Skattenytt nr 7-8 2013 s. 526

Ränteavdragsbegränsningsreglerna och Skatteverkets ställningstagande

Nya, utvidgade, ränteavdragsbegränsningsregler gäller fr.o.m. 1 januari 2013. Skatte-verket har i några ställningstaganden uttalat hur man anser att de nya reglerna ska tolkas. Vi diskuterar i denna artikel det ställningstagande som avser undantaget från tioprocentsregeln och den s.k. ventilen.

1 Ränteavdragsbegränsningsreglerna

Den 1 januari 2013 trädde nya regler om begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder i kraft.1 Bakgrunden till regeländringarna är att rege-ringen anser att de regler som infördes med verkan från år 2009 inte har varit tillräckliga för att skydda den svenska bolagsskattebasen. Ytterligare begränsningar av avdragsrätten var därför, enligt regeringen, nödvändiga.

Huvudregeln innebär att avdrag för ränteutgifter inte får göras avseende skulder till företag i intressegemenskapen. Två undantag från huvudregeln finns:

  1. ”Tioprocentsregeln”: Ränteutgifterna får dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Tioprocentsregeln gäller dock inte om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån (”undantaget från tioprocentsregeln”).

  2. ”Ventilen”: Även om förutsättningarna för avdrag enligt punkten 1 inte är uppfyllda får ränteutgifterna dras av om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Om skulden avser ett förvärv av delägarrätter från ett företag i intresse-gemenskapen2 krävs även att förvärvet har varit huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Vid bedömningen av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska särskilt beaktas om finansiering istället hade kunnat ske genom ett tillskott från det företag som innehar den aktuella fordran på företaget eller från ett företag som direkt eller indirekt genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det låntagande företaget.

Bevisbördan för att avdrag ska kunna medges ligger på det bolag som vill ha avdraget.

De nya reglerna innebär en skärpning, dels genom att huvudregelns tillämpningsområde har utökats, dels genom att möjligheten att få avdrag för räntan enligt något av undantagen har beskurits.

Reglerna finns i 24 kap. 10 a–10 f §§ IL.

Eller ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen.

2 Kritiken mot reglerna

Föga oväntat har reglerna kritiserats hårt. Kritiken har framför allt riktats mot att reglerna träffar långt fler situationer än vad som motiveras av syftet med reglerna, och att reglerna är så oklara att det i princip är omöjligt för skattskyldiga att på förhand avgöra om avdrag kommer att medges.

Som rådgivare är det lätt att instämma i kritiken. Det är ofta mycket svårt att uttala sig om avdragsrätten avseende ett specifikt skuldförhållande. Förarbetena ger ingen tydlig vägledning beträffande vilka omständigheter som ska beaktas i den helhetsbedömning som ska göras vid tillämpning av såväl tioprocentsregeln som ventilen, och kanske framför allt hur dessa omständigheter ska viktas sinsemellan när de väl har identifierats.

Regeringen synes inte ha ansett detta vara något större problem. I propositionen har man uttryckt att förutsebara och lättillämpade regler visserligen är att föredra, men att uttrycket affärsmässiga skäl även finns i de tidigare reglerna. Regeringen har också uttalat att förutsebarheten i reglerna kommer att öka i takt med att rättspraxis utvecklas. Det är visserligen korrekt men ger inte den skattskyldige någon hjälp vid tolkningen under mellantiden.

Skatteverket har i ett ställningstagande den 25 februari 2013 lämnat sin syn på tolkningen av reglerna, särskilt avseende tioprocentsregeln och ventilen.3 Syftet med denna artikel är att diskutera huruvida Skatteverket har stöd i lagtext och förarbeten för de tolkningar som man gör i ställningstagandet.

Skatteverkets ställningstagande dnr 131-117306-13/111 Några frågor vid tillämningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna gällande väsentligt inflytande, undantaget från 10 %-regeln och ventilen.

3 Skatteverkets ställningstagande

3.1 Inledning

Syftet med ställningstagandet är att förmedla Skatteverkets syn på ett antal frågeställningar som aktualiseras med anledning av de nya reglerna, främst vad gäller hur olika skäl för det samlade förfarandet ska balanseras vid tillämpning av undantaget från tioprocentsregeln respektive ventilen. Ställningstagandet tar även upp frågan om när ett företag ska anses ha väsentligt inflytande i ett annat företag, liksom frågan om bevisbördans placering och vilken utredning som kan behövas för att avdrag ska medges i vissa situationer. Denna artikel diskuterar endast ställningstagandet i de delar det behandlar tillämpningen av tioprocentsregeln respektive ventilen.

Skatteverket konstaterar inledningsvis att vid tillämpning av såväl undantaget från tioprocentsregeln som ventilen ska en bedömning av vilka olika skäl det finns för det aktuella förfarandet göras. Dessa skäl ska balanseras mot varandra. Vid denna prövning anser Skatteverket att vissa presumtioner bör gälla för när avdragsrätt för ränteutgifterna normalt inte bör föreligga.

Skatteverket konstaterar att med uttrycket huvudsakligen, vilket ingår i såväl undantaget från tioprocentsregeln som ventilen, avses ca 75 % eller mer. Det är ingen nyhet i lagstiftningen utan gällde redan vid tillämpningen av ventilen enligt de tidigare reglerna.

Skatteverkets uttalande att det i stora delar är samma slags bedömning som ska göras vid såväl undantaget från tioprocentsregeln som ventilen är inte heller kontroversiell; även det framgår av propositionen. Skatteverkets ställningstagande innebär dock en viss skillnad, främst när det gäller beskattningsnivån hos mottagaren av ränteinkomsten. Propositionen anger visserligen att beskattningsnivån hos mottagaren av räntan är en av de omständigheter som bör beaktas vid bedömningen,4 däremot är det oklart vilken betydelse en sådan omständighet ska ges. Skatteverket går dock längre i sitt uttalande att redan det faktum att mottagaren t.ex. inte beskattas alls för en ränteintäkt blir en stark indikation på att förfarandet mycket troligt är skattedrivet.

Prop. 2012/13:1, s. 254.

3.2 Undantaget från tioprocentsregeln

I sina kommentarer avseende undantaget från tioprocentsregeln återkommer Skatteverket till vikten av beskattningsnivån hos mottagaren av räntan. Skatteverket anser att styrkan på presumtionen för att undantaget från tioprocentsregeln inte ska vara tillämpligt ökar ju högre mottagaren av räntan beskattas. Vi håller med Skatteverket om att ett skuldförhållande som medför en faktisk beskattning av ränteinkomsten som är minst lika hög som värdet av avdraget för gäldenären inte kan vara skattedrivet; någon skatteförmån har ju inte uppstått. Däremot finns det säkerligen situationer där skuldförhållandet är ytterst affärsmässigt men där beskattningsnivån är betydligt lägre än värdet av avdraget. Enligt vår mening är det därför felaktigt att på grund av en låg beskattning presumera att avdragsrätt inte föreligger.

Skatteverket redogör för några exempel på situationer där man anser att undantaget bör, respektive inte bör, tillämpas.

A) Frågan om kapitaltillskott hade kunnat lämnas

Det första exemplet är situationen där den ursprunglige långivaren erhållit ett tillskott för att kunna lämna lånet. Skatteverket anser att det företag som lämnat tillskottet till långivaren i sådant fall lika gärna kunnat lämna tillskottet till det företag som är i behov av finansieringen. Verkets slutsats är att det i sådana situationer som regel inte rör sig om ett affärsmässigt motiverat lån och att undantaget från tioprocentsregeln ska presumeras vara tillämpligt.

Att frågan om tillskott hade kunnat lämnas ska beaktas särskilt vid tillämpning av ventilen framgår direkt av lagtexten. Någon motsvarande bestämmelse finns däremot inte i undantaget från tioprocentsregeln. Av propositionen framgår att frågan om tillskott hade kunnat lämnas kan vara en sådan omständighet som ska beaktas även vid tillämpningen av undantaget från tioprocentsregeln. Enligt vår mening måste detta tolkas på så sätt att frågan om tillskott hade kunnat lämnas ska ses som en av flera faktorer som ska bedömas vid tillämpning av undantaget från tioprocentsregeln.

Synsättet att det i sådana situationer inte rör sig om ett affärsmässigt motiverat lån synes Skatteverket grunda på uttalanden i propositionen som handlar om ventilen. Enligt propositionen rör det sig som regel inte om ett affärsmässigt motiverat lån om långivaren har fått ett tillskott för att kunna lämna ett lån eller om långivaren tillskjuter sin fordran till ett annat företag i intressegemenskapen. Uttalandet görs i samband med redogörelsen för hur ventilen ska tillämpas och enligt vår mening måste uttalandet därför läsas i sitt sammanhang, d.v.s. att i sådant fall är ventilens krav på ca 75 % affärsmässiga skäl för skuldförhållandet som regel inte uppfyllt. Att, såsom Skatteverket gör, dra samma slutsats i motsvarande situation vid bedömning av undantaget från tioprocentsregeln saknar stöd i lagtext och förarbeten.

B) Mottagaren av räntan väljer att bli beskattad med tio procent

Nästa exempel som tas upp där undantaget från tioprocentsregeln kan vara tillämpligt är situationen där mottagaren av räntan kan välja att bli beskattad med minst tio procent, något som exempelvis är möjligt för vissa belgiska bolag genom att avstå från avdrag för den schablonberäknade räntan på eget kapital (s.k. notional interest deduction, NID).

I jakten på vägledning av hur reglerna ska tillämpas är det lätt att glömma bort själva lagtexten. Undantaget från tioprocentsregeln lyder som följer:

Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av enligt första eller andra stycket.

Det är således skälen för att skuldförhållandet har uppkommit som enligt lagtextens ordalydelse ska bedömas. Enligt propositionen ska hela skuldförhållandet bedömas i samband med prövningen av om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Man ska således beakta både långivarens och låntagarens skattemässiga situation5.

Enligt vår bedömning måste skuldförhållandet ursprungligen ha etablerats, alternativt därefter förändrats genom att fordringen flyttas (borgenärsbyte), huvudsakligen av skatteskäl för att undantaget från tioprocentsregeln ska kunna tillämpas. I Skatteverkets exempel är det svårt att hävda att ett avståen-de av NID har något med skuldförhållandets uppkomst eller förändring att göra; parterna i skuldförhållandet är ju desamma.

Prop. 2012/13:1, s. 252.

C) ”Omotiverad slussning”

Enligt Skatteverket kan undantaget också vara tillämpligt när det förekommer ”omotiverad slussning”. Enligt propositionen är ett exempel på ”omotiverad slussning” att ett företag som har stora underskott men saknar medel att låna ut ändå agerar som långivare genom att pengar slussas dit från andra företag i intressegemenskapen. Skatteverket anser att undantaget från tioprocents-regeln även ska tillämpas på situationer med ”omvänd” tidsföljd, d.v.s. att skulden etableras först och att underskottet planeras fram därefter.

Frågan som då uppkommer är vad Skatteverket avser med framplanerat underskott. Det är ett begrepp som inte nämns någonstans i förarbeten och Skatteverket utvecklar det inte närmare i ställningstagandet. För de flesta är det främmande att planera fram ett underskott eftersom ett underskott normalt uppstår av att det funnits en kostnad, något som företag av naturliga skäl så långt som möjligt försöker undvika.

Underskott ska som bekant inte påverka det hypotetiska test som ska göras vid tillämpning av tioprocentsregeln, förutsatt att underskottet härstammar från normal drift eller normalt avdragsgilla utgifter.6 I denna del har reglerna inte förändrats utan prövningen är densamma som tidigare. Vi anser att det vare sig i lagtext eller i förarbeten finns stöd för att någon ytterligare prövning av underskottets karaktär ska göras vid tillämpning av undantaget från tioprocentsregeln.

Prop. 2008/09:65 s. 59.

D) Oklart vem som är beneficial owner

Ett fjärde exempel på när Skatteverket anser att undantaget från tioprocentsregeln är tillämpligt är situationer där det är oklart vilket företag som faktiskt har rätt till inkomsten, men omständigheterna, exempelvis användandet av hybridinstrument, ändock är sådana att förfarandet framstår som i huvudsak skattedrivet. Det är svårt att förstå vad Skatteverket syftar på, är det inte fastställt vem som faktiskt har rätt till inkomsten är det enligt vår mening svårt att göra någon egentlig bedömning av huruvida förfarandet är skattedrivet.

E) Vidareförmedling av extern finansiering

Ställningstagandet tar även upp en situation där Skatteverket anser att undantaget från ventilen normalt inte bör vara tillämpligt. Det är fall där ett bolag som beskattas med tio procent eller mer lånar pengar externt och i sin tur vidareutlånar dessa medel till ett svenskt bolag. Förutsatt att ingen skattefördel uppkommer för intressegemenskapen anser Skatteverket inte att förfarandet är tillräckligt skattedrivet för att avdrag ska kunna nekas.

Vi håller med Skatteverket i deras slutsats att avdrag bör medges i sådana fall. Vi anser också att avdrag i motsvarande situation bör medges även enligt ventilen, något som Skatteverket också antyder i sitt ställningstagande. En sådan tolkning ligger också i linje med HFDs praxis avseende de tidigare regler-na där ett internt förvärv av delägarrätter som följt strax efter ett externt förvärv av samma delägarrätter, normalt omfattas av ventilen eftersom samma resultat hade kunnat uppnås om det svenska bolaget hade förvärvat delägarrätterna direkt från den externa parten. Externa förvärv av delägarrätter omfattades inte av den tidigare lagstiftningen.

I situationen med en extern finansiering i grunden hade det svenska bolaget lika gärna självt kunnat ta upp det externa lånet. Eftersom ränteutgifter på externa skulder inte omfattas av de nya reglerna bör ränteutgifter enligt vår mening alltså få dras av även i fall där det externa lånet exempelvis tagits upp av moderbolaget, och detta oavsett beskattningsnivån hos moderbolaget.

3.3 Ventilen

I avsnittet som behandlar ventilen introducerar Skatteverket begreppet framplanerad låg beskattning. Man ger också ett par exempel på typsituationer där verket anser att avdrag inte bör medges.

Skatteverket anser att ventilen inte ska vara tillämplig när en låg beskattning av den inkomst som motsvarar ränteutgiften har planerats fram på olika sätt, t.ex. genom användning av hybridinstrument eller hybridföretag, när pengar slussas via ett för ändamålet särskilt etablerat koncernföretag eller via befintliga koncernföretag samt andra koncernstrukturer som medför den låga beskattningen.

Det är svårt att utifrån Skatteverkets exemplifiering få en klar förståelse för vad verket anser falla inom respektive utanför begreppet framplanerad låg beskattning. Enligt propositionen är omständigheter som kan tala emot att ventilen är tillämplig att mottagaren varken beskattas för ränta eller utdelning eller att beskattningen kan neutraliseras av att mottagen ränta vidareutdelas med avdragsrätt. Ett annat exempel är att olika former av hybridinstrument eller hybridföretag har använts på ett sätt som leder till en förmånlig skattesituation.7

Vi instämmer i att sådana omständigheter som Skatteverket anser indikera en framplanerad låg beskattning ska beaktas vid tillämpning av ventilen. Det finns dock inte stöd för att förekomsten av sådana omständigheter ska ges sådan tyngd vid bedömningen att avdrag normalt inte ska medges.

Skatteverkets synsätt innebär att lånets användning normalt inte spelar någon roll vid bedömningen, en tolkning som man sammanfattningsvis baserar på följande argument.

  • I förarbetena framhålls att reglerna omfattar alla ränteutgifter oavsett vad lånet använts till.

  • Regeringen har i propositionen redovisat ett remissvar som lyfte fram att de då föreslagna reglerna var mer ingripande än vad som behövs för att uppnå syftet med utvidgningen av reglerna men regeringen har inte kommenterat vad som framfördes i detta remissvar.

  • Enligt lagtexten ska, vid förvärv av delägarrätter, även förvärvet vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Det talar för att lånets användning i övriga fall inte har någon avgörande betydelse.

Vår uppfattning är tvärtom att lånets användning ska ges mycket större betydelse vid bedömningen än vad Skatteverket ger uttryck för.

I propositionen gjorde regeringen bedömningen att alla lån bör omfattas eftersom en annan ordning skulle kräva särregler för olika former av kringgåendetransaktioner och att lagstiftningen då skulle bli alltför komplicerad.8 Enligt vår mening innebär detta inte att alla lån ska bedömas på samma sätt oavsett vad lånen används till.

HFD har konstaterat att ventilen i de tidigare reglerna ska tillämpas restriktivt. Av propositionen framgår att regeringen anser att denna restriktiva tillämpning även fortsättningsvis ska gälla lån vid interna förvärv av delägarrätter. Det framgår dock också att eftersom reglerna utvidgas till att omfatta alla interna lån behöver ventilen anpassas efter detta. Regeringen uttalar vidare att eftersom begränsningsreglerna skall gälla ränteutgifter på alla lån inom en intressegemenskap finns det situationer där det finns anledning att tillämpa ventilen mindre restriktivt.9 Detta indikerar tydligt att ventilen ska tillämpas olika beroende på vad lånet har använts till.

När det gäller skälen för att skuldfinansiera ett förvärv ska det göras en samlad bedömning av de omständigheter som har samband med skuldförhållandet. Det är just denna balansering av olika omständigheter som mycket av det resonemang som förs i propositionen avser. Häri ligger således att balansera omständigheter som har att göra med beskattningssituationen för den slutlige mottagaren av räntan, huruvida det i grunden finns en extern finansiering, om intressegemenskapen bedriver reell ekonomisk verksamhet i landet där mottagaren av räntan är etablerad m.m. Men även lånets användning måste vara en del i denna bedömning. Detta ligger i linje med reglernas syfte, nämligen att försvara den svenska bolagsskattebasen. Reglerna kan då tillämpas så att avdrag medges i fall där den svenska bolagsskattebasen inte alls utarmas utan till och med stärks genom att lånet används för en investering som genererar skattepliktiga intäkter.

Skatteverket ger två exempel på situationer där de anser att ventilen normalt inte är tillämplig.

Prop. 2012/13:1, s. 257.

Prop. 2012/13:1, s. 236–237.

Prop. 2012/13:1, s. 256.

1) Slussning av lån via Sverige

Skatteverket tar upp ett exempel där ett svenskt aktiebolag lånar från ett utländskt koncernbolag X och därefter lämnar lånet vidare till ett annat koncernbolag P. X beskattas inte för ränteinkomsten och syftet med att utnyttja det svenska bolaget som mellanled är att åstadkomma en skatteförmån i P. En räntemarginal beskattas i det svenska bolaget.

Skatteverket anser att i fall där nollbeskattningen i X ”planerats fram” har det mycket liten betydelse för bedömningen vad lånet använts till. Inte heller den omständighet att lånet använts på ett sätt som genererar inkomster som uppgår till minst lika stora belopp som ränteutgifterna har någon betydelse enligt Skatteverket.

Som stöd för sin ståndpunkt framhåller Skatteverket att regeringen som exempel på vad som omfattas av de nya reglerna anger att lånet använts för att förvärva fordringar, och att det i situationen som tas upp i exemplet inte är någon skillnad på att förvärva motsvarande fordringar på ett annat koncern-företag jämfört med att låna ut pengar till ett annat koncernföretag.

Skatteverket har visserligen rätt i att regeringen uttalat att reglerna numera även gäller interna lån som används för förvärv av fordringsrätter, och det naturligtvis är så att samma resultat kan uppnås på sätt som beskrivs i Skatte-verkets exempel. Det är dock viktigt att påpeka att regeringens uttalande görs i samband med redogörelsen av vilka lån som kommer att omfattas av de nya reglerna. Med den lydelse som valts är det självklart att alla ränte-utgifter avseende skulder till företag inom en intressegemenskap omfattas. Regeringen anser inte att det behövs någon uttömmande uppräkning av vilka lån som ska omfattas, men ger ändock några exempel, bl.a. interna lån som används för förvärv av fordringsrätter. Att regeringen tar upp interna lån som används för förvärv av fordringsrätter som ett exempel på lån som formellt omfattas av reglerna innebär inte att regeringen gjort någon som helst bedömning av huruvida avdrag bör medges i en sådan situation. Uttalandet ger enligt vår uppfattning ingen vägledning kring huruvida ventilen är tillämplig på ränteutgifter i en sådan situation, och vi kan inte heller finna stöd för Skatteverkets tolkning någon annanstans i förarbeten.

Skatteverket anser att den omständigheten att syftet är att åstadkomma en skatteförmån i P saknar betydelse. De skatteförmåner för intressegemenskapen som enligt Skatteverket främst ska beaktas är dels själva avdragsrätten för räntan, dels avsaknaden av beskattning alternativt den låga beskattningen av motsvarande ränteintäkt. Skatteverket hänvisar till ett exempel i propositionen beträffande undantaget från tioprocentsregeln, där regeringen uttalar att undantaget inte bör vara tillämpligt i en situation där ett svenskt moderbolag tar ett lån av sin svenska koncernbank för att ge ett kapitaltillskott till ett dotterbolag i ett annat land för att dotterbolaget ska kunna uppnå en skatteförmån i det landet. Regeringen anför att den omständigheten att bedömningen ska ske på intressegemenskapsnivå inte innebär att undantaget blir tillämpligt eftersom ränteavdraget i ett sådant fall balanseras av en motsvarande ränte-inkomst.

Enligt vår mening betonar exemplet i propositionen att avdrag normalt ska medges i fall där någon skatteförmån i Sverige inte uppkommer. Ett sådant synsätt stämmer väl överens med syftet med reglerna, nämligen att försvara den svenska bolagsskattebasen. Visserligen ska bedömningen göras på intressegemenskapsnivå, men det är enligt vår mening naturligt att en sådan bedömning endast sker i fall där det uppstått en skatteförmån i Sverige, i annat fall kan syftet med skuldförhållandet inte ha varit att minska den svenska bolagsskattebasen.

2) Interna förvärv av delägarrätter

Enligt Skatteverket har den rättspraxis som utvecklats i HFD såvitt avser interna förvärv av delägarrätter som föregåtts av ett externt förvärv av samma delägarrätter i mångt och mycket överspelats. Vi delar uppfattningen att praxis sannolikt är överspelad i den meningen att ventilen inte längre ”automatiskt” kan tillämpas i sådana fall. En prövning av skuldförhållandet måste alltid göras men vi vill poängtera att anledningen till att ventilen ansågs tillämplig på dylika förvärv var att de jämställdes med externa förvärv, vilka inte omfattades av de tidigare reglerna. Enligt förarbetena till de nya reglerna kan det i normala fall antas att externa förvärv görs av affärsmässiga skäl om motparten är ett oberoende företag.10 Enligt vår mening bör interna förvärv av delägarrätter därför jämställas med externa förvärv även fortsättningsvis, förutsatt att det tidsmässigt och i övrigt endast är ett led i att foga in det nya företaget i intressegemenskapen.

Prop. 2012/13:1 s. 256.

4 Avslutning

De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna är, precis som tidigare regler, uppbyggda utifrån en huvudregel, som innebär att avdrag inte medges för ränte-utgifter som faller inom tillämpningsområdet. Därtill finns det kompletteringsregler som innebär att avdrag för ränteutgiften ändå ska medges i vissa fall, tioprocentsregeln respektive ventilen. Svårigheten i hur regelverket ska tillämpas ligger främst i tolkningen av de två kompletteringsreglerna, och närmare bestämt den balansering av olika skäl för och emot avdrag som ska göras.

Av ställningstagandet kan man dra slutsatsen att Skatteverket tolkar regler-na mycket restriktivt. Enligt vår mening går Skatteverkets tolkning i vissa avseenden längre än vad lagtextens ordalydelse medger. I andra avseenden, till exempel när det gäller balanseringen av olika skäl för och emot en tillämpning av undantaget från tioprocentsregeln eller ventilen, och där tillämpningen inte framgår direkt av lagtexten, strider Skatteverkets tolkning mot lagstiftningens syfte, vilket är att skydda den svenska bolagsskattebasen. Som exempel kan nämnas Skatteverkets synsätt att lånets användning har mycket liten betydelse när ränteintäkten inte beskattas alls, eller beskattas lågt hos mottagaren.

För det företag som inte accepterar Skatteverkets tolkning återstår att ansöka om förhandsbesked eller att överklaga ett beslut från Skatteverket att inte medge avdrag för ränteutgifter. För företag som har ett räkenskapsår som avslutats 31 december 2013 kommer avdrag att yrkas i den deklaration som ska lämnas 2014. Den osäkerhet som de nya reglerna innebär kommer därmed att finnas kvar under en längre tid.

Stefan Andersson och Ingrid Melbi är skattejurister vid PwC.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...