I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 10 juni 2005, mål nr 6952-04 Premier för ansvarsförsäkring för verkställande direktörer och styrelseledamöter

Regeringsrätten

Arbetsgivarområdet, inkomstskatt – tjänst

Premier som AB X betalat för en ansvarsförsäkring för bolagets verkställande direktörer och styrelseledamöter ska inte ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.

Underlag för arbetsgivaravgifter för maj 1996

AB X har betalat premier om 260 000 kronor för en ansvarsförsäkring av kollektiv natur för ledande befattningshavare inom koncernen. Ansvarsförsäkringen avsåg att täcka den skada som verkställande direktörer eller styrelseledamöter kunde åsamka bolaget och för vilken de kunde bli personligt betalningsskyldiga.

Skattemyndigheten beslutade att premierna skulle ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. Länsrätten och kammarrätten gjorde samma bedömning.

Regeringsrätten anförde att frågan i målet är om de av bolaget erlagda premierna för en ansvarsförsäkring utgör skattepliktig förmån för de befattningshavare som omfattas av försäkringen och därmed ska ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.

Regeringsrätten anförde:

”Enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter, i nu aktuell lydelse, är underlaget för beräkning av avgifterna summan av vad arbetsgivaren har utgett som lön i pengar eller annan ersättning för utfört arbete eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte pension, eller andra skattepliktiga förmåner eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete. Inkomstbegreppet motsvarar i princip vad som gäller i inkomstslaget tjänst enligt 32 § 1 mom. KL. Skattelagstiftningen innehåller dock inte någon definition av begreppet skattepliktig förmån. Klart är emellertid att med förmån avses i detta sammanhang ersättning för arbete som utges av en arbetsgivare i annan form än kontanta medel. För att en förmån skall vara skattepliktig skall den ha åtnjutits av den skattskyldige (jfr RÅ 1992 ref. 108). För att en förmån skall kunna anses ha åtnjutits av en skattskyldig måste vidare ett värde kunna åsättas förmånen så att det går att konstatera vad den skattskyldige erhållit dvs. vad arbetsgivaren utgivit till honom.

Ansvarsförsäkringar av den art varom nu är i fråga kan i regel anses ha en dubbel funktion. Försäkringen kan således innebära dels att bolaget i förekommande fall kan få ersättning för den skada som ledande befattningshavare åsamkat bolaget och dess aktieägare eller annan gentemot vilken bolaget i förhållande till berörd befattningshavare har ett principalansvar, dels att risken för olika befattningshavare att själva få svara för skada som de uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat (jfr 15 kap. 1 § ABL) minimeras eller helt elimineras. För de berörda befattningshavarna kan därför förekomsten av en sådan försäkring, beroende på befattningshavarens ställning och arbetsuppgifter och på den närmare utformningen av villkoren i ansvarsförsäkringen, medföra att behovet av att teckna privata ansvarsförsäkringar minskar.

Som påtalats ovan finns i förevarande mål inte någon närmare utredning om försäkringsvillkoren för nu aktuell ansvarsförsäkring. Det går vidare inte av utredningen att utläsa i vilken omfattning premiebetalningarna avser befattningshavare för vilka löner och andra ersättningar skall ingå i underlaget vid bestämmande av svenska arbetsgivaravgifter. Vad som upplysts om villkoren ger inte heller någon säker ledning när det gäller frågan huruvida försäkringen över huvud taget, med avseende på den premiebetalning bolaget gjort, kan medföra att en skattepliktig förmån skulle kunna uppkomma för någon befattningshavare inom bolaget.

Mot bakgrund av det nu anförda finner Regeringsrätten att utredningen i målet inte kan anses utvisa att premiebeloppet i förevarande fall skall ingå i bolagets underlag för arbetsgivaravgifter. Bolagets överklagande skall därför bifallas.”

Kommentar:

Domen är svårtolkad. Domen innebär dock att premier för en ansvarsförsäkring som betalas av arbetsgivaren kan utgöra en skattepliktig förmån för ledande befattningshavare hos arbetsgivaren som har ett personligt skadeståndsansvar enligt 15 kap. 1 § aktiebolagslagen, dvs. VD och styrelseledamöter. Detta gäller under förutsättning att det kan klarläggas att de omfattas av försäkringen och att ett värde kan åsättas förmånen.

Eftersom denna typ av försäkring i många fal omfattar inte bara VD och styrelseledamöter utan även underchefer m.fl., är det viktigt att närmare utreda vilka som omfattas av försäkringen och hur premien bestämts.

I de fall det kan utredas för vilka befattningshavare som omfattas av svensk socialförsäkring försäkringspremien ska anses vara en skattepliktig förmån, ska arbetsgivaravgifter betalas för den del av premiebetalningen som är hänförlig till dessa befattningshavare.

Genom Regeringsrättens dom är Skatteverkets ställningstagande från 2004-10-21 överspelat.

SRN:s förhandsbesked den 6 september 2005 Underprisöverlåtelser vid uppdelning av ägande i aktiebolag

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt – Näring

Delägare som via ett nybildat aktiebolag förvärvar ett dotterbolag till underpris från en koncern där han är verksam ska inte beskattas i inkomstslaget tjänst för förvärvet. Beskattning av överlåtelse till underpris av aktierna i det överlåtande moderbolaget till den andra delägaren ska grundas på avtalad ersättning

Inkomsttaxering 2006-2008

Två bröder äger hälften var i företagen X AB och Y AB, verksamma inom samma bransch. Den ena brodern, A, ansvarar för verksamheten i X AB och den andra, B, för verksamheten i Y AB. Avsikten är nu att dela upp verksamheten och ägandet mellan bröderna så att A blir ensam ägare till X AB och B ensam ägare till Y AB. Uppdelningen går till så att X AB först överlåts till Y AB till underpris. I syfte att utjämna substansen i bolagen lämnas sedan utdelning från X AB till Y AB, varefter X AB överlåts till underpris för bokfört värde till ett av delägare A anskaffat nybildat bolag, NYAB. Därefter överlåter A sina aktier i Y AB till B för 1 kr, vilket understiger marknadspriset.

A har ställt följande frågor:

1 Kan A bli beskattad såsom för inkomst av tjänst på grund av de förmögenhetsvärden som tillförs NYAB vid förvärvet av aktierna i X AB?

2 Föranleder överlåtelsen av aktierna i Y AB till B några beskattningskonsekvenser för A bortsett från att erhållen likvid skall tas upp som intäkt vid kapitalvinstbeskattningen?

Skatterättsnämnden lämnade följande förhandsbesked:

FÖRHANDSBESKED

”Fråga 1

Överlåtelsen medför inte någon beskattning av A i inkomstslaget tjänst.

Fråga 2

Beskattningen av A skall inte grundas på annan ersättning för aktierna än den avtalade.”

MOTIVERING

”Nämnden gör följande bedömning.

Fråga 1

Tillämpningsområdet för underprisöverlåtelser enligt 23 kap. IL begränsas av bestämmelserna i kapitlets 2 §. Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2003 ändrades 2 § varigenom näringsbetingade andelar som omfattas av skattefrihet vid avyttring enligt 25 a kap. IL undantogs från reglernas tillämpning. Det ledde till att det undantag från utdelningsbeskattning som finns i 23 kap. 11 § IL inte var tillämpligt i ett sådant fall där fråga var om överlåtelse av näringsbetingade andelar till underpris mellan två aktiebolag med samma person som ägare (RÅ 2004 ref. 140). Genom en ändring av 23 kap. 2 § IL har införts en möjlighet att underlåta utdelningsbeskattning i en sådan situation som avsågs i rättsfallet (SFS 2005:269). Den aktuella bestämmelsen, som numera finns i ett nytt andra stycke i 2 §, har försetts med ett undantag som innebär att vissa bestämmelser i 23 kap. IL, bl.a. 11 §, tillämpas om där angivna förutsättningar föreligger. Ändringen avser avyttringar efter den 1 juni 2005 men omfattar på begäran av den skattskyldige även avyttringar dessförinnan om de gjorts efter den 30 juni 2003.

I förevarande ärende är villkoren för att tillämpa 23 kap. 11 § IL uppfyllda. Med anledning av att aktierna i överlåtande företag kan vara kvalificerade andelar regleras där, utöver frihet från utdelningsbeskattning, även skattefrihet i inkomstslaget tjänst. Enligt första stycket andra meningen 2 skall den som äger en kvalificerad andel i ett företag som gör ett underprisförvärv inte heller beskattas i inkomstslaget tjänst i anledning av underprisöverlåtelsen.

Av förutsättningarna i ärendet framgår att A:s aktier i NYAB blir kvalificerade andelar i och med att det bolaget förvärvar aktierna i X AB. Undantaget från beskattning i inkomstslaget tjänst får därmed anses tillämpligt, jfr 23 kap. 23 § IL.

Fråga 2

Enligt nämndens mening saknas anledning i ett fall som det förevarande att avvika från det avtalade priset vid bedömningen av det sista ledet i bolagsuppdelningen.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med skatteverkets uppfattning och överklagas inte.

SRN:s förhandsbesked den 7 september 2005 Löneunderlaget – polskt dotterföretag

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Inkomstskatt – Internationellt och näring

Vid beräkning av löneunderlaget får ersättningar som under år 2003 lämnats till arbetstagarna i ett polskt dotterföretag beaktas.

Inkomsttaxering 2005

A är hälftendelägare i X AB som sedan 1991 har ett helägt dotterbolag Y i Polen. A frågar från vilken tidpunkt delägarna i X AB kan få tillgodoräkna sig ersättningar utbetalda av Y vid beräkning av löneunderlaget enligt 43 kap. IL. Det första alternativet är om löner utbetalda under 2003 får beaktas vid 2005 års taxering trots att Polen blev medlem först den 1 maj 2004. Det andra alternativet är om löner utbetalda från 1 maj 2004 får beaktas vid 2006 års taxering. Det tredje alternativet är om löner utbetalda under tidigare år får beaktas med stöd av Europaavtalet mellan EU och Polen som trädde i kraft den 1 februari 1994.

FÖRHANDSBESKED

Vid beräkning av löneunderlaget får ersättningar som under 2003 har lämnats till arbetstagarna i det polska dotterföretaget Y beaktas.

BESLUT

I den mån ansökan inte besvarats genom förhandsbeskedet avvisas den.

MOTIVERING

”Enligt 2 kap. 2 a § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, gäller att om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår skall staten vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret.

Eftersom Polen blev medlem i EU i maj 2004 skall landet vid tillämpning av IL räknas som medlem under hela beskattningsåret 2004. Det innebär att A vid beräkning av sitt löneunderlag avseende beskattningsåret 2004 enligt 43 kap. 12-16 §§ IL får beakta ersättningar som lämnats till arbetstagarna i det polska dotterföretaget under hela 2003 (jfr RÅ 2000 ref. 47).

Beslutet

I ansökan saknas underlag för att lämna förhandsbesked i vidare omfattning än som skett.”

Kommentar:

Förhandsbesked överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.