Kära läsare!
När förordet till det föregående numret skrevs hade jag en förhoppning om att våren snart var på gång. En månad senare kan jag konstatera att vi fortfarande har både minusgrader och snö, i alla fall i den del av landet där jag befinner mig. Det går inte riktigt ihop med att det nu är ljusare kvällar och s.k. sommartid.
Detta nummer inleds med att Mats Tjernberg kritiskt analyserar utomståenderegeln avseende ägare i fåmansföretag. I artikeln argumenteras för att HFD:s praxis rörande tillämpning av regeln är restriktiv, särskilt ifråga om tidsfaktorns påverkan.
Vår redaktionssekreterare Patrik Emblad skriver om HFD:s avgörande från den 12 januari i år, den s.k. golfdomen. Domen innebär att golfspel i vissa former skall ses som en skattefri personalvårdsförmån. I artikeln analyseras också Skatteverkets ställningstagande som publicerats efter domen.
Pernilla Viotti Johansen beskriver i sin artikel de norska ränteavdragsbegränsningarna som infördes 2014. I artikeln beskrivs också den kritik som riktats mot regelverket från EFTA och det, ännu ej realiserade, förslag till förändring som tagits fram av det norska finansdepartementet.
I en rättsfallsanalys kommenterar Stephanie Moustou HFD:s avgöranden från 2018-01-15 i mål 3544-16 och 3547-16. De bägge målen gäller företrädaransvar och det anförs i artikeln att HFD bl.a. genom dessa domar intagit en mer återhållsam syn på begreppet ”grovt oaktsam”.
Kerstin Nyquist skriver i en rättsfallskommentar om utvecklingen i frågan om de svenska skattetilläggens förenlighet med Europakonventionens art. 6. I artikeln analyseras HFD:s avgörande i HFD 2017 ref. 68 och frågan om domstolen har gjort en nyanserad prövning i det enskilda fallet.
På sedvanligt vis avslutar vi med att Mikael Ek presenterar nyutgiven litteratur.
Trevlig läsning!
Stefan Olsson