SRN:s förhandsbesked den 21 december 1998. Fråga om särskild löneskatt på pensionskostnader
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 2 februari 1999.
Inkomsttaxering 1999-2001
Ett danskt entreprenadföretag arbetar med projekt i Sverige. I en del fall har detta medfört att bolaget fått fast driftställe här. Personalen som utför arbetet i Sverige är antingen bosatt i Sverige eller i Danmark. Bolaget kan därför få betala premier för såväl danska som svenska pensionsförsäkringar. Frågan om förhandsbesked avser bolagets skattskyldighet enligt lagen (1991:687)om särskild löneskatt på pensionskostnader, SLPL.
SRN beslutade följande.
Bolaget är skattskydigt enligt SLPL om verksamheten i Sverige bedrivs under sådana förhållanden att bolaget är skattskyldigt här för inkomst av näringsverksamhet.
MOTIVERING
Enligt SLPL 1 § är den som utfäst en tjänstepension skattskyldig. Varken i lagtexten eller förarbetena anges någon direkt avgränsning av skattskyldigheten för en utländsk arbetsgivare. Särskild löneskatt på pensionskostnader måste emellertid betraktas som en skatt, som beträffande systemet för dess fastställande behandlas som en inkomstskatt. Skattskyldigheten för utländska rättssubjekt att betala inkomstskatt i Sverige är normalt begränsad till inkomster som direkt anges i lagstiftningen. Skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet föreligger endast om sådan verksamhet bedrivs från fast driftställe i Sverige eller hänför sig till fastighet här i landet. Mot bakgrund härav anser nämnden att utländska arbetsgivare som varken är hemmahörande i Sverige eller bedriver näringsverksamhet som hänför sig till fastighet här inte är skattskyldiga enligt SLPL.
Kommentar:
RSV har överklagat förhandsbeskedet. RSV anser att skattskyldigheten för utländska rättssubjekt även omfattar arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige. Se RSV:s Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet sid. 1434.
SRN:s förhandsbesked den 22 december 1998. Fråga om ett auktionsbolags skattskyldighet till mervärdesskatt för ersättning avseende droit de suite
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 2 februari 1999.
Mervärdesskatt
Sökandebolagets huvudsakliga verksamhet avsåg förmedling av varor på auktion. Bolaget förmedlade bl.a. konstverk och var därmed skyldigt att utge ersättning som avser droit de suite till organisationer som företräder olika upphovsmän. Förmedlingen skedde i annans namn. Frågan i förhandsbeskedet gällde om bolaget var skattskyldigt till moms för droit de suite.
SRN redogjorde för innehållet i 2a kap. 26 j § lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Enligt detta lagrum har upphovsmannen rätt till ersättning – s.k. droit de suite – om ett exemplar av konstverk som överlåtits säljs vidare inom upphovsrättens giltighetstid av en näringsidkare i hans yrkesmässiga verksamhet. Upphovsmannen har även rätt till ersättning om försäljningen förmedlas av en näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet. I ett sådant fall skall ersättningen betalas av näringsidkaren. Ersättningen skall vara fem procent av försäljningspriset exklusive mervärdesskatt.
SRN anförde följande:
”Den prestation som bolaget tillhandahåller utgörs av en förmedlingstjänst. Bolaget är dock inte en sådan förmedlare som avses i 6 kap. 7 § ML. Enligt de inledningsvis redovisade bestämmelserna i URL är bolaget visserligen skyldigt att betala ersättning avseende droit de suite till berörd organisation men denna ersättning ingår enligt nämndens mening i vederlaget för konstverket och inte i vederlaget för den av bolaget tillhandahållna förmedlingstjänsten. Med detta synsätt skall den aktuella ersättningen avseende droit de suite inte beaktas då beskattningsunderlaget för bolagets förmedlingstjänst skall beräknas.”
SRN fann således att sökandebolaget inte var skattskyldigt för ersättning avseende droit de suite.
Kommentar:
Beslutet innebär en ändrad uppfattning mot vad RSV tidigare hävdat i skrivelse 1997-11-04, dnr 4862-97/900. Förhandsbeskedet har inte överklagats.
SRN:s förhandsbesked den 28 januari 1999. Fråga om avyttring av fastigheter skall behandlas enligt reglerna för näringsverksamhet
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 2 februari 1999.
Inkomsttaxering 1999 – 2001.
X är byggnadsingenjör. Han arbetade t.o.m. 1974 som arbetsledare i byggnadsföretag varav under åren 1971 – 1974 i sin brors byggnadsföretag. Under 1975 förvärvade han tillsammans med brodern fastigheten A. Under åren 1976 – 1977 byggdes fastigheten om under X:s ledning för ca 4 mkr, varvid broderns byggnadsfirma utförde byggnadsarbeten på fastigheten för ca 400 000 kr. Under 1978 förvärvade X tillsammans med sin bror fastigheten B. Under åren 1978 – 1980 byggdes denna fastighet om för ca 6.3 mkr. Även denna ombyggnad skedde under X:s ledning. Under 1979 ombildades broderns byggnadsrörelse till ett aktiebolag. I samband med ombildningen förvärvade X 33 % av aktierna i bolaget. X var styrelseledamot i bolaget men engagerade sig inte aktivt i bolagets löpande verksamhet. Under den tid som X var aktieägare i bolaget utförde bolaget arbeten på fastigheten B för cirka 300 000 kr. Under åren 1989 – 1991 förvärvade X sin brors andelar i de båda fastigheterna. X avser nu att avyttra fastigheterna och vill ha besked om avyttringarna skall beskattas enligt reglerna för näringsverksamhet.
SRN beslutade följande.
FÖRHANDSBESKED
En avyttring av X:s båda fastigheter B och A skall behandlas enligt reglerna för näringsverksamhet.
Nämnden gjorde följande bedömning.
X:s verksamhet i samband med ombyggnaden av fastigheterna får anses utgöra byggnadsrörelse först tillsammans med brodern och därefter genom bolaget. Fastighetsandelarna blev därmed omsättningstillgångar i byggnadsrörelse för X. De sedermera förvärvade hälftenandelarna i fastigheterna utgör därmed också omsättningstillgångar för honom.
Meddelade prövningstillstånd
Område: Meddelade prövningstillstånd
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 2 februari 1999.
Saken: Ett aktiebolag har sålt inventarier till en av bolagets aktieägare för ett pris som inte ifrågasattes vid beräkningen av bolagets rörelseinkomst. Vid taxeringen av aktieägaren har emellertid priset ansetts överstiga marknadspriser; skillnadsbeloppet har ansetts utgöra aktieägartillskott. Fråga om bolaget har beskattats för inkomst av icke skattepliktig natur och därför har rätt att anföra besvär i särskild ordning. RR målnr: 4699-1997.
Klagande: Den skattskyldige.
Lagrum: 100 § taxeringslagen (1956:623).
Saken: Extraordinära besvär – förlustavdrag. RR målnr: 4700–4701-1997.
Klagande: Den skattskyldige.
Lagrum: 100 § taxeringslagen (1956:623).
Saken: Fråga om konkursbolag kan medges frivillig skattskyldighet för uthyrning. RR:s målnr: 5559-1996.
Klagande: Den skattskyldige.
Lagrum: 2 § tredje stycket och 3 § andra stycket lagen (1968:430) om mervärdesskatt.
Saken: Länsrätten har inte ändrat skattemyndighetens beslut att påföra ett bolag, som var försatt i konkurs, mervärdesskatt och skattetillägg. Kammarrätten avvisade bolagets talan eftersom bolaget upplösts och därför saknade partshabilitet. Fråga om det förhållandet att företrädare för bolaget kan åläggas betalningsskyldighet för skatten skall medföra att bolaget tillerkänns partshabilitet. Tillika fråga om bolaget eller dess företrädare skall anses vara part i processen. RR:s målnr: 7017-1997.
Klagande: Den skattskyldige.
Lagrum: 13 kap. 19 § aktiebolagslagen (1975:1358); 48 a § lagen (1968:430) om mervärdesskatt, jfr p. 9 övergångsbestämmelserna till skattebetalningslagen (1997:483).