I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.
Regeringsrättens dom den 27 mars 2007, mål nr 5213-06. Lokalupplåtelse i ett sammansatt konferensarrangemang
Regeringsrätten
Mervärdesskatt
Tillhandahållandet utgör i sin helhet en skattepliktig omsättning och mervärdesskatt skall tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget.
Redovisningsperioder under tiden 1 januari 2006 – 31 december 2008
Skatterättsnämnden ansåg i förhandsbesked den 30 juni 2006 att lokalupplåtelse i ett sammansatt konferensarrangemang är endast ett medel för att på bästa sätt kunna tillhandahålla den av kunden efterfrågade tjänsten avseende arrangemanget. Tillhandahållandet utgör i sin helhet en skattepliktig omsättning. Mervärdesskatt skall tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget. Förhandsbeskedet har refererats i rättsfallssammanställning nr 22/06. Beträffande de närmare omständigheterna i ärendet hänvisas till detta referat.
Skatteverket överklagade förhandsbeskedet.
”YRKANDEN M.M.
Skatteverket yrkar att de tillhandahållanden som avses i Skatterättsnämndens förhandsbesked skall anses utgöra en fastighetsupplåtelse och att frågan om skatteplikt föreligger därför skall avgöras enligt bestämmelserna i 3 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200). Verket anför bl.a. att de av nämnden åberopade domarna från EG-domstolen inte självklart kan ges den innebörden att den faktiska lokalupplåtelse som förekommer i sökandens prestation skall anses underordnad övriga tillhandahållanden som ingår i konferenspaketet.
Sökanden bestrider bifall till överklagandet.
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten, som noterar att de aktuella EG-rättsliga reglerna numera finns i rådets direktiv 2006/112/EG, gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.
Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall bestå utom i fråga om vad som står under rubrikerna Skälen för Regeringsrättens avgörande och Regeringsrättens avgörande.”
Kammarrättens i Jönköping dom den 20 mars 2007, mål nr 4277-06. Tillämpning av beloppsspärren
Kammarrätten
Inkomstskatt – Näring
Beloppsspärren har ansetts tillämplig när ett aktiebolag som ägdes av en kommun såldes till ett annat av samma kommun direkt ägt aktiebolag (40 kap. 10 § IL)
Taxeringsåret 2003
Skatteverket vägrade AB X avdrag för underskott med av bolaget yrkade ca 45 mnkr med motiveringen att en ny ägare fått det bestämmande inflytandet över bolaget. I stället medgavs avdrag med ca 6 mnkr motsvarande 200 % av den nya ägarens utgift för att erhålla det bestämmande inflytandet över bolaget.
AB X yrkade, med överklagande av Skatteverkets beslut, att det skulle taxeras i enlighet med avlämnad deklaration. A kommun sålde den 31 december 2002 AB X till ett annat av kommunen helägt bolag, AB Y. Överlåtelsen skedde som ett led i skapandet av en kommunägd koncern med AB Y som moderbolag till ett antal bolag, däribland AB X. I AB X fanns vid ingången av 2002 ett underskott om ca 45 mnkr. Efter ägarförändringen har A kommun genom AB Y ett fortsatt bestämmande inflytande över bolaget, varför möjligheten att utnyttja tidigare års underskott inte ska begränsas. Bolaget åberopade RÅ 2003 ref. 68 till stöd för sin talan.
Länsrätten biföll överklagandet och upphävde det överklagade beslutet med motivering att AB Y med hänsyn till tidigare ägarförhållanden inte kan anses ha fått något bestämmande inflytande över AB X genom ägarförändringen.
Kammarrätten gjorde följande bedömning.
”Enligt 40 kap. 10 § första stycket IL inträder en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Undantag härifrån görs i paragrafens andra stycke. Där anges att beloppsspärren inte inträder om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen.
De aktuella bestämmelserna i IL i förevarande mål utgår från den koncerndefinition som framgår av aktiebolagslagen. Definitionen förutsätter att moderbolaget är ett svenskt aktiebolag, d.v.s. ett aktiebolag bildat i enlighet med den svenska lagens regler och registrerat i det svenska aktiebolagsregistret (jfr RÅ 1997 not. 206 och Aktiebolagslagen: En kommentar, Del 1 – Sten Andersson, Svante Johansson och Rolf Skog s. 129). Av definitionen följer att en kommun i förevarande sammanhang inte kan vara moderbolag i en koncern eller ingå i en koncern enligt de bestämmelser som kammarrätten har att tillämpa i målet. Skatteverkets överklagande skall således bifallas redan på grund härav. Vad AB X anfört och åberopat om beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar vissa andelar i ett skalbolag föranleder ingen annan bedömning. Skatteverkets överklagande skall således bifallas och AB X vägras avdrag för det yrkade underskottet om [ca 45 mnkr].”
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 12 mars 2007. Omsättning, mervärdesskattegrupp
Skatterättsnämnden
Mervärdesskatt
En mervärdesskattegrupp är skattskyldig för förvärv av tjänster som tillhandahålls från den utländske HB-delägaren till ett HB som är medlem i mervärdesskattegruppen.
Redovisningsperioderna september 2005 – augusti 2008
Omständigheterna i ärendet var i huvudsak följande.
Bolaget X AB som är grupphuvudman i en mervärdesskattegrupp äger gemensamt med Y AS, etablerat i utlandet, ett handelsbolag Z HB som ingår i mervärdesskattegruppen. Enligt bolagsavtalet ska Z HB tillhandahålla IT-tjänster till företag verksamma inom försäkringsbranschen. Enligt bolagsavtalet sköts förvaltningen av Z HB av delägarna samt av anställd personal. I förvaltningen ingår bl.a. att Y AS i egenskap av bolagsman ska tillhandahålla IT-tjänster.
Bolagets fråga är om förvärvet av IT-tjänsterna som det utländska bolaget Y AS tillhandahåller till HB utgör en skattepliktig omsättning i Sverige för vilken mervärdesskattegruppen är skattskyldig.
Skatterättsnämnden beslutade följande.
”FÖRHANDSBESKED
X AB mervärdesskattegrupp är skattskyldig för förvärven från Y AS.
MOTIVERING
Enligt 5 kap. 7 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, anses vissa tjänster, bl.a. sådana elektroniska tjänster som Y AS tillhandahåller, omsatta inom landet om de tillhandahålls från ett land utanför EG till en näringsidkare i Sverige. Skattskyldig för omsättningen av tjänsten är enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 ML den som förvärvar tjänsten om den som omsätter tjänsten är utländsk företagare.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i ML får under vissa förutsättningar, som anges i 6 a kap. ML, två eller flera näringsidkare anses som en enda näringsidkare. Dessa bildar då en mervärdesskattegrupp, vilket bl.a. innebär att omsättning av varor och tjänster mellan företagen i gruppen inte anses som omsättningar utan som interna transaktioner inom ett enda företag (jfr prop. 1997/98:148 s. 33). Vid transaktioner mellan ett företag i gruppen och ett utomstående företag inträder gruppen som skattesubjekt.
X AB är grupphuvudman i X mervärdesskattegrupp. Ett av X AB och Y AS bildat handelsbolag, Z HB, skall ingå i gruppen. Enligt bolagsavtalet skall detta handelsbolag tillhandahålla IT-tjänster till företag inom försäkringsbranschen.
Förvaltningen av handelsbolagets angelägenheter skall enligt bolagsavtalet skötas av bolagsmännen Y AS och X AB. Handelsbolaget kommer att ha tre personer anställda. I Y AS:s förvaltning ingår enligt vad som anges i bolagsavtalet bl.a. att tillhandahålla handelsbolaget IT-driftstjänster. För denna förvaltning erhåller bolaget marknadsmässigt arvode. Förvaltningen innebär enligt vad som närmare upplysts att Y AS i eget namn upphandlar och förvärvar IT-tjänster från utomstående leverantörer samt att dessa tjänster, i handlingarna benämnda bl.a. ”råmaterialet”, levereras till handelsbolaget. De i handelsbolaget anställda åligger det därefter att sammanställa och bearbeta materialet. I detta bearbetade skick tillhandahålls därefter enligt ett särskilt avtal om IT-produktion m.m. IT-produkterna till ett annat av X AB ägt bolag som också ingår i mervärdesskattegruppen. Detta bolag bearbetar i sin tur materialet ytterligare för en anpassning till X-koncernens verksamhet och säljer sedan IT-tjänsterna till företag såväl inom som utanför gruppen.
Den fråga som mervärdesskattegruppen önskar få besvarad är huruvida tillhandahållandena av IT-tjänsterna till handelsbolaget från det norska bolaget Y AS utgör förvärv av tjänster som medför skattskyldighet för förvärvaren enligt de ovan redovisade bestämmelserna och således i detta fall för mervärdesskattegruppen. Mervärdesskattegruppen har därvid anfört att Y AS utför tjänsterna i egenskap av bolagsman i handelsbolaget och att tillhandahållandena därför enligt praxis inte utgör några omsättningar i mervärdesskattehänseende.
Nämnden gör följande bedömning.
Delägare i handelsbolag, som varit verksam i bolaget ge-nom att i dess namn tillhandahålla utomstående personer tjänster för vilka ersättningen uppburits av handelsbolaget, har ansetts delta i bolagets förvaltning i enlighet med bolagsändamålet och inte för egen räkning omsätta tjänster till handelsbolaget. Inte heller då tillhandahållandena bara indirekt varit erforderliga för handelsbolagets utåtriktade verksamhet, såsom i fråga om handelsbolagets allmänna organisation och drift, har bolagsmannens tillhandahållanden ansetts som omsättningar.
Det nu sagda utesluter emellertid inte att en bolagsman kan ingå särskilda avtal med bolaget och självständigt i eget namn och för egen räkning omsätta tjänster (jfr RÅ 2005 ref. 19). Sådana avtal har inte heller enligt EG-rätten ansetts ingå i förvaltningen och företrädandet av bolaget utan har ansetts som tillhandahållanden av tjänster i mervärdesskattehänseende (jfr EG-domstolens dom i mål C-23/98 ang. J. Heerma som gällde bolagsmans uthyrning av en byggnad till bolaget).
För att det enligt ovan nämnda praxis skall vara fråga om en förvaltningsåtgärd i handelsbolaget får ett krav anses vara att bolagsmannen i enlighet med bolagsändamålet representerar handelsbolaget antingen genom att i bolagets namn tillhandahålla tjänster i bolagets yrkesmässiga verksamhet eller genom att på annat sätt verka i bolaget för denna verksamhet. I förevarande fall får det väsentliga i vad som betecknas som Y AS förvaltning antas vara att tillhandahålla IT-tjänster mot marknadsmässigt arvode och att det som utgör handelsbolagets yrkesmässiga verksamhet, dvs. förädling och vidareförsäljning av IT-tjänster, ombesörjs av dem, som är anställda i handelsbolaget. Skäl föreligger således inte att behandla Y AS tillhandahållanden på annat sätt än om vad som hade varit fallet om tjänsterna tillhandahållits av utomstående. Bolaget omsätter därför skattepliktiga tjänster.
Mot bakgrund av det anförda och då övriga förutsättningar för skattskyldighet är uppfyllda blir mervärdesskattegruppen skattskyldig i Sverige för omsättningarna. Denna bedömning får också anses stå i överensstämmelse med EG-rätten.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet, som överensstämmer med Skatteverkets uppfattning, har överklagats av sökanden.