Kvalificerad andel – lönebaserat utrymme – närståendes verksamhet

Regeringsrätten

Inkomstskatt – näring och kapital

Regeringsrättens dom den 30 november 2007, mål nr 469-07

Den som förvärvat kvalificerade andelar genom arv under beskattningsåret får beakta lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbelopp för samma år. För att andelar ska anses kvalificerade är det tillräckligt att någon närstående varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller den föregående femårsperioden och att denne var närstående vid verksamhetstidpunkten.

Taxeringsåren 2007–2008

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 27 december 2006 har refererats i rättsfallssammanställning nr 5 år 2007, se rättsfallsprotokoll 5/07.

Sökandena, personerna A, B och C, överklagade förhandsbeskedet (frågorna 2–4) och yrkade att frågorna 2 och fyra besvaras med att utdelning från respektive företag inte ska beskattas enligt 57 kap. IL. Vidare yrkade de att fråga 3 besvaras med att de, för den händelse att fråga 2 besvaras med att beskattning ska ske enligt reglerna i 57 kap. IL, får utnyttja lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbelopp för år 2006.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked såvitt gällde frågorna 2 och 4.

Beträffande fråga 3 ändrade Regeringsrätten förhandsbeskedet och förklarade att sökandena avseende andelarna i BV får beakta lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbelopp för beskattningsåret 2006

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

”Beträffande frågorna om beskattning skall ske enligt 57 kap. IL (frågorna 2 och 4) gör Regeringsrätten samma bedömning som Skatterättsnämnden. Vad gäller frågan om sökandena vid 2007 års taxering skall få tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme (fråga 3) gör Regeringsrätten följande överväganden.

Enligt 57 kap. 10 § IL är gränsbeloppet summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme, uppräknat på visst sätt. Årets gränsbelopp får enligt 11 § första stycket 2 bestämmas som summan av underlaget för årets gränsbelopp, uppräknat på visst sätt, och lönebaserat utrymme enligt 16–19 §§. Årets gränsbelopp tillgodoräknas den som äger en andel vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte sker, den som äger andelen vid utgången av året (11 § tredje stycket första meningen). Bestämmelserna om lönebaserat utrymme tillämpas bara för andelar som ägdes vid årets ingång (11 § tredje stycket tredje meningen). Skatterättsnämnden har funnit att förarbetena inte ger stöd för annat än att det av den sistnämnda bestämmelsen följer att sökandena – som tillskiftats andelarna först år 2006 – inte har rätt att beakta lönebaserat utrymme vid beräkning av årets gränsbelopp avseende beskattningsåret 2006.

Vid benefika förvärv av kapitalvinstbeskattad egendom gäller enligt 44 kap. 21 § IL att förvärvaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Enligt en uttrycklig regel i 57 kap. 14 § gäller motsvarande kontinuitet i fråga om sparat utdelningsutrymme. Det innebär att en arvtagare vid bestämmandet av gränsbelopp enligt 57 kap. 10 § får räkna sig till godo arvlåtarens sparade utdelningsutrymme och den vägen också lönebaserat utrymme från tidigare år. Däremot skulle – –med nämndens tolkning – lönebaserat utrymme för år 2006 inte få utnyttjas. Ett sådant tolkningsresultat ter sig överraskande och materiellt otillfredsställande.

I författningskommentaren till den ifrågavarande bestämmelsen sägs inte annat än att ”[b]estämmelsen medför bl.a. att samma löneunderlag inte skall, efter en emission, kunna utnyttjas två gånger” (prop. 2005/06:40 s. 89). Någon dubbelräkning är det inte fråga om här. Det framstår som osannolikt att avsikten varit att rätten till lönebaserat utrymme skulle kunna gå förlorad vid ett ägarskifte av det aktuella slaget. Enligt Regeringsrättens mening behöver bestämmelsen inte heller läsas på det sätt som Skatterättsnämnden gjort. Mot bakgrund av regleringen i övrigt vid benefika förvärv bör rätten till lönebaserat utrymme inte gå förlorad av den anledningen att sökandena vid ingången av år 2006 ännu inte tillskiftats andelarna.

Av det anförda följer att fråga 3 skall besvaras med att sökandena har rätt att tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme.”

Beskattningstidpunkten i tjänst

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Tjänst

Regeringsrättens dom den 13 februari 2008, mål nr 3993-07

Medel avsatta till en personalfond ska beskattas när de blir disponibla oavsett om de lyfts eller ej.

Inkomsttaxeringarna 2007–2009

Skatterättsnämndens förhandsbesked, se rättsfallsprotokoll nr 14/07.

REGERINGSRÄTTEN

Av handlingarna framgår att en finsk personalfond av här aktuellt slag är en fond som ägs och förvaltas av personalen vid företaget. En andel i personalfonden består av en bunden och en disponibel del. Sedan fem år förflutit från det att en anställd blir medlem i fonden kan årligen högst 15 procent av fondens kapital föras över från den bundna till den disponibla delen. I fondens stadgar finns en bestämmelse om att en anställd som önskar utnyttja sin rätt att lyfta disponibel fondandel ska anmäla detta till fondens styrelse skriftligen senast fyra månader efter fondens bokslutsdag. Om så inte sker kan utbetalning påkallas först följande år.

A har således under en period av fyra månader från fondens bokslutsdag en faktisk möjlighet att förfoga över de medel som förts över till den disponibla delen av fonden. Detta belopp får därigenom anses vara tillgängligt för lyftning för henne och därmed disponibelt i den mening som avses i 10 kap. 8 § IL och ska således tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Svaret på frågan påverkas enligt Regeringsrättens mening inte av om det är det svenska eller finska bolaget som gör avsättningarna.

Regeringsrätten förklarar, med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked i de delar det överklagats, att beskattning ska ske i inkomstslaget tjänst för de medel som förs över från den bundna till den disponibla delen av personalfonden. Svaret på frågan påverkas inte av om det är det svenska eller finska bolaget som gör avsättningarna.

Kommentar:

Skillnaden från förhandsbeskedet från 6 maj 2003 (se Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2007 års taxering, del 1, avsnitt 17.2.52) är att sökanden i detta fall inte redan innan medlen blir disponibla avtalat med arbetsgivaren om att de ska kvarstå i fonden under året. Beskattning ska därför ske i och med att de förs över från den bundna till den disponibla delen, oavsett om de faktiskt tagits ut ur fonden eller ej.

Länk till Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2007 års taxering, del 1. (se avsnitt 17.2.52)

Resning; underordnat tillhandahållande

Regeringsrätten

Mervärdesskatt

Regeringsrättens dom den 7 februari 2008, mål nr 3905-07

Resning har beviljats och underinstansernas beslut vad gäller skattetillägg har undanröjts eftersom de aktuella omsättningarna av verktyg rätteligen skulle ha varit undantagna från skatteplikt.

Redovisningsperioderna april och juni 2003

Ett bolag, som är underleverantör av solsensorer till bilindustrin, tar vid varje ny order fram ett verktyg som är anpassat efter den enskilda kundens specifikationer och som uteslutande används för att producera de sensorer som säljs till just denna kund. Försäljningen av solsensorer har skett uteslutande till kunder inom EU och bolaget har därför fakturerat såväl solsensorerna som verktygen utan mervärdesskatt. Eftersom verktygen inte har transporterats till annat EU-land beslutade Skatteverket att påföra bolaget mervärdesskatt och skattetillägg på fyra fakturor avseende försäljning av verktyg.

Bolaget överklagade beslutet. Länsrätten och kammarrätten avslog överklagandet. Kammarrättens dom överklagades inte.

Vid kontakter med Skatteverket, efter det att kammarrättens dom vunnit laga kraft, fick bolaget besked om att verktygsfakturering kan ses som en i förhållande till slutprodukten underordnad transaktion. Bolaget ansökte om resning och yrkade att skattetilläggen skulle återbetalas samt hänvisade till en dom från Kammarrätten i Göteborg rörande samma fråga.

Skatteverket har i yttrande över bolagets ansökan anfört bl.a. följande. Mot bakgrund av den åberopade kammarrättsdomen anser Skatteverket att bolagets försäljning av verktyg får anses underordnad försäljningen av solsensorer, under förutsättning att verktygen uteslutande används för bolagets tillverkning av de aktuella sensorerna. Om förutsättningarna för undantag från skatteplikt i 3 kap.30 a § mervärdesskattelagen (1994:200) är uppfyllda vid försäljningen av solsensorerna, är även försäljningen av de verktyg som används för att tillverka dessa undantagen från skatteplikt. Det innebär att det under dessa omständigheter saknas grund för att påföra skattetillägg vid den aktuella försäljningen av verktyg.

Regeringsrätten ansåg att det inte framkommit skäl att ifrågasätta bolagets redogörelse för de faktiska omständigheterna. Mot bakgrund härav och då det av dessa omständigheter får anses framgå att bolagets aktuella omsättningar av verktyg varit sådana att de rätteligen skulle ha varit undantagna från skatteplikt, har förutsättningarna för att påföra skattetillägg inte förelegat.

Regeringsrätten beviljade resning och undanröjde underinstansernas beslut att påföra bolaget skattetillägg.

Kommentar:

Den dom som har åberopats i målet är Kammarrättens i Göteborg dom den 30 december 2005, mål nr 7561-03 och 7563-03.

Begreppet ’verksam’ i branschkontrollagen

Kammarrätten

Förfarande och process

Kammarrättens i Jönköping dom den 20 december 2007, mål nr 3283-07

Omfattar begreppet ’verksam’ även näringsidkaren själv?

Skatteverket fann vid ett kontrollbesök att personalliggare inte fanns tillgänglig och att tre personer, däribland näringsidkaren själv, var verksamma i den besökta näringsverksamheten. Kontrollavgift togs ut med 16.000 kr. Kammarrätten har satt ner avgiften med 2.000 kr. Enligt kammarrätten kan bestämmelsen i 6 § första stycket lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher, BKL, inte anses innefatta näringsidkaren själv och någon avgift avseende näringsidkaren ska inte tas ut.

Kommentar:

Skatteverket anser att övervägande skäl talar för att uppgifter om näringsidkarens arbetspass ska antecknas i personalliggare vid de tillfällen då han är verksam i näringsverksamheten, dvs. att han är att anse som ’verksam’ i den betydelse uttrycket har i 6 § BKL. Verket har överklagat kammarrättens dom.

Återföring av avsättning till periodiseringsfond

Kammarrätten

Inkomstskatt – Näring

Kammarrättens i Göteborg dom den 29 januari 2008, mål nr 7296-06

Vad som i räkenskaperna återförts av en avsättning till periodiseringsfond ska gälla även skattemässigt

Taxeringsår 2004

T AB har i sin självdeklaration återfört 675 250 kr av en avsättning till periodiseringsfond som gjordes i deklarationen för taxeringsåret 2003. Motsvarande förändring i periodiseringsfonden har gjorts i räkenskaperna. Bolaget yrkade senare att periodiseringsfonden inte skulle anses återförd skattemässigt. Anledningen till yrkandet var att bolagets inkomsttaxering 2004 hade förändrats enligt beslut av Skatteverket.

Kammarrätten gjorde samma bedömning som länsrätten och avslog överklagandet. Länsrätten i Skåne län gjorde följande bedömning.

DOMSKÄL

Bolaget har vid nu aktuell taxering återfört del av avsättning till periodiseringsfond som gjordes vid 2003 års taxering. Återföringen har skett såväl i deklarationen som i räkenskaperna. Bolaget yrkar nu att den gjorda återföringen skall gå tillbaka, dvs. att beloppet om 675 250 kr alltjämt skall vara avsatt skattemässigt.

Avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras av juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna (30 kap. 3 § IL). Detsamma gäller numera även vid övertagande av en periodiseringsfond (30 kap. 11 § tredje punkten och 12 § tredje punkten IL).

En avsättning till periodiseringsfond innefattar inte någon faktisk förmögenhetsöverföring utan endast en bokföringsåtgärd i ett enskilt företag (SOU 1995:42 s. 98). En sådan avsättning bör för bl.a. aktiebolag ha karaktären av bokslutsdisposition (prop. 1993/94:50 s. 211). Syftet med bestämmelserna om avsättning till periodiseringsfond är således att överensstämmelse skall föreligga mellan avdraget och räkenskaperna.

Skattelagstiftningen saknar uttrycklig reglering avseende frivillig återföring av gjorda avdrag. De situationer som är särskilt reglerade tar sikte på när en skattemässig återföring alltid skall ske.

Länsrätten instämmer i Skatteverkets uppfattning att det skall föreligga överensstämmelse mellan avdrag och räkenskaper under hela den tid som beloppet är avsatt i en periodiseringsfond. Denna ståndpunkt vinner stöd i ovan nämnd reglering som innebär att överensstämmelse skall råda mellan skattemässigt avdrag och räkenskaperna för att avdrag över huvud taget skall medges.

Bolaget har återfört del av tidigare gjord avsättning såväl i räkenskaper som i deklarationen. Skulle bolagets yrkande om att återföringen skall återgå skattemässigt godtas, skulle inte längre överensstämmelse råda mellan räkenskaperna och skattemässig avsättning. Detta är inte i överensstämmelse med lagstiftningen och bolagets överklagande skall följaktligen avslås.

Kommentar:

Skatteverket delar uppfattningen att det ska råda överensstämmelse mellan den skattemässiga och den redovisningsmässiga avsättningen under hela den tid som beloppet är avsatt.

Se Skatteverkets ställningstagande 2004-09-27, dnr 130 553834-04/113.

Sjukvårdsinrättning i aktiebolagsform – vinstsyfte eller ej – skattefrihet för sjukvårdsverksamheten

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Näring

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 21 december 2007

En sjukvårdsinrättning i aktiebolagsform har ansetts inte bedriva verksamheten i vinstsyfte när vinst enligt bolagsordningen inte skulle delas ut utan användas till att konsolidera och utveckla verksamheten. Bolaget har vidare ansetts inte vara skattskyldigt för den allmännyttiga verksamhet som bolaget bedriver som sjukvårdsinrättning.

Taxeringsår 2005

Förhandsbeskedet har refererats på Skatterättsnämndens hemsida, se bifogade länk.

Allmänna ombudet hos Skatteverket (AO) har överklagat förhandsbeskedet hos Regeringsrätten och yrkat att det fastställs.

Uttagsbeskattning och ikraftträdandebestämmelser

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Näring

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 12 februari 2008

Uttagsbeskattning ska inte ske vid övergång till privatbostadsföretag. Den nya lydelsen av 39 kap. 25 § IL ska vid 2008 års taxering tillämpas på privatbostadsföretag med räkenskapsår lika med kalenderår.

Inkomsttaxeringen 2008

”Förhandsbesked

Fråga 1

Bestämmelserna i 39 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska tillämpas vid beskattningen av Bostadsrättsföreningen X avseende 2008 års taxering.

Fråga 2

Bostadsrättsföreningen ska inte uttagsbeskattas när den övergår till att vara ett privatbostadsföretag

Motivering

Bostadsrättsföreningen, som har kalenderår som räkenskapsår, har vid 2007 och tidigare års taxeringar behandlats som ett bostadsföretag som inte är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § IL. Utifrån förutsättningen att föreningen kommer att uppfylla villkoren för att vara ett privatbostadsföretag under år 2007 frågas, som Skatterättsnämnden uppfattar ansökan, dels om 39 kap. 25 § IL ska tillämpas på bostadsrättsföreningen vid 2008 års taxering (fråga 1), dels om föreningen ska uttagsbeskattas enligt 22 kap. 5 § 2 IL när den övergår till att vara ett privatbostadsföretag (fråga 2).

Frågorna ställs mot bakgrund av att 39 kap. 25 § IL fick en ändrad lydelse år 2006 genom SFS 2006:1344.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Fråga 1

Enligt ikraftträdandebestämmelserna till 2006 års lag, som avsåg ett antal ändringar i IL, träder lagen i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering (punkten 1). I punkten 3 anges därutöver följande. De nya bestämmelserna i 39 kap. 25 och 26 §§ tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

Bostadsrättföreningen, som har kalenderår som räkenskapsår, är med hänvisning till att lagändringen träder ikraft ”den 1 januari 2007”, osäker på om de nya bestämmelserna ska tillämpas på det beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2007.

Enligt Skatterättsnämndens mening kan punkten 3 läst i sin helhet inte uppfattas på annat sätt än att 39 kap. 25 § IL i sin nuvarande lydelse ska tillämpas på beskattningsåret 2007 för privatbostadsföretag med kalenderår som beskattningsår. Av förarbetena framgår att en sådan tolkning är åsyftad (prop. 2006/07:1 volym 1 s.149 f .). Frågan besvaras i enlighet härmed.

Fråga 2

En bostadsrättsförening är en obegränsat skattskyldig juridisk person som är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (6 kap. 3 och 4 §§ IL). Beskattning sker enligt vanliga regler för juridiska personer. Bostadsrättsföreningar som är privatbostadsföretag beskattas emellertid för den del av näringsverksamheten som gäller fastighetsinkomster enligt särskilda bestämmelser i 39 kap. 25–27 §§ IL.

I 39 kap. 25 § IL stadgas att ett privatbostadsföretag i fråga om en fastighet i Sverige, utöver vad som sägs i 26 och 27 §§, inte ska ta upp inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till fastigheten. Före 2006 års lagändring beskattades privatbostadsföretagen enligt denna bestämmelse för sina fastigheter enligt schablon. Den innebar bl.a. att en intäkt skulle tas upp motsvarande 3 procent av fastighetens taxeringsvärde.

Om privatbostadsföretagets fastighet har del i visst slag av samfällighet ska enligt 26 § inkomster och utgifter tas upp respektive dras av om det är fråga om avkastning av kapital beräknad på visst sätt eller kapitalvinster och kapitalförluster (före 2006 års lagändring omfattade bestämmelsen även sådana inkomster och utgifter som avsågs i 25 §). Av 27 § framgår att vid beräkning av inkomst av privatbostadsföretagets fastighet från andra samfälligheter ska utdelning från samfälligheten tas upp.

Enligt gällande regler kommer alltså flertalet privatbostadsföretag vid inkomstbeskattningen inte längre att vare sig behöva ta upp inkomster eller dra av utgifter hänförliga till företagets fastighet. Frågan är om denna förändring innebär att ett bostadsföretag som inte är ett privatbostadsföretag ska uttagsbeskattas med stöd av 22 kap. 5 § 2 IL om företaget övergår till att bli ett privatbostadsföretag. Enligt sistnämnda lagrum räknas som uttag att skattskyldigheten för inkomsten av en näringsverksamhet helt eller delvis upphör.

Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden att ett uttag enligt 22 kap. 5 § 2 IL inte föreligger i ett fall som det omfrågade.”

Kommentar:

Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning om att någon uttagsbeskattning av fastigheten inte ska ske, se Skatteverkets ställningstagande i ”Förutsättningar för uttagsbeskattning när ett oäkta bostadsföretag blir ett privatbostadsföretag 2 kap. 17 § IL” (dnr 131 372388-07/111). Med hänsyn till övriga oklarheter kring tillämpningen av 22 kap. 5 § 2 IL i nu aktuell situation har Skatteverket överklagat förhandsbeskedet vad avser fråga 2. Fråga 1 kommer inte att överklagas.

Meddelat prövningstillstånd

Regeringsrätten har meddelat nedanstående prövningstillstånd;

Saken: Inkomsttaxering 2002. Fråga om ett bolag skall anses bedriva handel med värdepapper samt – om så inte befinns vara fallet – de värdepapper som tidigare utgjort lagertillgång behåller sin karaktär av lagertillgång. RR:s mål nr 2921-05; KRNS 1193-04

Klagande: Såväl Skatteverket som AB X

Lagrum: 13 kap. 2 § och 25 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)