(FASTIGHETSTAXERING)

SKV A 2018:12 Riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter vid 2019 års allmänna fastighetstaxering

Riktvärdekartorna uteslutna här. De finns tillgängliga hos Skatteverket.

Skatteverket beslutar med stöd av 3 kap. 6 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande allmänna råd om

  • dels riktvärdeangivelser för elproduktionsenheter och tomtmark till dessa1

  • dels nedskrivningsfaktorer till Nö-tabell enligt bilaga 1,

  • dels nedskrivningsfaktorer till Nvi-tabell enligt bilaga 2,

  • dels nedskrivningsfaktorer till KN-tabell enligt bilaga 3,

  • dels omräkningsfaktorer till IO-tabell enligt bilaga 4,

  • dels övriga grunder för taxeringen och värdesättningen enligt följande.

1 Vattenkraftverk

1.1 Riktvärdeangivelse

Av 15 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att riktvärdet för ett vattenkraftverk ska utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan egendom. Riktvärdet för mark som hör till ett vattenkraftverk ska utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan egendom. Riktvärdet för kraftverksbyggnader som hör till ett vattenkraftverk utgörs av skillnaden mellan riktvärdena för vattenkraftverk och för mark som hör till verket. Riktvärdet ska bestämmas utan beaktande av andels- och ersättningskraft.

Av 15 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen framgår bl.a. att i en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska värden per kilowattimme anges för ett normkraftverk och för mark till ett sådant verk.

Allmänna råd

Riktvärdeangivelse per kilowattimme för byggnader och mark tillhörande ett normkraftverk bör bestämmas till 3,14 kr/kWh.

Riktvärdeangivelse per kilowattimme för mark tillhörande ett normkraftverk bör bestämmas till 1,12 kr/kWh.

1.2 Justering för säregna förhållanden

Av 7 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår bl.a. att om det föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, ska ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 §.

Av 7 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att justeringens storlek ska motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.

Av 7 kap. 5 § tredje stycket fastighetstaxeringslagen framgår att påtaglig inverkan på marknadsvärdet ska anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent, dock minst 25 000 kr.

Av 1 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) framgår att om det föreligger för taxeringsenhet sådant påtagligt säreget förhållande som anges i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska detta redovisas genom justering av riktvärdet för en eller flera värderingsenheter.

Allmänna råd

Justeringen bör ske på den värderingsenhet till vilken justeringsanledning närmast kan härledas. I de fall justeringsanledningen hänförs till taxeringsenheten som helhet bör justeringen göras på den värdefullaste värderingsenheten.

1.2.1 Andels- och ersättningskraft

Av 15 kap. 8 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår att värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt ska betala sin andel av uttagskostnaderna, ska bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som motsvarar andelen.

Av 15 kap. 8 § tredje stycket fastighetstaxeringslagen framgår att värdet av ersättningskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt ska betala uttagskostnaden, ska behandlas som andelskraft. Ersättningskraft ska anges i procent av det levererade kraftverkets taxeringsvärde.

Av 15 kap. 9 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår att andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte eller endast till begränsad del betalar uttagskostnader, ska anges i det antal kilowattimmar, som i genomsnitt tas ut per år.

Av 1 kap. 33 a § första stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår bl.a. följande. Betalar den mottagande fastigheten minst hälften av uttagskostnaden ska andels- och ersättningskraftens värde beräknas på sätt föreskrivs i 15 kap. 8 § fastighetstaxeringslagen (andelsmetoden).

Av 1 kap. 33 a § andra stycket fastighetshetstaxeringsförordningen framgår bl.a. att betalar den mottagande fastigheten mindre än hälften av uttagskostnaden, ska andels och ersättningskraftens värde beräknas på sätt föreskrivs i 15 kap. 9 § fastighetstaxeringslagen (energimetoden).

Av 1 kap. 33 b § första stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår att om andelsmetoden ska användas enligt 33 a § och mottagande fastighet inte betalar en väsentlig del av den uttagskostnad som svarar mot andelen, ska andelens värde ökas med 10 procent.

Av 1 kap. 33 b § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår om energimetoden ska användas enligt 33 a § och mottagande fastighet betalar mer än en begränsad del av den uttagskostnad som svarar mot rätten till andels- eller ersättningskraft, ska kraftleveransens storlek i kWh minskas med 10 procent.

Allmänna råd

Värdepåverkan av andels- eller ersättningskraft bör både för levererande kraftverk och mottagande fastighet beaktas genom justering för säregna förhållanden.

Med en väsentlig del av uttagskostnaderna bör anses minst 80 procent av dessa kostnader.

Med mer än en begränsad del av uttagskostnaden bör anses högst 20 procent av denna kostnad.

1.2.2 Eftersatt underhåll och/eller försummad förnyelse

Allmänna råd

Om byggnadens underhåll är väsentligen eftersatt eller erforderlig förnyelse av byggnadstillbehör (generator, turbiner, m.m.) är uppenbart försummad och dessa förhållanden har en direkt påverkan på elproduktionen bör byggnadsvärdet för kraftverksbyggnad i dessa fall justeras nedåt. Justeringsbeloppet bör uppskattas till 75 procent av nödvändiga kostnader angivna i 2017 års värdenivå.

1.2.3 Elcertifikat

Av 1 kap. 25 a § tredje stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår att vid bestämmande av värdet per kWh i riktvärdeangivelsen ska inte inverkan på kraftverkets värde av elcertifikat beaktas.

Av 2 kap. 7 § första stycket lagen (2011:1200) om elcertifikat framgår att för produktion av el i en anläggning som för första gången har tagits i drift efter den 30 april 2003 får elcertifikat tilldelas i högst femton år från tillsynsmyndighetens godkännande för tilldelning av elcertifikat.

Allmänna råd

Justering för säregna förhållanden bör föreligga vid inverkan på vattenkraftverkets värde av elcertifikat.

Följande tabell bör tillämpas vid bestämmande av värdepåverkan av elcertifikat. Förutsättningen för värdena i tabellen är att utbetalning av certifikaten antas ske i slutet av varje år. Justeringen bör i sin helhet läggas till kraftverkets taxerade byggnadsvärde. Justeringens storlek i taxeringsvärdenivå erhålls genom att tabellens justeringsfaktor kr/kWh multipliceras med kraftverkets elcertifikatsberättigade årsproduktion (kWh). Elcertifikatsberättigade årsproduktionen bör i första hand bestämmas med ledning av faktisk årsproduktion och i andra hand med ledning av den produktion som har redovisats till Energimyndigheten. Med startår avses i tabellen det år då kraftverket godkändes för tilldelning av elcertifikat. Med antal återstående tilldelningsår avses de kvarvarande år för vilka tillsynsmyndigheten godkänt en anläggning för tilldelning av elcertifikat enligt lagen om elcertifikat.

Startår

Antal återstående tilldelningsår

Justeringsfaktor, kr/kWh

2017–

15

0,89

2016

14

0,85

2015

13

0,80

2014

12

0,76

2013

11

0,71

2012

10

0,66

2011

9

0,61

2010

8

0,55

2009

7

0,50

2008

6

0,43

2007

5

0,37

2006

4

0,30

2005

3

0,23

2004

2

0,16

2003

1

0,08

2 Värmekraftverk

2.1 Taxeringsenheter

Av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att som kraftverksbyggnad räknas byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen utgör kraftverksbyggnad.

Av 4 kap. 5 § 8 fastighetstaxeringslagen framgår att till taxeringsenhetstypen elproduktionsenhet hänförs kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt samt taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft.

Av 15 kap. 1 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att till ett värmekraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft och vindkraft.

Allmänna råd

Lagerbyggnad för bränsle som till övervägande del används för värmekraftverk bör anses ingå i samma taxeringsenhet som kraftverket även om den inte ligger i direkt anslutning till verket.

2.2 Riktvärdeangivelse

Av 15 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen framgår att riktvärdet för mark till ett värmekraftverk ska utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan mark. Riktvärdet för en kraftverksbyggnad till ett värmekraftverk ska utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan byggnad.

Av 15 kap. 11 § fastighetstaxeringslagen framgår att i en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska värden per kilowatt installerad effekt anges för var och en av de skilda klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk som avses i 15 kap. 12 § fastighetstaxeringslagen.

Av 15 kap. 12 § fastighetstaxeringslagen framgår att totalvärdet i nybyggt skick för ett värmekraftverk bestäms för skilda förhållanden för bl.a. värdefaktorn typ av värmekraftverk. Med denna värdefaktor avses om elproduktionen sker med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft eller vindkraft.

Allmänna råd

Riktvärdeangivelse i kronor per kilowatt för de olika typerna av värmekraftverk bör bestämmas enligt följande.

  • Kraftvärmeverk; 3 500 kr/kW,

  • Kärnkraftverk; 4 800 kr/kW, och

  • Vindkraftverk; 7 100 kr/kW.

Riktvärdeangivelsen för respektive typ av värmekraftverk bör avse både mark och byggnader för ett nybyggt värmekraftverk.

Riktvärdeangivelsen för kraftvärmeverk bör gälla oavsett den installerade effektens storlek, genomsnittlig årsproduktion, typ av bränsle, typ av reningsanordning för avgaser och var i landet kraftverket är beläget.

Riktvärdeangivelsen för kärnkraftverk bör gälla oavsett den installerade effektens storlek, årlig driftstid, typ av reaktor och var i landet kraftverket är beläget.

Riktvärdeangivelsen för vindkraftverk bör gälla oavsett den installerade effektens storlek, typ av aggregat, antal aggregat inom taxeringsenheten och var i landet kraftverket är beläget. Riktvärdeangivelsen gäller utan korrektion vid en fullaststid mellan 2 400 och 2 800 timmar.

2.3 Justering för säregna förhållanden

Av 7 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår att om det föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, ska ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 §.

Av 7 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att justeringens storlek ska motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.

Av 7 kap. 5 § tredje stycket fastighetstaxeringslagen framgår att påtaglig inverkan på marknadsvärdet ska anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent, dock minst 25 000 kr

Av 1 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) framgår att om det föreligger för taxeringsenhet sådant påtagligt säreget förhållande som anges i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska detta redovisas genom justering av riktvärdet för en eller flera värderingsenheter.

Allmänna råd

Justeringen bör ske på den värderingsenhet till vilken justeringsanledning närmast kan härledas. I det fall justeringsanledningen hänförs till taxeringsenheten som helhet bör justeringen göras på den värdefullaste värderingsenheten.

Begränsat utnyttjande

Påtagligt säreget förhållande bör anses föreligga då ett värmekraftverk inte varit i drift under de närmaste fem åren före taxeringsårets ingång och kostnaderna för iordningställandet uppgår till minst 3 000 000 kr i 2017 års kostnadsnivå samt idrifttagningen bedöms ta mer än sex månader i anspråk. Riktvärdet för kraftverksbyggnaden bör i dessa fall justeras till noll kr. Riktvärdet för marken kvarstår utan justering.

Påtagligt säreget förhållande bör anses föreligga då ett väsentligt längre avbrott i elproduktionen än normalt skett till följd av pågående eller under taxeringsåret förestående reparations- eller ombyggnadsarbeten. Justering bör i dessa fall ske av riktvärdet för byggnaden.

För ett väsentligt längre avbrott avses ett aggregat som inte varit i drift de närmaste fyra åren före taxeringsårets ingång. Justeringen bör ske med 80 procent av riktvärdet för byggnaden.

För ett aggregat som inte varit i drift de närmaste tre åren före taxeringsårets ingång bör justering ske med 60 procent av riktvärdet för byggnaden.

För ett aggregat som inte varit i drift de närmaste två åren före taxeringsårets ingång bör justering ske med 40 procent av riktvärdet för byggnaden.

För ett aggregat som inte varit i drift det närmaste året före taxeringsårets ingång bör justering ske med 20 procent av riktvärdet för byggnaden.

Eftersatt underhåll, försummad förnyelse och begränsat utnyttjande för kärnkraftsreaktor

Justering för ett väsentligt längre avbrott i elproduktionen än normalt bör beaktas till följd av avtrappning (av driften) på grund av en förestående permanent stängning av en kärnkraftsreaktor.

Byggnadsvärdet för kraftverksbyggnad bör i dessa fall justeras nedåt med 60 procent för en reaktor som stängs inom två år räknat från beskaffenhetstidpunkten och med 69 procent för en reaktor som stängs under taxeringsåret.

Avvikande drifttid för ett vindkraftverk

Då ett vindkraftverk på grund av yttre förhållanden har en från medelförhållanden avvikande drifttid bör justeringen i dessa fall ske på riktvärdet för byggnaden. Med avvikande drifttid avses drifttid som är mindre än 2 400 eller större än 2 800 timmar. Justeringen bör beräknas genom att följande justeringsfaktorer multipliceras med taxerat byggnadsvärde.

Drifttid, fullasttimmar/år

Justeringsfaktor

–5 601

1,12

5 401–5 600

1,04

5 201–5 400

0,96

5 001–5 200

0,88

4 801–5 000

0,81

4 601–4 800

0,73

4 401–4 600

0,65

4 201–4 400

0,58

4 001–4 200

0,50

3 801–4 000

0,42

3 601–3 800

0,35

3 401–3 600

0,27

3 201–3 400

0,19

3 001–3 200

0,12

2 801–3 000

0,04

2 400–2 800

0,00

2 200–2 399

–0,04

2 000–2 199

–0,12

1 800–1 999

–0,19

1 600–1 799

–0,27

1 400–1 599

–0,35

1 200–1 399

–0,42

1 000–1 199

–0,50

800–999

–0,58

799–

–0,65

Drifttiden eller antalet fullasttimmar, dvs. de timmar då kraftverket går för full effekt, bör beräknas som kvoten mellan normalårsproduktionen i kWh och installerad effekt i kW.

2.3.1 Elcertifikat för kraftvärmeverk

Av 1 kap. 34 c § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen framgår att riktvärdeangivelsen avser de värmekraftverk som indelats i klassen kraftvärmeverk. Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen har värdefaktorerna installerad effekt, genomsnittlig årsproduktion, typ av bränsle, typ av reningsanordningar för avgaser samt belägenhet beaktats. Inverkan på värdet av elcertifikat ska inte beaktas.

Av 2 kap. 7 § första stycket lagen (2011:1200) om elcertifikat framgår att för produktion av el i en anläggning som för första gången har tagits i drift efter den 30 april 2003 får elcertifikat tilldelas i högst femton år från tillsynsmyndighetens godkännande för tilldelning av elcertifikat.

Allmänna råd

Justering för säregna förhållanden bör föreligga vid inverkan på kraftvärmeverkets värde av elcertifikat.

Följande tabell bör tillämpas vid bestämmande av värdepåverkan av elcertifikat. Förutsättningen för värdena i tabellen är att utbetalning av certifikaten antas ske i slutet av varje år. Justeringen bör i sin helhet läggas till kraftverkets taxerade byggnadsvärde. Justeringens storlek i taxeringsvärdenivå erhålls genom att tabellens justeringsfaktor kr/kWh multipliceras med kraftverkets elcertifikatberättigade årsproduktion (kWh). Elcertifikatsberättigade årsproduktionen bör i första hand bestämmas med ledning av faktisk årsproduktion och i andra hand med ledning av den produktion som har redovisats till Energimyndigheten. Med startår avses i tabellen det år då kraftverket godkändes för tilldelning av elcertifikat. Med antal återstående tilldelningsår avses de kvarvarande år för vilka tillsynsmyndigheten godkänt en anläggning för tilldelning av elcertifikat enligt lagen om elcertifikat.

Startår

Antal återstående tilldelningsår

Justeringsfaktor, kr/kWh

2017–

15

0,91

2016

14

0,87

2015

13

0,83

2014

12

0,78

2013

11

0,73

2012

10

0,68

2011

9

0,63

2010

8

0,57

2009

7

0,51

2008

6

0,45

2007

5

0,38

2006

4

0,31

2005

3

0,24

2004

2

0,16

2003

1

0,08

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2018:12

Dessa allmänna råd tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2019 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med 2024.

Bilaga 1 Nö-tabell

Nedskrivningsfaktorer för kraftvärmeverk

Värdeår

Nedskrivningsfaktor

2017–2024

1,00

2016

0,99

2015

0,98

2014

0,97

2013

0,96

2012

0,94

2011

0,92

2010

0,90

2009

0,87

2008

0,85

2007

0,82

2006

0,79

2005

0,77

2004

0,74

2003

0,70

2002

0,67

2001

0,64

2000

0,60

1999

0,56

1998

0,52

1997

0,48

1996

0,43

1995

0,39

1994

0,34

1993

0,29

1992

0,23

Före 1992

0,20

Bilaga 2 Nvi-tabell

Nedskrivningsfaktorer för vindkraftverk

Värdeår

Nedskrivningsfaktor

Värdeår

Nedskrivningsfaktor

2017–2024

1,00

2006

0,51

2016

0,97

2005

0,45

2015

0,93

2004

0,39

2014

0,89

2003

0,29

2013

0,85

2002

0,26

2012

0,81

2001

0,23

2011

0,77

2000

0,20

2010

0,72

1999

0,17

2009

0,67

1998

0,14

2008

0,62

1997

0,12

2007

0,57

Före 1997

0,10

Bilaga 3 KN-tabell

Nedskrivningsfaktorer för kärnkraftverk

Värdeår

Nedskrivningsfaktor

Värdeår

Nedskrivningsfaktor

2017–2024

1,00

1994

0,85

2016

1,00

1993

0,84

2015

0,99

1992

0,82

2014

0,99

1991

0,81

2013

0,98

1990

0,80

2012

0,98

1989

0,79

2011

0,98

1988

0,77

2010

0,97

1987

0,76

2009

0,96

1986

0,74

2008

0,96

1985

0,72

2007

0,95

1984

0,71

2006

0,95

1983

0,69

2005

0,94

1982

0,67

2004

0,94

1981

0,65

2003

0,93

1980

0,63

2002

0,92

1979

0,61

2001

0,91

1978

0,58

2000

0,91

1977

0,56

1999

0,90

1976

0,53

1998

0,89

1975

0,50

1997

0,88

1974

0,48

1996

0,87

1973

0,45

1995

0,86

19722

0,41

Värdeåret för den äldsta av de befintliga anläggningarna.

Bilaga 4 IO-tabell

Omräkningsfaktorer för industribyggnader, värmekraftverk och övriga byggnader (för omräkning av faktiska byggkostnader till 2017 års nivå)

Byggnadsår

Omräkningsfaktor

Byggnadsår

Omräkningsfaktor

–1929

60

1998

1,72

1930–1939

47

1999

1,71

1940–1944

34

2000

1,64

1945–1949

30

2001

1,58

1950–1954

22

2002

1,53

1955–1959

20

2003

1,49

1960–1964

17

2004

1,44

1965–1969

13

2005

1,40

1970–1973

11

2006

1,32

1974–1976

7,1

2007

1,24

1977–1979

5,2

2008

1,19

1980–1981

4,1

2009

1,18

1982–1983

3,4

2010

1,14

1984

3,0

2011

1,11

1985

2,8

2012

1,08

1986

2,7

2013

1,07

1987

2,7

2014

1,06

1988

2,4

2015

1,04

1989

2,2

2016

1,03

1990

2,1

2017

1,00

1991

1,98

2018

0,98

1992

1,95

2019

1993

1,95

2020

1994

1,92

2021

1995

1,80

2022

1996

1,79

2023

1997

1,76

2024