Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Regler och ställningstaganden/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan. Från och med detta nummer kommer även ett sammandrag av en del av dessa ställningstaganden att publiceras, om de har ett visst allmänt intresse. För att ta del av det fullständiga ställningstagandet måste man vända sig till Skatteverket. Dessa ställningstaganden har inget diarienummer.
1 INKOMSTSKATT
1.1 Näringsverksamhet
Tillämpning av den s.k. ventilen i ränteavdragsbegränsningsreglerna inom intressegemenskaper där långivaren är kommuner och liknande skattebefriade subjekt
De ränteavdragsbegränsningsregler som infördes från och med den 1 januari 2009 (i 24 kap. – 10 e §§ IL) har nu utvidgats på flera sätt. I detta ställningstagande lämnar Skatteverket sin syn på hur balanseringen mellan olika skäl för det samlade förfarandet bör göras vid tillämpning av den s.k. ventilen.
I detta ställningstagande behandlas endast ränteutgifter på lån inom intressegemenskaper i de fall där det företag som faktiskt har rätt till ränteinkomsten är stat, kommun, landsting, kommunalförbund och skattebefriade stiftelser som bildats av dessa subjekt samt motsvarande utländska skattebefriade ägarsubjekt.
Ställningstagandet tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012. (2014-03-10, dnr 131 125056-14/111)
Kommentar: Skatteverket har bl.a. med anledning av dialogfrågor som inkommit till verket funnit det angeläget att något utveckla hur bedömningen av den s.k. ventilen bör ske.
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets tidigare ställningstagande daterat 2013-02-25, dnr 131-117310-13/111, med samma namn. Kompletteringen gällande vilken vikt som bör tillmätas att det i lagtexten stadgas att det vid bedömningen enligt första stycket av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat särskilt ska beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott kan få betydelse för Skatteverkets bedömning av avdragsrätten för ränta. I de fall denna komplettering innebär en mer restriktiv syn bör den mer restriktiva bedömningen påverka tillämpningen först på ränteutgifter belöpande på tid efter 2014-03-10.
1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter
Skattereduktion för husarbete – arbetskostnad vid värmepumpsentreprenader
Vid totalentreprenad till fast pris kan arbetskostnaden för installation av vätska-vattenvärmepump (till exempel bergvärme) schablonmässigt beräknas till 35 procent av den totala entreprenadkostnaden. Arbetskostnaden för luftvärmepump (luft-vattenvärmepump, luft-luftvärmepump och frånluftvärmepump) kan schablonmässigt beräknas till 30 procent av den totala entreprenadkostnaden. Schablonbeloppen är framtagna av representanter för branschen och godkända av Svenska Värmepumpföreningen.
Den schablonberäknade arbetskostnaden kan bara användas som underlag för beräkning av skattereduktion för rotarbete i samband med totalentreprenad till fast pris. Den schablonberäknade arbetskostnaden kan inte kombineras med andra beräkningar av arbetskostnad exempelvis schablonberäknad arbetskostnad för borrning.
Om arbetskostnaden är högre än 35 respektive 30 procent av totalpriset måste utförare vid förfrågan kunna visa hur arbetskostnaden har räknats fram. Om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp.
Skattereduktion för husarbete medges med 50 procent av den beräknade arbetskostnaden dock maximalt 50 000 kr per person och år. (2014-04-03, dnr 131 183266-14/111)
Kommentar: Detta ställningstagande ersätter tidigare utsänt brevsvar med diarienummer 131 1562158-09/1152.
1.3 Kapital
Överlåtelse av fastighet till underpris till närstående – avdragsrätt för kapitalförlust
Endast verklig kapitalförlust är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Har fastigheten avyttrats till närstående till ett pris som understiger marknadsvärdet förutsätts det att gåvoavsikt förelåg. Den del av förlusten som beror på underpriset är därför inte avdragsgill. Avdrag medges däremot för den del av förlusten som skulle ha uppkommit om fastigheten hade avyttrats till marknadspris. Om säljaren hävdar att överlåtelsen har skett utan avsikt att göra en förmögenhetsöverföring till mottagaren ligger bevisbördan för detta påstående på säljaren. (2014-01-17)
Kommentar: Ställningstagandet är inte publicerat på Skatteverkets hemsida.
Avdrag för blankningspremie och utdelningsersättning
Den som lånar aktier har rätt till avdrag för den s.k. blankningspremien som en övrig kostnad i inkomstslaget kapital.
Låntagaren ska dra av utdelningsersättningen vid beräkning av kapitalvinsten för blankningsaffären. Om låntagaren själv får utdelningen ska utdelningsersättningen i stället dras av som en övrig kostnad i inkomstslaget kapital. (2014-02-25, dnr 131 773436-13/111)
Överenskommelse om reglering av skuld hänförlig till valutaobligationer som getts ut av Lehman Brothers
Den totala ersättningen för de aktier som har sålts i samband med överenskommelsen ska anses uppgå till köpeskillingen för aktierna och det belopp med vilket skulden har reglerats.
Exempel: A har en skuld till Kaupthing bank på 240 000 kr. A har även onoterade aktier i depå hos Acta. Marknadsvärdet på dessa aktier uppgår till 200 000 kr. A accepterar erbjudandet från Acta och enligt avtalet framgår det att de köper A:s aktier för 200 000 kr som använts till att betala på skulden till banken. Vidare ser Acta till att reglera det kvarvarande lånet på 40 000 kr. Totalt har A fått 240 000 kr i ersättning för aktierna. A ska vid sin kapitalvinstberäkning redovisa hela ersättningen det vill säga 240 000 kr som intäkt. Från detta får sedan A dra av sitt omkostnadsbelopp på aktierna.
Om någon del av skulden till banken avser ränta är denna ränta avdragsgill då den får anses betald i samband med överenskommelsen. (2014-03-21, dnr 131 641374-13/111)
Kommentar: Andra frågor beträffande valutaobligationer utgivna av Lehman Brothers och skulder hänförliga till dessa, har tidigare behandlats av Skatteverket i Ytterligare information om de av Acta sålda och av Lehman Brothers garanterade valutaobligationerna 2011-04-14, dnr 131 271679-11/113 samt i Beskattning av delutbetalning till innehavare av valutaobligationer som givits ut av Lehman Brothers 2013-05-23, dnr 131 258835-13/111.
1.4 Internationell beskattning
Upphävande av ställningstagandet Kortare avbrott för vistelse i Sverige och i tredje land vid tillämpning av sexmånadersregeln och ettårsregeln
(2014-03-03, dnr 131 129844-14/111)
Kommentar: Ovannämnda ställningstagande daterat 2010-10-25, dnr 131 643031-10/111, upphör att gälla. Ställningstagandet upphör att gälla mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens domar i mål 5143-13 respektive 7077-13 meddelade den 24 februari 2014.
Nedsättning av avkastningsskatt med utländsk skatt
Nedsättning med skäligt belopp medges under förutsättning att den skattskyldige kan visa att det finns förutsättningar för nedsättning av avkastningsskatt trots att han inte kunnat lämna samtliga nödvändiga uppgifter. Skatteverket anser att med skäligt belopp avses högst hälften av den svenska avkastningsskatt som ska betalas på den utländska försäkringen. Till skillnad från när nedsättning sker med faktiskt betald utländsk skatt så kommer det inte finnas någon outnyttjad skatt att sätta ned senare års avkastningsskatt med.
Nedsättning får ske för faktiskt betald utländsk skatt som inte kunnat utnyttjas vid tidigare års nedsättning av avkastningsskatt. Skatteverket anser att nedsättning för tidigare års skatt ska ske före senare års skatt. I vissa fall kan det då inträffa att nedsättningen av det skäligt beräknade beloppet förskjuts till ett senare år. (2014-03-03, dnr 131 82082-14/111)
Kommentar: Bedömningen här överensstämmer i sak med den bedömning som gjordes i ett tidigare ställningstagande (Skatteverket 2004-12-08, dnr 130 657552-04/111). Uppdateringen görs främst med anledning av ändringar i lagen om avkastningsskatt på pensionsmededel och lagen om avräkning av utländsk skatt.
Detta ställningstagande gäller fr.o.m. beskattningsår 2012 (inkomstdeklarationen 2013), avseende hänvisningar till lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel och fr.o.m. beskattningsår 2009 (inkomstdeklarationen 2010) avseende hänvisningar till lagen om avräkning av utländsk skatt. För tidigare år gäller 2004 års ställningstagande.
I ställningstagandet finns tre exempel som åskådliggör Skatteverkets uppfattning.
2 MERVÄRDESSKATT
Några nya ställningstaganden avseende mervärdesskatt har inte gjorts under perioden.
3 ÖVRIGT
Utlämnande av uppgift om återkallelse av F-skatt
I beskattningsverksamhetens kontroller är det inte ovanligt att handläggaren upptäcker att en uppdragstagare, som enligt lämnad faktura innehar F-skatt, inte längre har det. Enligt tidigare gällande lagstiftning, 4 kap. 15 § andra stycket skattebetalningslagen (1997:483), fick Skatteverket lämna uppgift om återkallelse av godkännande för F-skatt till berörda uppdragsgivare som verket kände till. Genom denna lagregel kunde myndigheten själv bestämma i vilka fall kända uppdragsgivare skulle informeras. I den numera gällande skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns ingen motsvarande lagregel.
Även om ett beslut är offentligt lämnar Skatteverket normalt ut det först efter begäran. När det gäller att informera en viss uppdragsgivare att en uppdragstagare inte längre har en F-skatt bör Skatteverket, med stöd av lagkommentarer och praxis, inte motsätta sig att en sådan ordning fortsätter utan ett direkt lagstöd. Denna information kan även efter SFL:s ikraftträdande lämnas på Skatteverkets eget initiativ. (2014-02-19)
Kommentar: Ställningstagandet är inte publicerat på Skatteverkets hemsida.
Anstånd med betalning av ränta (Skattebetalning)
Skatteverket anser att det är möjligt att medge anstånd med betalning av ränta trots att ränta inte räknas upp i 63 kap. 4–5 §§ SFL. För att anstånd med betalning av ränta ska medges krävs också att paragrafernas övriga förutsättningar för anstånd är uppfyllda. (2014-02-21, dnr 131 113308-14/111)
Skattetillägg vid kontrolluppgiftsavstämningen (Sanktionsavgifter)
En beloppsmässig differens mellan lämnade arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifter är normalt tillräckligt för att en oriktig uppgift ska anses vara lämnad i arbetsgivardeklarationerna. Detta gäller även om den uppgiftsskyldige inte svarar på Skatteverkets frågor om differensen.
Skatteverket får dock inte ta ut ett skattetillägg vid differenser mellan lämnade arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifter eftersom den oriktiga uppgiften kan rättas med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial (kontrolluppgifter).
Skatteverket ska fatta beslut om skönsbeskattning om den uppgiftsskyldige inte har lämnat någon arbetsgivardeklaration för den period som ska omprövas. Skattetillägg får inte heller tas ut i denna situation eftersom skatten kan bestämmas enligt normalt tillgängligt kontrollmaterial (kontrolluppgifter). Detta gäller även när omprövningen hänförs till beskattningsårets sista period.
Om en oriktig uppgift har lämnats får Skatteverket genom efterbeskattning ompröva tidigare beslut om arbetsgivaravgifter och avdragen skatt trots att skattetillägg inte får tas ut. Skatteverket kan även besluta om skönsmässig efterbeskattning i de fall arbetsgivardeklaration inte har lämnats. (2014-03-04, dnr 131 125611-14/111)
Överskjutande ingående mervärdesskatt och ränteberäkningsdag vid registrering av mervärdesskattedeklaration i skattekontot (Skattebetalning)
Detta ställningstagande gäller endast företag med beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor för beskattningsåret (nedan kallade storföretag).
Registreringstidpunkten i 61 kap. 4 § SFL för överskjutande ingående mervärdesskatt har ändrats, lag (2013:1068) om ändring i skatteförfarandelagen. Storföretag hamnar i och med ändringen i en sämre situation vid registrering på skattekontot av deklaration med överskjutande ingående mervärdesskatt än andra företag som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt. Ändringen får till följd att kostnadsränta kan komma att debiteras dessa företags skattekonton på grund av den ändrade lydelsen i paragrafen. Det är Skatteverkets bedömning att det inte är lagstiftarens avsikt att försämra för storföretag.
Skatteverket väljer därför att tillämpa paragrafen så att storföretag inte hamnar i en sämre situation än andra företag på grund av ändringen. Detta innebär att överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisas i månaden efter redovisningsperiodens utgång ska tillgodoföras (registreras på) skattekontot den 12, i januari den 17, i den månad då skatten redovisas. Överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisas efter den månad som redovisningen senast ska lämnas registreras på skattekontot den dag redovisningen senast skulle ha lämnats. (2014-03-07, dnr 131 113321-14/111)
Skattetillägg kan tas ut även när en inkomstdeklaration som lämnas enligt SFL rättas senast sista deklarationsdagen
Skattetillägg har under tax 2010-2013 inte tagits ut när en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration rättats senast sista deklarationsdagen även om rättelsen har föranletts av en fråga från Skatteverket.
Anledningen till detta är att missvisande information lämnats i Skatteverkets broschyrer och på webben. I år har denna information tagits bort varför det inte längre finns anledning att befria från skattetillägg i motsvarande situationer. (2014-03-24)
Kommentar: Denna information har lämnats i form av ett internt meddelande och finns inte publicerat på verkets hemsida.
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.