Skattenytt nr 3 2017 s. 140

Förslaget om skatt på finansiell verksamhet träffar brett

Regeringen tillsatte år 2015 en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag för att beskatta den finansiella sektorn. Utredningen presenterade sitt förslag under slutet av 2016. Trots att direktiven till utredningen var att en skatt på finanssektorn skulle tas fram har förslaget till finansskatt getts ett mycket brett tillämpningsområde. Om förslaget genomförs innebär det att tusentals företag utanför den finansiella sektorn kommer att träffas av skatten. Förslagets utformning kommer dessutom innebära att det blir administrativt betungande att hantera finansskatten för såväl skattebetalare som Skatteverket.

1 INLEDNING

Förslaget om skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76) överlämnades till regeringen den 7 november förra året. Förslaget har sedan skickats ut på remiss och när denna artikel publiceras har också sista dag för att lämna synpunkter på förslaget passerats. Innehållet i förslaget har redan behandlats i en tidigare artikel i denna tidskrift.1 De negativa effekterna för den finansiella sektorn har också beskrivits i olika sammanhang.2 Innehållet i denna artikel kommer därför istället att rikta in sig på hur förslaget kommer påverka ”vanliga företag”, det vill säga företag som normalt inte anses hemmahörande i den finansiella sektorn.

Icke-finansiella företag kommer förmodligen påverkas av en finansiell verksamhetsskatt på så sätt att priserna för finansiella tjänster och försäkringstjänster ökar och servicen blir sämre när finansiella företag skär ner på personal. Denna artikel fokuserar dock inte på dessa indirekta effekter, utan istället på hur icke-finansiella företag påverkas direkt av förslaget.

Se Hansson, Ulrika, ”Särskild skatt på lön i den finansiella sektorn – nu kör väl ändå regeringen i diket?”, Skattenytt 2016 nr 11, s. 815–823.

Se exempelvis, Lindberg, Hans & Hansson, Ulrika, ”Nya skatter i den finansiella sektorn”, Svenskt Skattetidning 2016 nr 6–7, s. 451–460.

2 FÖRSLAGET I KORTHET

Även om den finansiella verksamhetsskatten berörts i flera olika sammanhang på senare tid så ges här inledningsvis en kortfattad återgivning av förslagets huvudsakliga innehåll.

Förslaget innebär att en finansiell verksamhetsskatt ska betalas av alla som är skyldiga att betala socialavgifter och som har tillhandahållit en tjänst som man varit skyldig att betala mervärdesskatt för om den inte varit undantagen enligt 3 kap. 9–10 §§ Mervärdeskattelagen (ML). Skattskyldighet inträder också när sådana tjänster köps in från utlandet. Är således en transaktion inte momspliktig, enligt någon annan grund än att den är undantagen enligt dessa paragrafer, är den inte ett sådant tillhandahållande som grundar skattskyldighet för den finansiella verksamhetsskatten. Om någon är skattskyldig för den finansiella verksamhetsskatten är denne enligt huvudregeln skyldig att betala en skatt som uppgår till 15 % av lönekostnaderna, definierat enligt socialavgiftslagen. Om endast en viss del av verksamheten består av tillhandahållanden av undantagna finansiella tjänster och försäkringstjänster ska beskattningsunderlaget (lönekostnaderna) fördelas enligt skälig grund. Utgångspunkten är att omsättningen är den fördelningsgrund som ska användas.

2 SKATTSKYLDIGHETENS OMFATTNING

Hur många som skulle träffas av utredningens förslag om det införs är det ingen som riktigt vet. I utredningen har inte, såvitt framgår av betänkandet, identifierats vilka och hur många det är som kommer träffas av skatten. Ett försök att uppskatta hur många företag som träffas har presenterats av Skatteverkets representant i utredningen som i sitt särskilda yttrande redovisar en bedömning av hur många som skatten kommer omfatta. Bedömningen är att i vart fall 318 129 stycken företag för inkomståret 2015 förmodligen kommer omfattas.3 Siffran kan sättas i relation till uppgifter från utredningen om att det år 2013 fanns 4166 stycken företag i den finansiella sektorn som hade anställda. Hur nära sanningen Skatteverkets bedömning är låter jag vara osagt. Man kan nöja sig med att konstatera att väldigt många företag kommer att träffas och av dessa är få finansiella företag eller försäkringsbolag.

Aktörer som kan komma att träffas av finansiell verksamhetsskatt innefattar bland annat:

  • Industriföretag med koncerninterna lån. Moderbolaget lånar in pengar från en bank och lånar sedan vidare pengarna till dotterbolag. I och med detta tillhandahåller moderbolaget en finansiell tjänst till dotterbolaget och blir skattskyldig för den finansiella verksamhetsskatten.

  • Försäkringsförmedling. Exempelvis när någon köper en ny TV, cykel eller en klocka och väljer att köpa en tillhörande försäkring. Denna typ av försäkringsförmedling riskerar att göra elektronik-, cykel- och klockbutiken skyldig att betala finansiell verksamhetsskatt.

  • Förmedling av finansieringstjänster. En bilhandlare tillhandahåller ofta en finansieringslösning till sin kund, vilket kan leda till att handlaren blir skyldig att betala finansiell verksamhetsskatt.

  • Inköpa av finansiell tjänst, inklusive lån eller försäkringstjänst, från utlandet. Detta kan drabba alla typer av företag som köper in en tjänst från utlandet.

  • Vidarefakturering av finansiella tjänster och försäkringstjänster. Precis som när belåningen i en koncern sköts av moderbolaget kan liknande arrangemang gälla för andra typer av tjänster. När dessa köps in och sedan vidarefaktureras av moderbolaget kan skattskyldighet för finansiell verksamhetsskatt uppstå.

Ovanstående lista är långt ifrån uttömmande. Den ska bara ses som en illustration för hur brett tillämpningsområdet är. Det är inte elektronikbutiken som säljer en TV med försäkring eller industriföretaget, som har koncerninterna lån, som man i första hand tänker på när en skatt på finanssektorn kommer på tal, men det är alltså bland annat sådana företag som kommer att träffas av skatten.

Riksbanken är ensam om att vara undantagen från den finansiella verksamhetsskatten. I utredningen konstateras att det kan inträffa att offentliga aktörer tillhandahåller undantagna finansiella tjänster och att de då blir skyldiga att betala den finansiella verksamhetsskatten. Utredarna anser dock inte att det finns någon principiell anledning att behandla offentliga aktörer annorlunda än andra aktörer.4

Mot det breda tillämpningsområdet kan många invändningar göras. Syftet med lagen är att kompensera för den skattefördel som utredningen ansett att det innebär att finans- och försäkringstjänster är undantagna från moms. De flesta företag som kommer att träffas av den nya skatten har nog svårt att känna igen sig i att detta undantag skulle ge dem någon skattefördel. Snarare utgör det en nackdel att inte kunna dra av den ingående momsen.

Som nämnts ska även inköp från utlandet av finansiella tjänster och försäkringstjänster leda till att köparen blir skyldig att betala finansiell verksamhetsskatt. Förutom att detta gör tillämpningsområdet mycket brett kan det leda till allvarliga tillämpningsproblem. Låt säga att ett företag ger ut företagsobligationer. Det innebär att den som tecknar obligationen lånar ut pengar till företaget, vilket troligtvis utgör en från moms undantagen finansiell tjänst. Om den som tecknar företagsobligationen inte är en svensk aktör, kommer då företaget som ger ut obligationen behöva betala finansiell verksamhetsskatt? Om det i och för sig är en svensk aktör som först tecknar obligationen, men sedan överlåter denna till utlandet, inträder då skattskyldighet? Avser skattskyldigheten i så fall företaget som sålt vidare obligationen eller det företag som ursprungligen givit ut obligationen? Måste ett företag med andra ord hålla reda på om den som tecknar obligationen är svensk samt om obligationen under löptiden byter ägare till en utländsk aktör för att utreda om man är skattskyldig till finansiell verksamhetsskatt? Betänkandet ger ingen vägledningen i dessa frågor.

Det kan dessutom ifrågasättas om en sådan ordning, att inköp av finansiella tjänster från utlandet grundar skattskyldighet för köparen, verkligen är förenlig med EU:s regler om fri rörlighet. Ett försäkringsbolag i ett annat land än Sverige kommer att hamna i en sämre sits än ett försäkringsbolag i Sverige. Vid köp från det utländska försäkringsbolaget drabbas köparen av att behöva tillämpa och administrera den särskilda finansskatten, men inte vid köp från det svenska försäkringsbolaget. Köparen hamnar alltså i ett bättre läge om denne väljer det svenska försäkringsbolaget framför det utländska. Något som kan strida EU:s regler om fri rörlighet.

Slutligen är det värt att notera att det kan vara förenat med svårigheter att avgöra om en tjänst är en sådan som är undantagen enligt 3 kap. 9–10 §§ ML eller inte. Varken ML eller momsdirektivet ger någon uttömmande vägledning. Att bygga en helt ny skatt på denna grund kommer leda till gränsdragningsproblem. ML är idag föremål för en översyn av en statlig utredning just för att den är svår att förstå.5 Bedömningen av om ett företag har tillhandahållit en undantagen finansiell tjänst kan dessutom påverkas av huvudsaklighets- och delningsprincipen. Ett företag som tillhandahåller en finansiell tjänst kanske anser att denna är underordnad en annan vara eller tjänst och därför enligt huvudsaklighetsprincipen ska mervärdesbeskattas enligt det huvudsakliga tillhandahållandet. Den finansiella tjänsten bakas då in i det huvudsakliga tillhandahållandet och någon skattskyldighet för finansiell verksamhetsskatt infinner sig inte. Om Skatteverket sedan gör en annan bedömning kan det bli fråga om att delningsprincipen i stället ska användas. Då skulle företaget anses tillhandahållit en finansiell tjänst och blir skyldigt att betala finansiell verksamhetsskatt. En rättstvist, men med osäker utgång, kan följa och även om ett företag får rätt medför osäkerheten i sig kostnader under processen samt att tid och resurser tas i anspråk för annat än den egna verksamheten.

Skatt på finansiell verksamhet, SOU 2016:76 s. 431.

Skatt på finansiell verksamhet, SOU 2016:76 s. 274.

Översyn av mervärdesskattelagstiftningen, Dir 2016:58.

3 VAD SOM UTGÖR BESKATTNINGSUNDERLAG

När ett företag har kommit fram till att det är skattskyldig för den finansiella verksamhetsskatten återstår att räkna fram på vilket underlag skatten ska beräknas. Huvudregeln är samtliga lönekostnader i företaget. Eftersom detta underlag redan idag måste identifieras för betalning av socialavgifter bör det inte vara förenat med svårigheter. Tyvärr tillkommer dock andra problem, eftersom huvudregeln i praktiken sällan blir aktuell. De flesta företag bedriver inte hela verksamheten med sådant som rör från moms undantagna finansiella tjänster. Det innebär att samtliga lönekostnader inte ska utgöra beskattningsunderlag, utan endast en del av dessa. Hur stor del av lönekostnaderna som ska utgöra beskattningsunderlag ska bestämmas med fördelning enligt skälig grund. Fördelningen enligt skälig grund ska i första hand ske med omsättningen som fördelningsnyckel.

Rent konkret måste alla omsättningar av finansiella tjänster och försäkringstjänster identifieras. Sedan måste ersättningen i dessa transaktioner kvantifieras. Omsättningen av undantagna finansiella tjänster och försäkringstjänster sätts sedan i relation till företagets totala omsättning. Denna andel av lönekostnaderna ska sedan fungera som beskattningsunderlag vid beräknade av storleken för den finansiella verksamhetsskatten. Proceduren är enkel i teorin, men desto svårare i praktiken. Svårigheterna är i huvudsak två. Den första är att identifiera alla de omsättningar som är undantagna från moms enligt 3 kap. 9–10 §§ ML. Den andra är att kvantifiera ersättningen i dessa omsättningar. För finansiella tjänster är det inte alltid alldeles tydligt vad ersättningen utgörs av. Priset för en tjänst kan ligga inbakat i exempelvis ränta eller växelkurs, istället för att tas ut som en avgift. Svårigheten att identifiera vad som egentligen utgör ersättningen för en finansiell tjänst är i själva verket en viktig anledning till att dessa är undantagna från moms.6 Utredningens föreslog till alternativ till moms på finansiella tjänster dras dock med exakt samma svårighet. Detta är dessvärre inte analyserat närmare i betänkandet.

I Danmark och enligt den danska motsvarigheten, den s.k. lønsumsafgiften, sker en uppdelning av lönekostnaderna vid blandad verksamhet genom en schablonberäkning kallad fördelningsmetoden 60/40. Det finns i Danmark också möjlighet att inte använda schablonen utan göra uppdelningen enligt exempelvis arbetad tid. Utredarna har dock inte ansett att det ska införas någon schablonberäkning i Sverige, eftersom schabloner inte resulterarar i något som är med sanningen överensstämmande.7 Givet det breda tillämpningsområde den finansiella verksamhetsskatten getts torde det vara förenat med stora svårigheter att införa schabloner för beräkning av beskattningsunderlaget. I Danmark gäller schablonen för en viss typ av företag (finansiella företag) som alla kan antas ha en relativt stor momsfri del av sin totala verksamhet. Som nämnts ovan kommer det svenska förslaget om det genomförs träffa allt från företag som bara har någon enstaka finansiell tjänst i sin verksamhet till banker som till stor del bedriver momsfri verksamhet. Att hitta schabloner som ger något sånär rättvisande resultat när spännvidden på företag som träffas är så stor synes utmanande.

Förslaget innebär att mervärdesskattegrupper ska vara skattskyldiga för finansskatten, och inte varje enskilt bolag som ingår i momsgruppen. En momsgrupp innebär att en koncern, eller del av koncern, i momshänseende betraktas som en enda näringsidkare. Transaktioner inom en momsgrupp ses således inte som en omsättning momsmässigt. Denna möjlighet är i Sverige i huvudsak begränsad till företag i finansiell sektor och försäkringssektor. För momsgrupper innebär detta att transaktioner avseende finansiella tjänster inom gruppen inte kommer leda till skattskyldighet för finansskatt. För en industrikoncern, som inte kan bilda momsgrupp, kommer däremot varje omsättning av en finansiell tjänst inom koncernen att leda till skattskyldighet. Om moderbolaget lånar ut pengar till ett dotterbolag som sedan slussar lånet vidare till ett dotterdotterbolag så kommer varje dotterbolag i kedjan att drabbas av finansiell verksamhetsskatt. Motsvarande sker inte för företag i en momsgrupp. Denna olikbehandling är inget som berörs i betänkandet.

Skatt på finansiell verksamhet, SOU 2016:76 s. 111 ff.

Skatt på finansiell verksamhet, SOU 2016:76 s. 305.

4 DEKLARATION OCH BETALNING AV SKATTEN

När ett företag har lyckats reda ut om det är skattskyldigt samt räknat fram löneunderlagets storlek är det dags att räkna ut hur mycket skatten blir. Skattesatsen för den finansiella verksamhetsskatten föreslås bli 15 procent, den är dock inte avdragsgill vilket gör att den effektiva skattesatsen hamnar på drygt 19 procent. Socialavgifterna uppgår till 31,42 procent vilket gör att totala socialavgifterna inräknat finansiell verksamhetsskatt kommer uppgå till över 50 procent för företag som inte gör någon uppdelning enligt skälig grund.

Den finansiella verksamhetsskatten ska deklareras och betalas tillsammans med inkomstskatten en gång om året. Dock ska omsättningen av undantagna finansiella tjänster och försäkringstjänster redovisas i momsdeklarationen löpande under året. Skatten är således en hybrid. Den baseras på momsregler, beräknas som en socialavgift men betalas och rapporteras in som inkomstskatt. Det kan bli en utmaning även för ett stort företag med flera skatteexperter till sin hjälp. En fråga därutöver är hur den lokala cykelbutiken ska klara av detta.

5 DEN ADMINISTRATIVA BÖRDAN

I utredningen görs bedömningen att den ökade administrationen till följd av förslaget överlag blir måttlig.8 Det är inte helt lätt att förstå varifrån den slutsatsen kommer. Skattskyldiga företag utanför den finansiella sektorn kommer sannolikt till en del knappt betala någon skatt alls, eftersom de undantagna finansiella tjänsterna utgör en så liten del av den totala verksamheten. Företagen kommer dock behöva gå igenom hela den administrativa processen att räkna ut skatten. Skatteverkets expert i utredningen framhåller att statens skatteintäkter inte kommer stå i rimlig proportion till de administrativa kostnader som skatten medför för företagen och Skatteverket.9

Det enskilda företaget kommer behöva hantera administrationen kring skatten även om de under beskattningsåret bara köpt in en finansiell tjänst eller försäkringstjänst från utlandet. För Skatteverket blir bördan omfattande när all administration och kontroll kopplad till den finansiella verksamhetsskatten ska genomföras. Anledningen till att utredningen inte på något sätt valt att inskränka tillämpningsområdet för skatten synes i första hand vara att en begränsning skulle kunna löpa risk att innebära otillåtet statsstöd.10 EU:s regler mot otillåtet statsstöd måste givetvis beaktas och analyseras noga. Utredningen anser att det varken är möjligt att införa ett fribelopp eller att avgränsa skattskyldigheten till en viss typ av företag, exempelvis sådana som står under Finansinspektionens tillsyn. Dock kan konstateras att Danmark har ett sådant fribelopp för sin lønsumsafgift. Den danska lønsumsafgiften är en skatt på sådana verksamheter som är undantagna från moms, den är dock inte begränsad till just finansiell verksamhet utan träffar även andra undantagna verksamheter. I Danmark är fribeloppet 80 000 DKK, motsvarande 100 000 svenska kronor. Med fribelopp menas här att ett visst belopp får dras bort från beskattningsunderlaget innan skatten beräknas. Lønsumsafgiften i Danmark är dessutom uppdelad beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om; viss verksamhet har en högre skattesats än annan verksamhet och beskattningsunderlaget skiljer sig något åt. Exempelvis har den finansiella sektorn för år 2017 en skattesats på 14,1 % som tas ut på lönesumman. Andra sektorer har en annan skattesats och i vissa fall också ett annat beskattningsunderlag. I Danmark har det alltså ansetts såväl möjligt som lämpligt att ha ett fribelopp och avgränsning av beskattning till en viss sektor. I utredningen analyseras inte varför det inte skulle vara möjligt också i Sverige.

Skatt på finansiell verksamhet, SOU 2016:76 s. 398.

Skatt på finansiell verksamhet, SOU 2016:76 s. 429.

Skatt på finansiell verksamhet, SOU 2016:76 s. 264 ff. & s. 317.

6 AVSLUTNING

Förslaget om skatt på finansiell verksamhet kommer träffa tusentals företag, många utanför finanssektorn. Allt från klockbutiken till industrikoncernen riskerar att drabbas om förslaget genomförs. Förutom att förslaget träffar brett är det också svårtillämpat. Det kommer kräva omfattande administration från såväl skattskyldiga som Skatteverket. Kostnaden för att administrera skatten kommer för många icke-finansiella företag inte stå i rimlig proportion till den finansskatt de betalar. Risken för tvister mellan den skattskyldige och Skatteverket är hög. Det kan dessutom ifrågasättas om förslaget är förenligt med EU:s krav på fri rörlighet.

Sista dag för att lämna synpunkter på förslaget var den 15 februari. Nu återstår att se vad som händer med utredningens förslag om skatt på finansiell verksamhet.

Marcus Forsman är skattejurist på Svenskt Näringsliv.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...