Innehåll

Skattenytt nr 3 2016 s. 93

Förord

I flera medier diskuteras 2016 års utmaningar för ekonomi, politik, bibehållandet av välfärdssystemet etc. Diskussionerna är viktiga, men det som är påfallande är att diskussionerna förs i media i mycket bred bemärkelse, korta tweets, fördjupade analytiska artiklar, radioprogram och TV-debatter samt dokumentärer är bara några olika typer av medier där diskussioner förs. SkatteNytt är inte del av den snabba debatten i den utsträckning som tidskriften skulle kunna vara, men samtidigt är frågan om den diskussionen är den som är essentiell för SkatteNytts roll i det omkringliggande mediesorlet. Det ena behöver inte utesluta det andra, men det är viktiga frågor att reflektera över framförallt för oss som arbetar med SkatteNytt, men också för Dig som läsare – vilken roll spelar SkatteNytt för Dig? Hör gärna av Er med synpunkter, stort som smått. Det är alltid välkommet.

Det här häftet behandlar flera frågor som har diskuterats och troligen kommer att fortsätta diskuteras i delar av mediesorlet. Först ut är en artikel om tryckerimomsmålen där Stig von Bahr sammanfattar huvudfrågorna och ger ett EU-rättsligt perspektiv avseende frågan om obehörig vinst.

Robert Påhlsson lyfter frågan om kringgående av inkomstskattelagen. Artikeln är omarbetad utifrån ett bidrag till en dansk festskrift och sammanfattar och belyser flera års diskussioner avseende kringgående av inkomstskatt.

Förslaget om införandet av tonnagebeskattning av sjöfarten sammanfattas och diskuteras av Johan Larsson i den tredje artikeln. Förslaget finns med på propositionsförteckningen för våren 2016 och fortsatta diskussioner är att vänta.

Urban Rydin argumenterar för en ny utredning avseende beskattning av förmån enbart utifrån dispositionsrätt. Bakgrunden är bland annat tre rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen avseende tolkningen av begreppen förmån och när en sådan erhållits.

Avslutningsvis lyfter Sebastian Moll fram förslag på vidare läsning. Bland annat kan nämnas Marie Lamenschs avhandling som publicerats vid IBFD som behandlar mervärdesbeskattning av digitala tjänster. Likt min egen avhandling behandlar även den här avhandlingen bland annat OECD:s ramverk för beskattning av elektronisk handel, vilkas principer också ligger till grund för utarbetandet av de internationella mervärdesskatterättsliga riktlinjerna som OECD arbetar med.

Förhoppningsvis leder ovanstående bidrag till fortsatt diskussion!

Pernilla Rendahl

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...