Skattenytt nr 12 2017 s. 759

Crowdfunding ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv – Ett nytt finansieringssätt möter gamla regler

Majoriteten av oss har någon gång, på ett eller annat sätt, finansierat ett projekt. Det var kanske barnens klassresa, den lokala idrottsföreningens uppförande av en ny läktare eller ett nytt innovativt företag som ska förändra bilindustrin. När du sponsrade barnens klassresa utgick det förmodligen inte någon motprestation mer än att se barnen glada. När du bistod den lokala idrottsföreningen med några hundra kronor kanske du mottog en T-shirt som tack och när du deltog i företaget GreenCar AB:s nyemission mottog du istället aktier i gengäld för ditt kapital.

1 INLEDNING

Att finansiera ett projekt, en idrottsklubb eller ett företag är inget nytt. Med tiden har dock tillvägagångssätten för att finansiera dessa typer av projekt förändrats. Digitaliseringen är en av de stora drivkrafterna bakom denna förändring och digitaliseringen skapar förutsättningar för att förändra etablerade affärs- och verksamhetsmodeller i grunden.1 Genom digitaliseringen har ett nytt sätt att finansiera ett projekt, en verksamhet eller en affärsidé vuxit fram. Detta nya finansieringssätt går under namnet crowdfunding.

Trots att begreppet ”crowdfunding” låter spännande och exotiskt är fenomenet i sig inget nytt, det handlar i grund och botten om att finansiera olika projekt. Begreppet ger dock uttryck för ett nytt sätt att göra detta på. Idag är det möjligt att finansiera, eller söka finansiering för, t.ex. utvecklingen av en ny typ av hörlurar, en podcast eller ett företag som bygger vendingmaskiner med några enkla klick på hemsidor som Kickstarter, FundedByMe och Patreon.2 I vissa fall kommer den som finansierar ett sådant projekt (”Finansiären”) att erhålla en motprestation med anledning av sitt ekonomiska stöd, i andra fall inte.

EU-kommissionens mervärdesskattekommitté (mervärdesskattekommittén) har utvecklat sitt synsätt på den mervärdesskatterättsliga hanteringen av crowdfunding i ett s.k. ”working paper” publicerat i februari 2015. Denna working paper ligger i sin tur till grund för riktlinjer av den 30 mars 2015.3 Skatteverket har sedan dess följt upp dessa riktlinjer genom att publicera ett ställningstagande avseende mervärdesskatt och crowdfunding som i stor utsträckning ger uttryck för samma syn som mervärdesskattekommitténs riktlinjer.4

I denna artikel avser jag att diskutera crowdfunding ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv. Artikeln är avgränsad till att avgöra huruvida crowdfunding mervärdesskatterättsligt är att anse som en form av finansiering och hur konsekvenserna av gällande rätt slår gentemot de olika crowdfundingtyperna.

Inledningsvis redogörs för hur crowdfunding hanteras utifrån ett mervärdesskatterättsligt perspektiv. Därefter följer en neutralitetsprövning av den mervärdesskatterättsliga hanteringen av de olika formerna av crowdfunding. Sedan presenteras och diskuteras konsekvenserna av nu rådande reglering. Avslutningsvis kommer jag att redogöra för hur jag anser att crowdfunding bör behandlas ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv. Jag kommer därför att presentera några förslag som jag anser kan, ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv, hjälpa till att likställa de olika typerna av crowdfunding. På grund av artikelns begränsade omfång har jag valt att inte diskutera avdragsrätt för ingående moms för den som finansierar sitt projekt med hjälp av crowdfunding i någon större utsträckning. Av pedagogiska skäl har jag valt att följa ett exempel där en person, Kim, avser att finansiera sin verksamhet med hjälp av crowdfunding och med hjälp av Kim avser jag att visa på den nuvarande mervärdesskatterättsliga problematiken med crowdfunding.

SOU 2015:91, s. 57 ff.

www.kickstarter.com, www.fundedbyme.com, www.patreon.com.

Working Paper no 836, VAT treatment of crowdfunding, taxud.c.1(2015)576037, Guidelines resulting from 102nd meeting, document H, taxud.c.1(2015)55286528-870.

Skatteverkets ställningstagande, Crowdfunding (gräsrotsfinansiering), dnr 131 221169-16/111.

2 CROWDFUNDING UR ETT MERVÄRDESSKATTERÄTTSLIGT PERSPEKTIV

2.1 Vad är crowdfunding?

Med crowdfunding avses att någon (”Sökande”) riktar sig till allmänheten och ber om investeringar till ett särskilt projekt via en crowdfundingplattform. Vad som ska finansieras är egentligen oväsentligt för definitionen av crowdfunding. Crowdfundingkampanjer tenderar dock ofta att handla om att finansiera projekt som traditionella investerare inte hade investerat sitt kapital i, t.ex. brädspel, podcasts eller en dokumentär om tv-spel.

Crowdfunding kan delas in i tre huvudsakliga kategorier; donationsbaserad, belöningsbaserad och finansiell crowdfunding. Det avgörande för vilken typ av kategori den aktuella crowdfundingkampanjen faller inom är den motprestation som finansiären mottar.5

Finansinspektionen, Gräsrotsfinansiering i Sverige – en kartläggning, dnr 15-17414, s. 5.

2.2 Donationsbaserad crowdfunding

För att det ska föreligga en skyldighet att betala mervärdesskatt till staten krävs det enligt 1 kap. 1 § 1 p. mervärdesskattelagen (1994:200) (”ML”) att det skett en skattepliktig omsättning inom landet av en beskattningsbar person. Det grundläggande kravet för att en transaktion ska medföra skattskyldighet är att det ska ha skett en omsättning av en vara eller en tjänst. För att något ska anses vara en omsättning krävs att det föreligger en direkt länk mellan tillhandahållandet av en vara och en tjänst och den ersättning som erläggs för tillhandahållandet. En direkt länk uppstår när det finns ett rättsligt förhållande mellan tillhandahållaren och mottagaren av varan eller tjänsten.6

Ponera att Kim spelar in en podcast och gör denna tillgänglig för allmänheten. Samtidigt startar hen en crowdfundingkampanj där Kims lyssnare har möjligheten att ekonomiskt bistå Kim för hens arbete med podcasten. Uppfyller detta kraven för att anses vara en omsättning?

EU-domstolen har tagit ställning till huruvida musik som framfördes av en gatumusikant kunde anses utgöra ett tillhandahållande av en mervärdesskattepliktig tjänst då gatumusikanten erhöll pengar av vissa förbipasserande.7 EU-domstolen fann att när någon erlägger en form av betalning som inte motiveras av motprestationen utan snarare någon form av subjektiva känslor kan det inte anses finnas någon koppling mellan den utförda tjänsten och den mottagna ersättningen.8 Även om musikanten förväntande sig pengar, och i många fall erhöll pengar för sin musik, fanns det inget krav på att de som passerade gatumusikanten skulle erlägga ersättning för den musik de tog del av. Om det inte finns någon koppling mellan motprestationen och det donerade beloppet kan inte heller någon omsättning anses ha skett. En sådan transaktion anses då ha skett utanför mervärdesskattedirektivets tillämpningsområde (out of scope).9

Mot bakgrund av EU-domstolens resonemang bör Kims donationsbaserade crowdfundingkampanj falla utanför mervärdesskattelagens tillämpningsområde då även människor som inte utgör Finansiärer kan ta del av podcasten. Denna slutsats stöds också av ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.10

Dom av den 8 mars 1988, Apple and Pear Development Council v Commissioners of Customs and Excise, C-102/86, EU:C:1983:370 p. 11–12.

Dom av den 3 mars 1994, Tolsma, C-16/93, EU:C:1994:8.

A. st. p. 17.

A. st. p. 19–20.

Skatterättsnämndens förhandsbesked, Mervärdesskatt; omsättningsbegreppet, 2016-06-29, dnr 21-15/I.

2.3 Belöningsbaserad crowdfunding

Ponera nu istället att Kim i sin strävan att starta ett företag som tillverkar och säljer fotbollsskor i Sverige har startat en crowdfundingkampanj där varje Finansiär som bidrar med 500 kr erhåller ett par av dessa fotbollsskor när de producerats. Till skillnad från exemplet med donationsbaserad crowdfunding erhåller nu Finansiären något i gengäld för sitt ekonomiska stöd; fotbollsskor.

Som konstaterades under avsnitt 2.2 krävs det enligt EU-domstolens praxis att det föreligger en direkt länk mellan den erlagda ersättningen och den motprestation som erhålls. En direkt länk uppstår när det finns ett rättsligt förhållande mellan parterna. När en Finansiär accepterar Kims erbjudande om fotbollsskor för Finansiärens ekonomiska stöd uppstår ett rättsligt förhållande mellan Kim och Finansiär. Eftersom det finns ett rättsligt förhållande mellan Kim och Finansiären finns det således en direkt länk mellan Finansiärens ekonomiska stöd och de fotbollsskor Kim kommer att leverera. Kims erbjudande om fotbollsskor utgör således en mervärdesskatträttslig omsättning. Då tillhandahållande av fotbollsskor inte är undantaget från mervärdesskatteplikt är denna omsättning även mervärdesskattepliktig.11

Utöver kravet på att det ska ha skett en mervärdesskattepliktig omsättning krävs det att den som tillhandahållit motprestationen (dvs. varan eller tjänsten) är en beskattningsbar person.12 Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat.13 EU-domstolen har funnit att begreppen ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet” ska anses ha en vid omfattning. Rekvisiten ska anses uppfyllda redan vid utförandet av förberedande åtgärder som syftar till att senare tillhandahålla mervärdesskattepliktiga transaktioner, detta oavsett om verksamheten faktiskt påbörjas eller inte.14 Då Kim genom sin crowdfundingkampanj avser att bedriva mervärdesskattepliktig verksamheten i form av tillverkning och försäljning av fotbollsskor bör Kim, redan när hen startar sin crowdfundingkampanj, anses utgöra en beskattningsbar person. Detta innebär att Kims tillhandahållande av fotbollsskor i gengäld för en Finansiärs ekonomisk stöd är en mervärdesskattepliktig transaktion som utförs av en beskattningsbar person.

Det sista rekvisitet för att mervärdesskatt ska betalas till svenska staten är att omsättningen ska ha skett inom landet, dvs. i Sverige. Då majoriteten av de tillgängliga crowdfundingplattformarna riktar sig mot en internationell publik finns det en chans att vissa av Kims Finansiärer uppehåller sig i ett annat land än Sverige. Under förutsättning att Kim levererar fotbollsskor till Finansiärer i EU från Sverige kommer skorna anses vara omsatta i Sverige. Om Kim däremot skulle komma att få en stor del av sin finansiering från Finansiärer i ett annat EU-land kan Kim bli tvungen att registrera sig för mervärdesskatt i detta EU-land.15 Vad det innebär återkommer jag till under avsnitt 4.

Kims belöningsbaserade crowdfundingkampanj kommer således att vara föremål för mervärdesskatt då samtliga rekvisit är uppfyllda.

Jfr 3 kap. ML.

2 kap. 1 § ML.

4 kap. 1 § ML.

Jfr dom av den 14 februari 1985, Rompelman, C-268/83, EU:C:1985:74, dom av den 11 juli 1991, Lennartz, C-97/90, EU:C:1991:315, dom av den 29 februari 1996, INZO, C-110/94, EU:C:1996:67.

5 kap. 2 § p. 1 ML.

2.4 Finansiell crowdfunding

Som vid belöningsbaserad crowdfunding erhåller Finansiären vid finansiell crowdfunding något i gengäld för sin investering. Istället för t.ex. ett par fotbollsskor erhåller Finansiären aktier i, eller en fordran på, det företag som erhåller investering.

Istället för att erbjuda Finansiärer ett par fotbollsskor erbjuder nu Kim istället aktier i utbyte mot monetärt stöd. För varje investerade 100 kr erhåller Finansiären en aktie i Kim Svenska Fotbollsskor AB. Utgör Kims emittering av aktier en sådan mervärdesskattepliktig omsättning som medför skyldighet till mervärdesskatt?

EU-domstolen har, i mål C-465/03 Kretztechnik AG, diskuterat frågan om emittering och försäljning av aktier kan medföra skattskyldighet. Bolaget i fråga, Kretztechnik AG, hade valt att börsnotera sig för att kunna finansiera sin stadgeenliga affärsverksamhet. Börsnoteringen var inte ett led i en affärsverksamhet bestående av värdepappershandel. Målet gällde rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt för kostnader som uppkommit i och med en börsnotering. För att det ska föreligga rätt till avdrag krävs det generellt sett att den ingående mervärdesskatten är kopplad till utgående mervärdesskattepliktiga transaktioner. EU-domstolen konstaterade inledningsvis att det krävs att förfoganderätten över en vara har överförts från säljare till köpare för att en vara överhuvudtaget ska anses ha omsatts. Eftersom aktier utgör värdepapper som representerar en immateriell tillgång kan en emittering av aktier enligt EU-domstolen inte anses utgöra en omsättning av varor. Då kvarstod frågan om en emittering av aktier kunde anses vara en omsättning av tjänst. EU-domstolen hänvisade då till ett tidigare mål, C-442/01 KapHag,16 där domstolen fann att en kontantinsats som tillåter en bolagsman att inträda i ett bolag inte var att anse som en tjänst mot vederlag. Samma slutsats ansågs gälla i fråga om emission av aktier som sker i syfte att anskaffa kapital, oavsett om bolaget är noterat eller inte vid tidpunkten för emissionen.

För Kim innebär detta att hens andelsbaserade crowdfundingkampanj utgör en out of scope-transaktion, dvs. en transaktion som faller utanför mervärdesskattens tillämpningsområde. Crowdfundingkampanjen blir således inte föremål för mervärdesskatt. Det ska tilläggas att om Kim istället för att låta bolaget emittera aktier, sålde hälften av sina aktier för att senare tillföra detta kapital till bolaget som ett aktieägartillskott skulle även Kims försäljning anses vara out of scope.

Skulle det bli någon skillnad om Kim istället erbjöd Finansiärerna en årlig ränta om 5 % för det kapital de lånar till Kims företag?

Vad gäller inlåning av pengar till ett företag måste vi istället se på crowdfunding ur en Finansiärs synvinkel. Vid lånebaserad crowdfunding är det de facto Finansiärerna som tillhandahåller Kim ett lån och erhåller ersättning i form av ränta. Ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv krävs, som beskrivits ovan, att samtliga rekvisit i 1 kap. 1 § 1 p. ML är uppfyllda för att mervärdesskatt ska tas ut. Att det vid lånebaserad crowdfunding rör sig om en omsättning och att det skett inom landet ter sig självklart. Vad som däremot inte är självklart är om Finansiären ska ses som en beskattningsbar person. Då Finansiären kan vara vem som helst, en privatperson eller ett företag, blir det avgörande om Finansiärens utlåning är att anse som ekonomisk verksamhet. Då incitamentet för Finansiärerna vid lånebaserad crowdfunding är den ränta som utlåning generar så bör utlåningen kunna anses utgöra ekonomisk verksamhet, särskilt om återbetalningstiden löper över ett flertal år och Finansiären eventuellt har lånat ut pengar till andra entreprenörer än Kim. I dessa fall rör det sig de facto om ”utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter [...]”.17 Om den Finansiär som väljer att finansiera Kims företag finns i Sverige är nästan alla rekvisit uppfyllda. Det har skett en omsättning inom landet av en beskattningsbar person, men är omsättningen mervärdesskattepliktig?

Enligt 3 kap. 9 § 1 st. ML undantas bank- och finansieringstjänster från skatteplikt, regeln undantar även omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Här kan bortses från undantaget gällande värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet, men vad avses med bank- och finansieringstjänster?

Enligt art. 135 (1) (d) i Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (”Mervärdesskattedirektivet”) undantas bl.a. transaktioner avseende utlåning från mervärdesskatteplikt. Då mervärdesskatterätten är harmoniserad inom EU och mervärdesskattelagen ska tolkas i ljuset av mervärdesskattedirektivet innebär detta att utlåningsverksamhet även i Sverige är undantaget från mervärdesskatteplikt. För Kims del innebär detta att hen inte kommer att behöva betala någon mervärdesskatt på den ränta hen betalar till Finansiärerna för deras lån till Kims nystartade verksamhet i Svenska Fotbollsskor AB.

Dom av den 26 juni 2003, KapHag, C-442/01, EU:C:2003:381.

4 kap. 1 § 2 st. ML.

3 CROWDFUNDING UR ETT NEUTRALITETSPERSPEKTIV

Jag har kommit till slutsatsen att den mervärdesskatterättsliga hanteringen skiljer sig mellan de olika crowdfundingtyperna. En naturlig fråga blir då; borde det vara så?

Enligt EU-domstolens rättspraxis utgör neutralitetsprincipen ett hinder för att jämförbara och således konkurrerande varor eller tjänster behandlas olika ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv.18 Det krävs dock inte att det föreligger en faktisk konkurrens mellan de olika transaktionerna. Det krävs enbart att det, på grund av mervärdesskatteregleringen, kan uppstå konkurrens.19 Vid en neutralitetsbedömning är således utgångspunkten att det ska vara fråga om två objektivt jämförbara transaktioner. EU-domstolen har konstaterat att två transaktioner är objektivt jämförbara när de ur en konsuments synvinkel är identiska eller jämförbara och tillgodoser samma behov hos konsumenten. Är då de olika typerna av crowdfunding, ur en konsumentens synvinkel, identiska och används de på ett jämförbart sett?

Antag nu, teoretiskt sett, att en konsument möts av tre olika val när hen besöker en crowdfundingplattform. Kim har lagt upp en crowdfundingkampanj för sitt företag som tillverkar fotbollsskor i Sverige med tre olika alternativ; konsumenten kan välja att donera pengar till företaget, konsumenten kan välja att erhålla ett par fotbollsskor för sitt finansiella stöd eller så kan konsumenten välja att erhålla aktier i utbyte mot sin finansiering. Är dessa olika alternativ jämförbara för konsumenten? Förmodligen inte. I detta scenario erhåller konsumenten olika motprestationer (eller ingen alls) för sitt finansiella stöd. Att mervärdesskatt utgår på en av motprestationerna ter sig inte utgöra en avgörande faktor vid konsumentens beslut. Det avgörande är istället om konsumenten vill ge bort sina pengar, om konsumenten vill ha ett par svensktillverkade fotbollsskor eller om konsumenten vill ha möjligheten att ta del av de potentiella vinster som Kims företag inbringar. De olika typerna av crowdfunding kan därför inte anses vara jämförbara transaktioner som konkurrerar med varandra då det som efterfrågas av en Finansiär de facto skiljer sig åt. Den mervärdesskatterättsliga hanteringen av de olika crowdfundingtyperna kan därför inte anses vara oneutral.

Om det inte är oneutralt sett från en konsuments, dvs. Finansiärernas, perspektiv torde det väl åtminstone vara oneutralt från Kims perspektiv? Kim är ändå den som är skyldig att betala mervärdesskatt vid val av belöningsbaserad crowdfunding, något som Kim inte behöver göra om hen väljer donationsbaserad eller finansiell crowdfunding. Problemet med detta är att crowdfunding inte utgör ett finansieringsverktyg ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv. För även om de olika typerna av crowdfunding för Kim är olika sätt att nå samma mål, dvs. att finansiera sin verksamhet, är crowdfunding ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv antingen en icke-omsättning, en omsättning av en vara eller tjänst, eller en omsättning undantagen från mervärdesskatteplikt. När crowdfunding således, även ur perspektivet som skattskyldig, inte är mervärdesskatterättligt jämförbart kan inte heller neutralitetsprincipen ligga till grund för att likställa den mervärdesskatterättsliga behandlingen mellan de olika crowdfundingtyperna.

Se bl.a. dom av den 10 april 2008, Marks & Spencer, C-309/06, EU:C:2008:211, dom av den 3 maj 2001, kommissionen mot Frankrike, C-481/98, EU:C:2001:237.

Dom av den 10 noveber 2011, The Rank Group, C-259/10, EU:C:2011:719, p. 34.

4 KONSEKVENSANALYS

Ovan har jag funnit att donationsbaserad crowdfunding faller utanför mervärdesskattens tillämpningsområde, att belöningsbaserad crowdfunding är föremål för mervärdesskatt och att finansiell crowdfunding antingen faller utanför mervärdesskattenstillämpningsområde alternativt är undantaget från mervärdesskatteplikt. Det har även konstaterats att skillnaden mellan de olika typerna av crowdfunding tillsynes är förenligt med den mervärdesskatterättsliga neutralitetsprincipen.

När Kim nu ser över finansieringen för sitt företag som tillverkar fotbollsskor i Sverige har Kim funnit att hen behöver en miljon kronor för att kunna starta verksamheten. Kim avser att finansiera sitt företag via crowdfunding, men vilken typ av crowdfunding Kim kommer använda är ännu inte bestämt. Vad talar mervärdesskatterättsligt för och emot respektive Kims val av crowdfundingtyp?

Donationsbaserad crowdfunding medför inga egentliga mervärdesskatterättsliga konsekvenser för Kim. Eftersom det inte utgår någon motprestation vid denna typ av crowdfunding sker ingen omsättning föremål för beskattning. Kim behöver därför inte, åtminstone inte för själva crowdfundingkampanjens skull, mervärdesskatteregistrera sig. Det är dock inte särskilt troligt att Kim genom donationsbaserad crowdfunding kommer kunna finansiera den avsedda verksamheten. Det finns inga egentliga incitament för en Finansiär att stödja Kims verksamhet, de erhåller inget trots allt inget i gengäld för sitt ekonomiska stöd.

Om Kim skulle välja att använda sig av finansiell crowdfunding för att finansiera sitt projekt finns det istället ett faktiskt incitament för eventuella Finansiärer; de får en möjlighet att ta del av potentiella framtida vinster i företaget alternativt uppbär ränta på det lån som ges till Kim. Att använda sig av finansiell crowdfunding skulle, likt den donationsbaserade crowdfundingen, inte medföra några större mervärdesskatterättsliga betänkligheter då kampanjen antingen består av out of scope-transaktioner eller transaktioner undantagna från mervärdesskatt.

Om Kim skulle välja att använda sig av belöningsbaserad crowdfunding finns det tydligt incitament för en Finansiär att stödja i Kims verksamhet; de erhåller ett par fotbollsskor i gengäld för sitt stöd. Till skillnad från vid donationsbaserad- och finansiell crowdfunding så medför dock belöningsbaserad crowdfunding en rad konsekvenser. Den första är så klart att Kim kommer att behöva debitera mervärdesskatt vid sin kapitalinsamling. Skulle Kim inte beakta att hen är skattskyldig för mervärdesskatt när hon beräknar hur mycket kapital hen behöver samla in från Finansiärer kommer inte Kim att få ihop det kapitel hen behöver. Om Kim skulle få in en miljon kronor vid användande av belöningsbaserad crowdfunding betyder detta att Kim endast kan använda 800 000 kr (1 miljon – 20 %) för själva verksamheten.

Resterande 200 000 kr ska betalas in som mervärdesskatt till staten. Detta innebär att Kim inte kan nöja sig med att samla det kapital som faktiskt behövs för att påbörja verksamhet, Kim behöver även få in den mervärdesskatt som belöper på det eftersökta kapitalet. I förevarande fall innebär detta att Kim behöver samla in ytterligare 250 000 kr för att faktiskt få ihop den eftersökta miljonen. Kim behöver alltså samla in 250 000 kr mer vid donationsbaserad crowdfunding jämfört med donations- och finansiell crowdfunding. Vid en första anblick kanske inte detta uppfattas som ett problem. Men att samla ihop en miljon kronor i kapital kan vara oerhört svårt. Att samla in 1 250 000 kronor är således ännu svårare. När Kim inte ens kommer få nyttja dessa extra 250 000 kronor blir tröskeln för att finansiera sin verksamhet via belöningsbaserad crowdfunding högre än vid användande av de två andra typer av crowdfunding som står till buds. Motargumentet mot detta är att Kim faktiskt har avdragsrätt för ingående mervärdesskatt hänförlig till crowdfundingkampanjen då hen är skattskyldig för densamma. Problemet med detta argument är dock att Kim även vid val av någon av de andra två typerna av crowdfunding med högsta sannolikhet skulle ha avdragsrätt för ingående mervärdesskatt då kapitalinsamlingen avser en kommande mervärdesskattepliktig verksamhet.20

Att Kim vid val av belöningsbaserad crowdfunding skulle vara tvungen att samla in mer kapital än vid val av någon av de andra typerna av crowdfunding kan åtminstone uppfattas som, trots att det helt är i linje med gällande rätt, oneutralt.

Ett ytterligare problem med belöningsbaserad crowdfunding är att om Kim genom sin crowdfundingkampanj överskrider ett annat EU-lands omsättningströskel är hen tvungen att registrera sig för mervärdesskatt i det aktuella landet. Detta skulle medföra såväl arbete som kostnader för en entreprenör som Kim förmodligen inte räknat med. Hade Kim däremot valt någon av de andra typerna av crowdfunding hade det inte funnits någon skyldighet att registrera sig i ett annat EU-land på basis av crowdfundingkampanjen. Vad jag ser om ett problem är inte per se skyldigheten att registrera i ett annat EU-land utan hur sådan administration kan tänka slå mot ett företag i ett uppstartsskede mot basis av användandet av en viss typ av crowdfunding.

Om Kim skulle välja att använda sig av belöningsbaserad crowdfunding kommer hen således vara tvungen att samla in mer kapital än om hen skulle välja donationsbaserad- eller finansiell crowdfunding. Därutöver finns det en risk för att ett sådant val skulle innebära att Kims företag behöver mervärdesskatteregistrera sig i ett annat EU-land. Med tanke på de kostnader, den tid och den administrativa bördan som belöningsbaserad crowdfunding medför, hur troligt är det att Kim väljer att använda sig av belöningsbaserad crowdfunding för att finansiera sitt företag? Ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv, förmodligen inte så troligt. När Kim står inför valet av vilken typ av crowdfunding hen ska använda för att finansiera sin verksamhet kommer dock, i all ärlighet, förmodligen inte den mervärdesskatterättsliga hanteringen vara avgörande. Varför spelar det då någon roll att den mervärdesskatterättsliga hanteringen av belöningsbaserad crowdfunding skiljer sig från donationsbaserad- och finansiell crowdfunding?

Möjligtvis kan Kim ha lika stor framgång med sin crowdfundingkampanj om hen väljer finansiell crowdfunding framför belöningsbaserad crowdfunding, Finansiärerna erhåller trots allt något i gengäld för sitt finansiella stöd. Det är dock så att småföretagare har en negativ inställning till externt kapital. Enligt den s.k. Myers Pecking order-modellen styrs småföretagare, vid val av finansieringskällor, av en hierarkisk ordning där man i första hand föredrar internt genererat kapital (belöningsbaserad crowdfunding), i andra hand lånekapital och i tredje hand externt ägarkapital (finansiell crowdfunding). Den bakomliggande anledningen till denna hierarkiska ordning beror på en rädsla hos småföretagaren att tappa kontrollen över sitt eget företag. Företagaren anser sig nämligen ha bättre information om bl.a. företagets risker och framtid än externa investerare och vill därför inte lämna ifrån sig ägandet.21 Genom att använda sig av belöningsbaserad crowdfunding ges entreprenörer som Kim möjligheten att själv generera det eftersträvade kapitalet utan att ge ifrån sig kontrollen i sitt företag.

Att den mervärdesskatterättsliga hanteringen då utgör ett potentiellt hinder för att använda sig av belöningsbaserade crowdfunding kan inte anses önskvärt.

Jfr dom av den 14 september 2017, Iberdrola Inmobiliaria Real Estate Investments, C-132/16, EU:C:2017:683, dom av den 22 oktober 2015, Sveda, C-126/14, EU:C:2015:712 och dom av den 29 februari 1996, INZO, C-110/94, EU:C:1996:67.

Se Myers, Majluf, s. 187 ff. och Landström s. 57 ff.

5 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

5.1 Reducerad skattesats

I Mervärdesskattedirektivets artiklar 96–101 framgår att medlemsstaterna inte får tillämpa en standardskattesats som understiger 15 %. Det framgår även att varje medlemsstat får ha en till två reducerade skattesatser, dessa får dock inte understiga 5 %. De varor och tjänster som får vara föremål för reducerade skattesatser framgår av bilaga III till Mervärdesskattedirektivet.

Idag tillämpas det tre olika mervärdesskattesatser i Sverige; standardskattesatsen uppgår till 25 % och de två reducerade skattesatserna uppgår till 12 % och 6 %. I t.ex. Tyskland tillämpas istället två skattesatser; en standardskattesats om 19 % och en reducerad skattesats om 7 %.22 De varor och tjänster som är belagda med reducerade skattesatser i Sverige varierar mellan allt från hotellvistelser och livsmedel till böcker.23

Om det enda hindret för Kim vid användande av crowdfunding för att finansiera sin verksamhet var att hen skulle behöva samla in t.ex. 60 000 kr extra (vid användning av en 6 % skattesats på belöningsbaserad crowdfunding med ett mål om att samla in 1 miljon kronor) istället för nu rådande 250 000 kr underlättar detta självklart insamlingsprocessen för Kim. Genom att sänka den tillämpliga skattesatsen för belöningsbaserad crowdfunding sänker vi trösklarna för att kunna finansiera en verksamhet via belöningsbaserad crowdfunding.

Finns det inte en risk att företag försöker ge sken av att man sysslar med belöningsbaserad crowdfunding för att kunna sälja sina varor och tjänster till en reducerad skattesats om detta skulle bli verklighet? Självfallet finns det en sådan risk. Det går däremot att stävja ett sådant missbruk. Ett tillvägagångsätt vore att införa ett ansökningssystem där någon som avser att finansiera sin verksamhet genom belöningsbaserad crowdfunding ansöker om tillstånd hos Skatteverket för att tillämpa en reducerad skattesats på ett visst beskattningsunderlag under en viss tid, i Kims fall 1 miljon kronor. På så sätt får Skatteverket insyn i verksamheten och kan bedöma huruvida verksamheten de facto är ute efter att samla in kapital eller att sälja sina produkter billigare till sina kunder. Ett liknande ansökningssystem finns idag gällande frivillig skattskyldighet vid uppförandeskede som möjliggör rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt under en uppstartsperiod.24

I dagsläget är problemet dock att belöningsbaserad crowdfunding inte återfinns på listan de typer av varor och tjänster som kan vara föremål för en reducerad skattesats i bilaga III till Mervärdesskattedirektivet. Sverige kan därför inte på eget bevåg införa, alternativt tillämpa, en reducerade skattesats för belöningsbaserad crowdfunding. För att detta ska kunna ske krävs en ändring på EU-nivå. EU-kommissionen har i ett memo daterat den 7 april 2016 anfört att de avser att göra ändringar i gällande de reducerade skattesatserna och att de avser att gå en av två vägar. Alternativ ett innebär att listan i bilaga III utvidgas och att listan mer regelbundet ses över för att säkerhetsställa att varor och tjänster som bör vara föremål för en reducerad skattesats faktiskt är det. Alternativ två innebär att det lämnas upp till medlemsstaterna själva att bestämma vilka typer av varor och tjänster man vill tillämpa reducerade skattesatser för, dock under förutsättningen att detta inte snedvrider konkurrensen.25 Oavsett vilken väg EU-kommissionen väljer är det min förhoppning att detta förändringsarbete innebär att belöningsbaserad crowdfunding åtminstone beaktas som en typ av transaktion som kan bli föremål för en reducerad skattesats.

http://europa.eu/youreurope/business/vat-customs/buy-sell/vat-rates/index_sv.htm.

Se 7 kap. 1 § ML.

Kleerup, Tegnander, s. 109 ff.

Memo/16/1024 – Action Plan on VAT: Questions and Answers.

5.2 MOSS

Det andra mervärdesskatterättsliga hindret för belöningsbaserad crowdfunding som jag lyft fram i denna artikel är risken för registrering i ett annat EU-land. Om Kim genom sin crowdfundingkampanj överskrider omsättningströskeln i t.ex. Finland är hen tvungen att registrera sig för mervärdesskatt i Finland.

Sedan den 1 januari 2015 har det varit möjligt för beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster (IT-tjänster) till icke-beskattningsbara personer att överstiga en medlemsstat omsättningströskel, utan att det uppstår en skyldighet att registrera sig för mervärdesskatt i det aktuella landet.26 Istället är det, genom detta system, möjligt att redovisa all mervärdesskattepliktig försäljning i hela unionen av dessa IT-tjänster genom ett särskild förfarande vid namn mini-one-stop-shop, eller MOSS. Systemet är frivilligt för de aktuella beskattningsbara personerna, man kan således välja att tillämpa de vanliga reglerna, och det krävs inte att man att faktiskt har överstigit en omsättningströskel för att få tillämpa detta system.27 Enligt EU-kommissionens egna beräkningar uppgår ett företags fullgörandekostnader till cirka € 8 000/år och medlemsland där företaget är registrerat för mervärdesskatt. Detta inkluderar inte kostnaderna som uppkommer för att ett företag ska kunna registrera sig.28 Tänk er då in i Kims situation, hen har precis haft en framgångsrik crowdfundingkampanj och lyckats få ihop de 1 miljon kronor (+ mervärdesskatt) som hen behöver för att starta sin verksamhet. Av denna miljon har Kims cirka 400 Finansiärer i Finland bidragit med 400 000 kr. Detta innebär, med nu gällande regler, att Kim behöver mervärdesskatteregistrera sig i Finland. Inte bara kommer detta medföra uppenbara kostnader för ett företag som är i ett uppstartsskede, det kommer även bli väldigt tidskrävande att få alla element på plats. Om Kim istället kunde tillämpa det nu redan etablerade och tillsynes fungerande MOSS-systemet skulle det faktum att hen har Finansiärer runt om i Europa inte medföra några större svårigheter.

1 § lag (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Se även prop. 2013/14:224 s. 77 f.

Kleerup m.fl. s. 141 f.

Memo/16/1024 – Action Plan on VAT: Questions and Answers.

6 AVSLUTANDE KOMMENTARER

Jag har i denna artikel redovisat hur de olika crowdfundingtyperna enligt min uppfattning om gällande rätt ska hanteras ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv. Jag har visat att dessa olika crowdfundingtyper inte kan likställas med stöd av den mervärdesskatterättsliga neutralitetsprincipen och jag anser mig även ha visat att konsekvenserna av gällande rätt möjligtvis inte kan anses ändamålsenliga. Detta särskilt då institutioner som bl.a. EES och Tillväxtverket anser att crowdfunding är ett viktigt finansieringsverktyg som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör främjas. Jag har avslutningsvis gett förslag på ändringar som skulle innebära att belöningsbaserad crowdfunding inte förfördelas gentemot de andra typerna av crowdfunding.

Att lagstiftningen inte hänger med i den tekniska utvecklingen är förmodligen en av de mest välkända juridiska plattityder som existerar. Med det sagt finns det dock, åtminstone i detta fall, en viktig sak att ta med sig; att tillämpa gällande rätt på nya fenomen kan i vissa situationer leda till oönskade konsekvenser.

Linus Lindström är verksam som skattejurist på Svalner Skatt & Transaktion.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...