Skattenytt nr 1-2 2015 s. 3

FATCA – Sveriges avtal med USA och förslag på svensk genomförandelagstiftning

Vid författandet av denna artikel hade ännu ingen lagrådsremiss publicerats. Enligt information från Regeringskansliet 2014-11-07 förväntas en proposition avseende FATCA avlämnas i december 2014.

Foreign Account Tax Compliance Act, förkortat FATCA, är ett regelverk som sedan 2010 är en del av skattelagstiftningen i USA. Syftet med regelverket är att den federala amerikanska beskattningsmyndigheten ska få in information om amerikanska skattesubjekts tillgångar utanför USA. Reglerna har en extraterritoriell räckvidd. Med anledning av det har Sverige undertecknat ett bilateralt avtal med USA, ”Avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra Fatca”, vilket kommer göras direkt tillämpligt i Sverige genom ett i augusti 2014 publicerat förslag till svensk lagstiftning.1

1 INLEDNING

Åtgärder för att motverka skatteundandragande har under de senaste åren diskuterats flitigt i den internationella debatten. Stater och internationella organisationer har fört fram olika initiativ för hur beskattningsunderlag ska fördelas och försvaras i ett internationellt perspektiv. I vissa avseenden kan FATCA betraktas som grunden för den förändring som nu pågår inom internationellt informationsutbyte. FATCA är således en viktig händelse inom detta område.

2 BAKGRUND TILL FATCA

Syftet med FATCA framgår delvis av dess namn; utländska konton och efterlevnad av skatteregler. Reglerna ger ramverket för att få fram information om finansiella tillgångar, som personer med amerikansk anknytning har placerade utanför USA, från de som sitter närmast informationen, det vill säga banker och andra finansiella institut.

Ett av skälen till att USA är så intresserade av information om amerikanska personers tillgångar utanför USA är att USA, som ett bland få länder, utövar en beskattningsrätt som bygger på medborgarskap eller annan anknytning till USA. Det har sedan tidigare funnits olika regler som ålägger amerikanska skattesubjekt att deklarera och upplysa om finansiella tillgångar utanför USA. Reglerna har dock uppfattats som relativt verkningslösa och det fanns en uppfattning att välbärgade amerikaner undanhöll stora tillgångar från beskattning genom att placera dessa hos utländska finansiella institut. Vidare fanns en misstanke om att många amerikaner, som bosatt sig utomlands, inte uppfyllde sina deklarationsskyldigheter.

Att de befintliga bestämmelserna relativt enkelt kunde kringgås, och att omfattande tillgångar undanhållits från beskattning, kunde också konstateras i samband med att amerikanska myndigheter gjorde en granskning av utländska banker. I dessa granskningar uppdagades omfattningen av problemet mer tydligt. Det visade sig också att några av dessa etablerade finansiella aktörer hade som affärsidé att biträda amerikanska skattesubjekt att aktivt undanhålla finansiella tillgångar från beskattning i USA.2 Denna insikt var en av anledningarna till ett nytänkande kring hur ett sådant missbruk skulle beivras.

Som ett led i att motverka skatteundandragande infördes 2010 ett nytt kapitel 4 i den amerikanska skattelagstiftningen.3 FATCA-bestämmelserna var en del av ett lagstiftningsärende som omfattade flera olika initiativ, den så kallade Hire Act.4 Initialt uppmärksammades inte denna lagstiftning i någon större utsträckning internationellt. När de mer detaljerade reglerna sedermera presenterades, genom meddelanden5 från den amerikanska federala beskattningsmyndigheten (IRS) och därefter i utkast och slutliga Treasury Regulations6 från det amerikanska finansministeriet, blev dock omfattningen av regelverket och den påverkan det skulle få för främst företag verksamma i den finansiella sektorn mer uppenbar.

En specifik händelse som ofta omnämns i dessa sammanhang är det som framkom vid utredningen av en schweizisk bank. Där hittades cirka 52 000 konton tillhörande amerikanska personer. Granskningen slutade med en förlikning och banken betalade 780 miljoner dollar i böter till USA.

U.S Code, Title 26 (Internal Revenue Code), Subtitle A, Chapter 4, § 1471–§ 1474.

The Hiring Incentives to Restore Employment Act of 2010.

IRS Notice 2010-60, IRS Notice 2011-34 med flera.

Final Treasury Regulations § 1.1471–§ 1.1474

3 VAD ÄR FATCA?

FATCA ålägger amerikanska och icke-amerikanska företag skyldigheter, och påverkar därigenom även enskilda personer. Amerikanska företag har bland annat en utökad skyldighet att ha kunskap om utländska mottagare av vissa typer av betalningar samt att dokumentera och deklarera sådana betalningar på föreskrivet sätt. Den del av FATCA som påverkar icke-amerikanska företag är främst kraven på att medverka vid informationsinhämtning om kunder samt att rapportera information om amerikanska skattesubjekt till den amerikanska beskattningsmyndigheten. Icke-amerikanska företag som inte följer kraven enligt FATCA riskerar en källskatt om 30 procent på de typer av betalningar som omfattas av FATCA.

I den ursprungliga utformningen var FATCA endast en del av den interna amerikanska skattelagstiftningen. Eftersom USA inte har jurisdiktion utanför USA:s gränser var effekten av FATCA inte rättsligt bindande för verksamheter utan etablering i USA, och därmed egentligen frivilligt. Merparten av dem som reglerna träffade uppfattade dock inte FATCA som frivilligt eftersom en finansiell exponering mot den amerikanska marknaden är svår att undvika, vilket innebar en reell risk för den 30 procentiga källskatten om bestämmelserna inte efterlevdes.

Vartefter fler länder insåg att FATCA skulle bli en realitet, och att de finansiella företagen skulle hamna i situationer där FATCA och lokala bestämmelser var oförenliga, anslöt sig en grupp länder under 2012 till ett fördjupat samarbete med USA avseende FATCA7. Detta samarbete ledde fram till ett förslag på bilateralt avtal, det så kallade Intergovermental Agreement (IGA), som skulle eliminera de rättsliga motsatsförhållanden som FATCA och lokal lagstiftning innebar. Därefter har olika versioner av de bilaterala avtalen tagits fram. Det finns två huvudsakliga avtalsmodeller, IGA modell 1 och IGA modell 2. Beroende på respektive lands inställning till FATCA kan avtalen även omfatta reciprocitet i uppgiftslämnande, vilket innebär ett åtagande från USA att inhämta och vidarerapportera information om skattesubjekt i avtalspartens land, eller inte.

Sverige var tidigt positivt inställt till att reglera FATCA genom ett bilateralt avtal. De svenska förhandlingarna tog dock relativt lång tid med undertecknat avtal i augusti 2014, att jämföras med till exempel Danmark och Norge som undertecknade sina avtal redan 2012 respektive 2013. I skrivande stund har 101 länder ingått avtal om FATCA, varav 45 trätt i kraft. För att sätta dessa siffror i relation kan noteras att det finns ca 200 länder i världen (+/–10). Det innebär att cirka hälften av alla världens länder redan har ett FATCA-avtal med USA, varav nästan hälften av dessa redan är i kraft.

Företag verksamma i länder som inte ingått avtal med USA måste ändå förhålla sig till FATCA på grunda av dess extraterritoriella effekt.

JOINT COMMUNIQUE BY FRANCE, GERMANY, ITALY, SPAIN, THE UNITED KINGDOM AND THE UNITED STATES ON THE OCCASION OF THE PUBLICATION OF THE "MODEL INTERGOVERNMENTAL AGREEMENT TO IMPROVE TAX COMPLIANCE AND IMPLEMENT FATCA”, 2012-07-25

4 FATCA-AVTALET MELLAN SVERIGE OCH USA

Sverige har ingått ett modell 1 IGA-avtal med reciprocitet. Det finns en svensk version och en engelsk version av avtalet. Precis som modellavtalet består avtalet av en huvuddel och två bilagor. I tillägg till avtalet ingick Sverige och USA också en samförståndsförklaring i samband med avtalsundertecknandet.

Huvuddelen av FATCA-avtalet består av tio artiklar som bland annat reglerar definitioner, skyldigheten att inhämta och vidarebefordra uppgifter, när informationsutbytet ska ske, hur FATCA ska tillämpas på svenska finansiella enheter8, reglering av samarbete samt ömsesidiga åtaganden med mera.

I bilaga 1 regleras på vilket sätt de rapporteringsskyldiga finansiella enheterna ska granska nya samt existerande kunder för att fastställa om det finns rapporteringspliktiga konton eller betalningar till vissa icke-deltagande finansiella enheter. Bilagan 1 är uppdelad i sex huvudsakliga avsnitt.9

I bilaga 2 återfinns de olika undantagen. Där finns bestämmelserna om vilka betalningsmottagare, finansiella enheter och finansiella konton som är undantagna från rapportering. Bilaga 2 följer modellavtalet men innehåller även undantag som är specifika för svenskt vidkommande.

Samförståndsförklaringen reglerar vissa aspekter av det bilaterala samarbetet, som inte är en direkt del av avtalet. Sverige och USA har i samförståndsförklaringen kommit överens att möjligheten att tillämpa en mer fördelaktig regel från FATCA-avtal mellan USA och annan stat, en så kallad most favoured nation clause, endast kan aktualiseras om den svenska lagen först ändras. Vidare reglerar samförståndsförklaringen bland annat vilken ordning som gäller för att avtalet ska träda ikraft (förutsätter riksdagens godkännande), vad som gäller avseende registrering hos IRS av svenska finansiella enheter samt att ideella föreningar och välgörenhetsstiftelser ska anses som så kallade aktiva icke-finansiella enheter.

I den engelska versionen av FATCA-avtalet används termenfinancial institution, i den svenska versionen av avtalet har detta översatts tillfinansiell enhet. Termenenheteranvänds i promemorian och lagförslaget för att beskriva juridiska personer och andra former av sammanslutningar.

Notera att den svenska versionen av avtalet synes vara felnumrerad.

5 FÖRSLAG OM GENOMFÖRANDELAGSTIFTNING AV FATCA I SVENSK RÄTT

FATCA-avtalet undertecknades fredagen den 8 augusti 2014. Måndagen den 11 augusti 2014 publicerades avtalet tillsammans med en promemoria10 från Finansdepartementet med förslag på genomförandelagstiftning. För att införa FATCA i svenskt rätt föreslås två nya lagar med tillhörande nya förordningar samt ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och skatteförfarandelagen med tillägg i respektive lags förordning.

Den svenska versionen av själva avtalet är i stort sett en direktöversättning från engelska, vilket medfört att flera av de begrepp som används i avtalet är nya i förhållande till svensk rätt. Samma begreppsapparat har tagits in i lagförslaget vilket i vissa delar gör regelverket svårtillgängligt.

Fi2014/2687, Genomförande av avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler för att genomföra FATCA

5.1 Förslag om ny lag om identifiering och rapportering med anledning av FATCA

Den huvudsakliga regelmaterian som företag och andra former av organisationer som bedriver finansiell verksamhet ska följa avseende FATCA återfinns i förslag till lag om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet, förkortad IDKL. Förslaget består av åtta kapitel samt övergångsbestämmelser. Lagen föreslås träda ikraft 1 april 2015.

De delar av FATCA-avtalet som införs med IDKL och tillhörande förordning är tillämpningsområdet, de olika definitionerna, undantag från FATCA, granskningsåtgärder som ska vidtas för nya och befintliga kunder samt identifiering av icke-deltagande finansiella enheter och vilka betalningar till sådana enheter som ska rapporteras.

Företag eller andra former av organisationer som bedriver verksamhet som omfattas av någon av definitionerna av finansiell enhet som regleras i 2–3 kapitlet IDKL har, om de inte omfattas av ett specifikt undantag, en skyldighet att införa och genomföra processer för att identifiera finansiella konton och i förekommande fall rapportera information avseende sådana konton.

Det finns fyra huvudsakliga typer av verksamhet som innebär att företag eller andra former av organisationer är finansiella enheter enligt IDKL. Dessa är:

  1. Depåenheter – enheter som bedriver verksamhet som innefattar förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar för annans räkning och den verksamheten utgör en väsentlig del (mer än 20 procent av sammanlagda intäkterna under viss tid).

  2. Inlåningsenheter – enheter som bedriver verksamhet som innefattar att ta emot insättningar inom ramen för ordinarie verksamhet, som kreditinstitut eller liknande verksamhet.

  3. Investeringsenheter – enheter som i sin näringsverksamhet, eller om den förvaltas av en annan enhet som i sin näringsverksamhet, bedriver verksamhet som innefattar handel med finansiella instrument, portföljförvaltning eller annan verksamhet som innebär att pengar eller andra medel investeras, administreras eller förvaltas för annans räkning.

  4. Specificerat försäkringsföretag – enhet, inklusive holdingbolag till sådan enhet, som i sin verksamhet är förpliktigad att verkställa utbetalningar i enlighet med ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal.

Även om ett företag eller annan organisation omfattas av någon av dessa definitioner finns flera undantag som kan vara tillämpliga. Undantag regleras i tredje kapitlet IDKL och är tillämpliga för finansiella enheter som är särskilt angivna eller på grund av att ägaren, den så kallade faktiska innehavaren, är särskilt undantagen. Undantagen inkluderar bland annat myndigheter, internationella organisationer, pensionsstiftelser, finansiella enheter med lokalt kundunderlag, lokala banker, finansiella enheter med endast lågvärdekonton, kreditkortsutgivare, vinstandelsstiftelser, vissa former av uppdragsgivande enheter samt investeringsrådgivare och investeringsansvariga. IDKL reglerar inte alla de undantag som återfinns i FATCA-avtalet.

Med finansiellt konto enligt FATCA avses bland annat inlåningskonton, depåkonton, andel i eget kapital samt vissa försäkringsavtal. Även konton som omfattas av definitionen för finansiellt konto kan vara uttryckligt undantagna. Det gäller bland annat för pensionsförsäkringar enligt vissa förutsättningar, dödsfallsförsäkring, konton som innehas av dödsbo, spärrkonto samt så kallade partnerjurisdiktionskonto. Även när det gäller undantag för finansiella konton regleras inte alla de undantag som återfinns i FATCA-avtalet i IDKL.

I 4–5 kapitlet IDKL finns bestämmelser för hur finansiella enheter ska granska befintliga fysiska kunder och nya fysiska kunder, det vill säga privatpersoner. Granskningen ska göras avseende konton som omfattas av definitionen av finansiellt konto enligt IDKL. Beroende på saldo och vissa beloppsgränser, som anges i US-dollar, ska information om kontohavaren analyseras vid viss tidpunkt för att den finansiella enheten ska kunna avgöra om fråga är om ett rapporteringspliktigt konto. Om det vid granskningen framkommer att kontohavaren är eller kan förmodas vara skyldig att deklarera i USA, vilket medborgarskap, adress i USA med mera är en indikation på, ska kontot behandlas som ett rapporteringspliktigt konto.

I 6–7 kapitlet IDKL finns bestämmelser för hur finansiella enheter ska granska befintliga och nya kunder som är enheter. På motsvarande sätt som för fysiska kunder beskrivs vilken granskning som finansiella enheter ska genomföra och vilken information som ska begäras av sådana kunder.

I det avslutande 8 kapitlet IDKL finns övriga bestämmelser som bland annat särreglerar vad som gäller vid granskning av finansiella konton hos centrala värdepappersförvarare, att upplysning om ett finansiellt kontos status som rapporteringspliktigt ska meddelas till innehavaren av kontot, saldotidpunkter, skyldigheter vid förekomst av motsägelsefull information, arkivering av dokumentation samt vilka typer av dokumentation som räknas som styrkande.

I övergångsbestämmelserna regleras flera av de tidpunkter som ska gälla för granskningen av konton. Skälet till att dessa bestämmelser har placerats som övergångsbestämmelser är att det är speciella tidpunkter som är tillämpliga i det initiala skedet av FATCA. När dessa tidpunkter passerat är åtagandet enligt FATCA-avtalet i denna del avklarat och de ordinarie tidpunkterna för rapportering gäller fortsättningsvis.

5.2 Förslag på ny lag om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet

Denna lag föreslås omfatta sex paragrafer. Lagen reglerar Skatteverkets informationsutbyte med IRS. Den reglerar även i vilka situationer samt på vilket sätt särskild information som inhämtats med stöd av FATCA ska utbytas. Även denna lag föreslås träda ikraft 1 april 2015.

5.3 Förslag på ändringar i offentlighets- och sekretesslagen

Den ändring som föreslås införas i offentlighets- och sekretesslagen syftar till att begränsa möjligheterna att använda information, som erhållits enligt lagen om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet. Den information som denna ändring avser att omfatta är information som inhämtats från amerikanska uppgiftslämnare och som i enlighet med reciprocitetsbestämmelsen i FATCA-avtalet kommer att förmedlas till Sverige. Ändringarna föreslås träda ikraft 1 april 2015.

5.4 Förslag på ändringar i skatteförfarandelagen

De ändringar som föreslås genomföras i skatteförfarandelagen ska införas i ett nytt 23 a kapitel. Bestämmelserna reglerar bland annat vem, genom hänvisning till IDKL, som ska rapportera samt vad som ska rapporteras avseende de olika typerna av finansiella konton. Det är dels fråga om statiska uppgifter såsom innehavare av kontot och kontonummer, dels uppgift om saldo, sammanlagd ränta, utdelning och avkastning med mera beroende på typ av finansiellt konto. Vidare finns bestämmelser om de tidpunkter som ska gälla för rapporteringen. Ändringarna föreslås träda ikraft 1 april 2015.

6 KOMMENTARER FRÅN REMISSINSTANSER

Promemorian med förslag på genomförandelagstiftning av FATCA skickades på remiss samma dag som den publicerades. Svarstiden, som sattes till en månad, har kritiserats som för kort tid, framförallt mot bakgrund av komplexiteten i FATCA. De flesta remissinstanserna, med undantag för myndigheterna, svarade ändå i sak. Även andra än av regeringen utsedda remissinstanser har kommenterat på lagförslaget.

Merparten av remissvaren anger att det är positivt att Sverige ingått ett avtal avseende FATCA. Det är dock flera remissinstanser som framfört kritik mot hur genomförandelagstiftningen utformats. Kritiken avser komplexiteten, avsaknaden av vissa bestämmelser i avtalet i de föreslagna lagarna, språkliga/terminologiska aspekter samt flera påpekanden att det är orimligt att svensk lag i vissa delar hänvisar till amerikansk intern skattelagstiftning för att kunna tolkas.

Det finns även delar av lagförslaget som enligt vissa remissinstanser kan ifrågasättas ur rättssäkerhets- och konstitutionella aspekter. Kritiken gäller bland annat det förhållande att vissa av undantagen enligt lagförslaget förutsätter att finansiella enheter måste ha vidtagit specifika åtgärder långt tid innan lagstödet för sådana åtgärder finns eller tillräckligt tydlig information funnits.11

Så är till exempel fallet med det särskilda undantaget för finansiella enheter med lokalt kundunderlag som föreslås i 3 kap. 7 § IDKL.

7 ANDRA INITIATIV OCH KOMMANDE INFORMATIONSUTBYTESREGELVERK

Som nämnts i inledningen har FATCA redan fått ett vidare genomslag inom det internationella informationsutbytet. Samma informationsutbyteskonstruktion kommer inom kort också gälla mellan andra stater. OECD12 har under en tid arbetat fram ett liknande system med samlingsnamnet Automatic Exchange of Information, förkortat AEoI. Ett förslag på en standardmodell för rapportering, Common Reporting Standard (CSR) samt ett modellavtal, Model Competent Authority Agreement, (CAA). CRS innefattar rapporteringskrav och krav på granskning av konton för finansiella företag på motsvarande sätt som FATCA. CAA är ett modellavtal liknande det som Sverige redan ingått med USA avseende FATCA.

Sverige är en av i skrivande stund 51 stater som har anslutit sig till gruppen av så kallade early adopters av den nya globala informationsutbytesstandarden. Sverige har därvid åtagit sig att genomföra CRS i nationell lagstiftning senast den 1 januari 2016 samt att inleda ett multilateralt automatiskt informationsutbyte om finansiella konton med ett första utbyte i september 2017. Av Finansdepartementets promemoria avseende FATCA framgår att det under arbetet med den föreslagna genomförandelagstiftningen av FATCA även diskuterades om det var möjligt att införa bestämmelser som inkorporerade CRS i svensk rätt. Att så inte skedde berodde dels på att FATCA och CRS skiljer sig åt i vissa förenklingsavseende, till exempel vad gäller olika tröskelvärden, dels att tidsfristerna är olika. Lagstiftaren prioriterade därför att initial endast genomföra de regleringar som krävs enligt FATCA-avtalet.

På EU-nivå har motsvarande arbete avseende AEoI skett inom rådsarbetsgruppen för direkta skatter. Inom ramen för detta arbete presenterades den 14 oktober 2014 ett nytt steg mot skapande av ett FATCA-liknande informationsutbytessystem inom EU. Då presenterades att bestämmelser om ett sådant informationsutbyte ska tas in i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, det så kallade handräckningsdirektivet. Även rådets direktiv 2003/48/EU om beskattning av inkomster i form av räntebetalningar, det så kallade sparandedirektivet, kan bli aktuellt att ändra med anledning av AEoI.

I detta avseende var FATCA således startpunkten för en ny ordning inom informationsutbyte mellan stater. De steg som tas internationellt för ökad transparens mellan länder kring enskilda individers ekonomiska situation kommer påverka alla företag som är verksamma i den finansiella sektorn.

The Organisation for Economic Co-operation and Development.

8 AVSLUTANDE KOMMENTAR

FATCA är ett komplext regelverk med en stor påverkan på de företag som omfattas direkt av de nya krav som regelverket innebär. För privatpersoner är kanske den tydligaste påverkan i nuläget att finansiella företag begär ytterligare information i samband med till exempel öppnande av nya konton. På längre sikt kommer rapporteringen av information mellan Sverige och USA dock att ha stor påverka för de som eventuellt inte deklarerat sina inkomster och finansiella tillgångar korrekt i USA.

Initialt framfördes i debatten vissa förhoppningar om att omvärldens reaktion skulle medföra att USA inte fortsatte på den inslagna banan och att FATCA därmed inte skulle genomföras. Relativt snart stod det dock klart att FATCA skulle bli verklighet. Det var därför naturligt att de finansiella företagen och dess branschorganisationer tidigt i processen blev förespråkare av mellanstatliga avtal enligt den modell som Sverige nu har ingått med USA. Denna uppfattning framgår också av de remissvar som lämnats på finansdepartementets förslag till genomförandelagstiftning.

Att FATCA är ett komplext regelverk framgår tydligt av förslaget till genomförandelagstiftningen, som i många delar är svårtolkat och därmed lämnar osäkerheter vid tillämpningen. Det beror inte bara på den terminologi och begreppsapparat som används och som i vissa avseenden är svårtillgänglig utan kunskap om amerikansk skattelagstiftning i allmänhet och de ursprungliga amerikanska FATCA-reglerna i synnerhet. En komplicerande faktor i de överväganden som företag måste göra för att förstå effekten av bestämmelserna är att förslaget i flera av de centrala delarna av FATCA, som till exempel vilka som omfattas av definitionen av finansiell enhet, inte är särskilt utförligt kommenterat.

Oavsett vad som skulle vara att föredra så är FATCA en realitet, som företag måste förhålla sig till och efterleva. Ytterligare regelverk med samma syfte och påverkan kommer dessutom att tillkomma. Finansiella företag, som omfattas av FATCA, har enligt min uppfattning således inte något annat alternativ än att förhålla sig till de nya reglerna och efter bästa förmåga vidta de åtgärder som krävs för att efterleva regelverken. Den processen kommer i många situationer ske med stor osäkerhet kring vad den korrekta tillämpningen egentligen är. En förhoppning är därför att lagstiftaren i det kommande arbetet tar till sig de synpunkter som framförallt företrädare för den finansiella sektorn framfört och att dessa företag får en rimlig möjlighet att under ordnade former genomföra de förändringar som krävs. Om synpunkterna från remissinstanserna beaktas kommer flera av de osäkerhetsfaktorer som förslagets nuvarande utformning medför också undanröjas från ett svenskt perspektiv.

För företag med etablering i flera olika länder är utmaningarna desamma i Sverige som i alla etableringsländer. Utmaningarna blir då framförallt att säkerställa att övergripande processer överensstämmer med alla lokala implementeringar av FATCA.

En ytterligare effekt av FATCA, som i praktiken visat sig vara besvärlig för företag att hantera, är de skatteblanketter13 som efterfrågas av amerikanska företag vid betalningar till icke-amerikanska betalningsmottagare. Dessa blanketter har med anledning av FATCA omarbetats och innehåller numer flera avsnitt som förutsätter kunskap om FATCA för att kunna fyllas i korrekt. Blanketterna används även av andra än amerikanska företag som ett sätt att uppfylla kraven om kundkännedom enligt FATCA.

Sammanfattningsvis är min uppfattning att det vi nu ser, med genomförandelagstiftning av FATCA som det första stora steget, endast är början på ett mer omfattande och utvecklat internationellt samarbete kring utbyte av information om enskildas finansiella tillgångar och ägande. Den nya verklighet som det innebär för främst svenska finansiella företag är utmanande men oundviklig.

Steven Robertson är verksam som skattejurist på KPMG.

W-8BEN-E, W-8IMY med flera.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...