändå ägt en Picasso” om hur svenska staten skingrade en betydande konstsamling med en överklagad kammarrättsdom som exekutionstitel. Moderna Museet kunde genom en exekutiv försäljning och en följande donation bland annat förvärva praktverket ”Apollon” av Matisse. Högsta förvaltningsdomstolen ändrade sedan domen. Enligt Ahrenberg hade det varit möjligt för honom att behålla Matisse-collaget om inte statsmakten hastat.
4 Avslutning
Vid indrivning av skatteskulder måste statens intressen av att få in medel ställas mot den enskilda skattskyldiges intressen. Det kan enligt oss inte anses så angeläget för staten att få in skatteskulder, där tvist råder om skulden överhuvudtaget existerar eller inte, att dessa ska drivas in till vilket pris som helst och till mycket stor skada för den skattskyldige. En skada som ofta inte kan göras ogjord även när det senare visar sig att staten, företrädd av Skatteverket, har fel. Tvångsåtgärder i form av exekutiv försäljning av egendom, t.o.m. den skattskyldiges bostad, är oerhört långtgående ingripanden från staten. Att bli av med sin bostad eller annan egendom är för de flesta en av de mest ingripande åtgärder som man kan utsättas för.
En försäljning borde i normalfallet inte få ske innan dess att lagakraftvunnen dom finns och skatteskulden därmed är definitiv. Om egendomen utgörs av t.ex. en sydfruktslast som riskerar att förstöras eller levande djur som kostar mycket att förvara eller vårda kan situationen vara en annan. Statens intresse kan dock ofta tillgodoses på betydligt mindre ingripande sätt, t.ex. genom utmätning av tillgångarna ifråga för att på så sätt förhindra att den skattskyldige förfogar över dessa till men för staten. Det är angeläget att dessa frågor adresseras. Vi förespråkar starkt en ändring av bestämmelserna om tvångsåtgärder för skatteskulder som förfallit till betalning men där tvist råder om storleken på skulden eller huruvida den överhuvudtaget existerar eller inte. Egendom borde kunna få utmätas, men endast undantagsvis säljas, med stöd av ett icke lagakraftvunnet skattebeslut/dom.
Advokat Sven-Åke Bergkvist och jur.kand. Niklas Hagbard är verksamma vid Mannheimer Swartling Advokatbyrås grupp för företagsbeskattning.