Innehåll

Skattenytt nr 12 2016 s. 881

TOR/Skattenytts konferens om konstitutionella skattefrågor

Stort tack för att jag fick förtroendet att arrangera denna konferens, samt för den generösa budgeten till den.

Den 14–16 september arrangerades TOR/Skattenytts forskarkonferens om konstitutionella skattefrågor på Örebro slott. Konferensen syftade till att belysa konstitutionella skattefrågor dels utifrån ett internationellt perspektiv, dels utifrån ett nutidsperspektiv, så som rätten kan anses vara idag. Konferensen vände sig i första hand till doktorander och andra akademiker inom skatteområdet. Konferensen finansierades av Stiftelsen TOR/Skattenytt.1

Första talare var professor Joakim Nergelius, Örebro universitet, som talade om budgetprocessen i regeringsformen (1974:152), RF, och riksdagsordningen (2014:801), RO, efter decemberöverenskommelsen. Han talade bl.a. om hur utskotten regleras i RO, och konstaterade att konstitutionsutskottets och finansutskottets ämnesområden och uppgifter är noggrant reglerade i 7 kap. 8–9 §§ RO. Skatteutskottets ämnesområde är reglerat i 7 kap. 10 § RO, men inte dess uppgifter. Övriga utskotts ämnesområden och uppgifter regleras inte särskilt i RO. Joakim Nergelius lyfte frågan vad skälet kunde vara till att just dessa utskott hade fått en särskilt stark ställning i RO. Enligt Nergelius är det olyckligt att förhållandet mellan reglerna om antagande av budget i 11 kap. 18 § RO och regeln om s.k. utskottsinitiativ i 9 kap. 16 § RO alltjämt är olöst, även efter införandet av nya – och allmänt krångliga – RO 2014. Konflikten mellan de båda reglerna var central då den dåvarande regeringen inte fick igenom sin budget i riksdagen hösten 2013 och en liknande, oreglerad, situation kan mycket väl inträffa igen.

Mer om bestämdhetskravet, se Hultqvist, Anders, Om bestämdhetskravet i legalitetsprincipen, Skattenytt 2016 s. 730–748.

Docent Jan Bjuvberg, Uppsala universitet talade därefter om sambandet mellan redovisning och beskattning utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Han diskuterade 14 kap. 2 och 4 §§ inkomstskattelagen (1999:1299), IL, i relation till legalitetsprincipen och ställde frågan om hänvisningen till god redovisningssed uppfyllde det bestämdhetskrav som legalitetsprincipen får anses ställa på skattelagstiftningen.2 Han ställde också frågan om det faktum att skattelagstiftningen hänvisar till god redovisningssed, vilken bestäms av bl.a. Bokföringsnämnden, innebär att delegationsförbudet i 8 kap. 3 § RF åsidosätts. Hänvisningen till god redovisningssed skulle även kunna innebära en olikbehandling av skattskyldiga i rättstillämpningen, eftersom skattskyldiga som omfattas av samma skatteregler tvingas periodisera på olika sätt på grund av att de redovisar enligt olika allmänna råd.

Professor Pasquale Pistone, Wirtschaftsuniversität (WU) Wien och IBFD, talade om arbetet med att utveckla en rättighetsstadga på skatteområdet, en taxpayers’ rights. Han framförde att det ökade internationella samarbetet i form av bl.a. BEPS och internationellt informationsutbyte med det yttersta syftet att hindra skatteflykt och skatteundandragande gör att det behövs en rättighetsstadga för de skattskyldiga. I annat fall tillgodoses inte deras intressen av rättssäkerhet. Några rättigheter som han och hans kollega Philip Baker har föreslagit är att de skattskyldiga ska ha rätt till att bli informerade vid internationellt informationsutbyte, att de skattskyldiga ska få tillgång till den information som det andra landet lämnar och att stulen information inte ska få lämnas vidare till andra länder.

Board of Presidency of Italian Tax Justice, Resolution prot. no. 1426/10/CdP/VIII. Il, Council meeting of 02/03/2010.

Council of Europe Committee of Ministers Recommendation no. r (90) 4 of the Committee of Ministers to Member States on the elimination of sexism from language, adopted by the Committee of Ministers on 21 February 1990 at the 434th meeting of the Ministers’ Deputies.

Docent Cristina Trenta, Örebro universitet, talade på temat skatterätt och mänskliga rättigheter utifrån ett italienskt perspektiv. Hon nämnde flera exempel på när Italien bryter emot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Ett exempel är att skattemål kan handläggas i upp till 30 år i italiensk domstol. Europadomstolsdomen Ferrazzini v Italy är ett tydligt exempel på långdragna italienska skattemål. Vidare fokuserade Cristina Trenta på några genusfrågor. Hon konstaterade att domare i skattedomstol inte har rätt till föräldraledighet i Italien.3 Detta slår särskilt hårt mot kvinnor, eftersom endast 6,9 procent av männen tar ut någon föräldraledighet alls i Italien. De kvinnliga domarna kan således knappast förvänta sig att papporna rycker in och tar hand om barnen när de inte får föräldraledigt. En språklig genusfråga är att EKMR är formulerad som Dititti dell’Uomo, alltså inte mänskliga rättigheter utan mäns rättigheter. Den italienska språkversionen får, enligt Cristina Trenta, anses vara i strid med Europarådets ministerråds rekommendation nr R (90) 4 om språklig sexism.4

Professor Åsa Gunnarsson, Umeå universitet, talade om skattepolitik i EU utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Hon uppmärksammade ett demokratiskt underskott och en bristande politisk transparens inom EU. Ett sätt att kunna avhjälpa dessa problem skulle kunna vara att reglera EU:s normgivningsmakt på skatteområdet och ge EU beskattningsrätt, i stället för att vidhålla medlemsstaternas exklusiva normgivingskompetens på detta område. Det kräver dock att frågan om no taxation without representation får en lösning. Ett konkret förslag på en EU-skatt skulle en skatt på flygbiljetter kunna vara. En sådan skatt skulle både kunna bidra till att minska koldioxidutsläppen och till att förstärka EU:s budget, vilket i sin tur skulle kunna leda till att medlemsstaternas avgifter till EU sänktes.

Professor Anders Hultqvist, Karlstads och Stockholms universitet, höll sitt föredrag om BEPS och EU:s anti-skatteflyktspaket. För närvarande pågår anti-skatteflyktsprojekt på såväl EU- som OECD-nivå. EU:s nya skatteflyktspaket går längre än BEPS. EU:s skatteflyktsdirektiv har kritiserats av Sveriges riksdag för att strida emot subsidiaritetsprincipen. På EU-nivå råder emellertid politisk enighet avseende direktivet. De reservationer som hade rests mot direktivet utsläcktes den 20 juni. Direktivets har numera antagits. Direktivet innehåller bl.a. en generalklausul mot skatteflykt, CFC-regler och regler avseende hybrida instrument och ränteavdragsbegränsningar.

2 kap. 1 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen (1949:105), TF.

Doktor Anna-Maria Hambre, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, talade om offentlighetsprincipen i skatterätten. Utgångspunkten är att alla allmänna handlingar är offentliga,5 men i 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, föreskrivs sekretess för delar av skatteområdet. Enligt 27 kap. 1 § OSL gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen gäller i 20 år. Anna-Maria Hambre talade också om sekretess avseende Skatteverkets arbetssätt fördjupad dialog. Sedan juni 2016 anser Skatteverket att den fördjupade dialogen är offentlig.

Professor Robert Påhlsson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, höll ett föredrag om konstitutionella principers tillkortakommanden. Han förklarade hur legalitetsprincipen och likhetsprincipen kunde försvagas genom dels RF, dels rättsteoretiska och rättsfilosofiska faktorer. Legalitetsprincipen kan försvagas genom att retroaktivitetsförbudet åsidosätts genom stoppskrivelser på ett skönsmässigt sätt. Likhetsprincipen har en svag ställning såtillvida att den endast gäller rättstillämpningen och inte lagstiftningen. RF innehåller således inte något krav på en likformig skattelagstiftning. Robert Påhlsson ställde den rättsteoretiska frågan om verkligt deskriptiva utsagor kan göras om principernas tyngd i enskilda fall, eller om sådana utsagor saknar sanningsvärde. Han refererade också till Dworkins om att regler innebär ett antingen eller, medan principer snarare är mer eller mindre. Han refererade också till Aristoteles fyra kausalsamband. Hans slutsatser avseende både legalitetsprincipen och likhetsprincipen var att det är svårt att göra deskriptiva utsagor om dessa principer. De är således mer en principer än regler, trots att de är lagreglerade.

Professor Stefan Olsson, Karlstads universitet, talade om författningsprövning i svensk och tysk skatterätt. Han konstaterade att Sverige är en centralstat med svag konstitutionell tradition och liten reell maktdelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt. Tyskland är en förbundsstat men den gammal konstitutionell tradition. Vissa rättigheter i grundlagen är, på grund av erfarenheterna från andra världskriget, eviga och får inte inskränkas ens genom grundlagsändring. Dessa kallas för grundrättigheter. Han identifierade några problemområden i Sverige vad gäller författningsprövning. Det finns inte någon möjlighet till abstrakt normkontroll ex post, förutom att en sådan fråga skulle kunna ställas till Skatterättsnämnden, dock i relation till ett konkret fall. Det finns inte någon möjlighet att generellt underkänna en lagregel på grund av att den strider mot grundlagen. Det finns inte någon generell likhetsprincip i RF. Möjligheterna att ta hänsyn till de skattskyldigas subjektiva skatteförmåga är också begränsade i svensk rätt.

Under konferensens andra dag hölls grupparbeten. Olika grupper diskuterade taxpayers’ rights, EU:s rättighetsstadga och EKMR, konstitutionella principer, normgivningsmakt, normgivningsrätt och normgivning, internationell skatteflykt och mervärdesskatt. Resultaten av grupparbetena redovisades och diskuterades i den stora gruppen.

Konferensen avslutades med ett anförande av Stig von Bahr, tidigare domare i Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen samt f.d. ordförande i Regelrådet. Han sammanfattade konferensen och reflekterade över vad som hade framkommit.

Sammanfattningsvis gav konferensen många nya insikter. Förhoppningsvis kommer några av inläggen resultera i artiklar som publiceras i denna tidskrift framöver.

Jur. Dr. Eleonor Kristoffersson är professor i skatterätt vid Örebro universitet. Hon är också gästprofessor vid Salzburgs universitet, Österrike.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...