EU-domstolens domar

B3 Indirekta skatter på kapitalanskaffning

I direktiv 69/335/EEG om indirekt skatt på kapitalanskaffning, vilket har ersatts av direktiv 2008/7/EG, regleras på vilket sätt medlemsstaterna får beskatta bolagsbildningar, höjningar av aktiekapital och liknande. Enligt svensk rätt beskattas inte denna typ av transaktioner varför direktivet är av mindre intresse för svenskt vidkommande.

I mål Ascendi Beiras,1 vilket företrädesvis rör tolkning av direktivet om indirekt skatt på kapitalanskaffning, aktualiserades frågan om innebörden i det unionsrättsliga begreppet domstol i artikel 267 FEUF i förhållande till den portugisiska skiljenämnden i skattefrågor (Tribunal Arbitral Tributário). Eftersom Skatterättsnämnden i målet Victoria Film A/S från år 1998 inte befanns utgöra en domstol i unionsrättsligt hänseende kan den bedömning som gjordes i förhållande till portugisiska nämnden i här aktuellt mål vara av visst intresse. Av domen i Victoria Film A/S framgår att det främsta skälet till att Skatterättsnämndens inte ansågs utgöra en domstol, och således inte hade rätt att begära förhandsavgörande från EU-domstolen, var att dess uppgift inte var att kontrollera lagenligheten av förvaltningsbeslut, utan snarare att för första gången ta ställning till taxering av en viss transaktion.2

I Ascendi Beiras sammanfattade EU-domstolen de omständigheter som är av betydelse för huruvida ett hänskjutande nationellt organ utgör en domstol i den mening som avses i artikel 267 FEUF. 3 I detta sammanhang nämndes bl.a. att organet ska vara upprättat enligt lag, dess jurisdiktion ska vara av tvingande art, förfarandet ska vara kontradiktoriskt, organet ska tillämpa rättsregler samt vara oberoende. För att en domstol ska vara behörig att framställa en begäran om förhandsavgörande från EU-domstolen ska den meddela avgöranden inom ramen för ett förfarande som är avsett att leda till ett avgörande av rättskipningskaraktär. Den portugisiska skiljenämnden i skattefrågor ansågs vara av stadigvarande karaktär, dess avgöranden var bindande för parterna, samt att den hade behörighet att pröva lagenligheten av samtliga taxeringsbeslut. Slutsatsen blev att den portugisiska nämnden uppfyllde kraven för att utgöra domstol i unionsrättsligt hänseende. Det faktum att betydelsen av att ett nationellt organ har behörighet att kontrollera lagenligheten av förvaltningsbeslut inte torde ha minskat indikerar att resultatet av en bedömning idag av Skatterättsnämnden skulle bli detsamma som det år 1998, dvs. att nämnden inte ansågs utgöra en domstol.

Målet Eycke Braun4 avsåg tolkningen av artikel 10 c i direktiv 69/335/EEG. Artikel 10 innebär ett förbud mot uttag av skatter som uppvisar samma kännetecken som skatt på kapitaltillskott. EU-domstolen fann att artikeln innebar ett förbud mot nationell lagstiftning, enligt vilken en andel av de avgifter som en offentligt anställd notarie tar ut för att bestyrka en rättshandling då ett företag omvandlas till en annan företagsform tillfaller statskassan.

Enligt artikel 5 i direktiv 2008/7/EG får medlemsstaterna inte ta ut någon som helst form av indirekt skatt på bland annat kapitaltillskott. I mål Isabelle Gielen5 var frågan om förbudet även gällde omvandling av aktier. EU-domstolen fann att så var fallet och att ett uttag av skatt på omvandling av innehavarpapper till registrerade eller dematerialiserade aktier var i strid med direktivet.

Katia Cejie & Maria Hilling