Social omsorg, färdtjänst

Regeringsrätten

Mervärdesskatt

Regeringsrättens dom den 13 maj 2008, mål nr 1830-05

Färdtjänst som tillhandahålls av en kommun eller en annan trafikhuvudman utifrån ett offentligrättsligt regelverk omfattas av undantaget för social omsorg.

Redovisningsperioderna april 2004–mars 2007

Skatterättsnämnden ansåg i förhandsbesked 2005-02-17 att färdtjänst som tillhandahålls av en kommun eller en annan trafikhuvudman omfattas av undantaget för social omsorg. Prövningen av behovet sker utifrån ett offentligrättsligt regelverk och färdtjänsten bekostas till stor del av offentliga medel. Förhandsbeskedet har refererats i rättsfallsprotokoll 6/05. För de närmare omständigheterna hänvisas till referatet.

”YRKANDEN M.M.

X AB yrkar att Regeringsrätten, med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked, förklarar att tillhandahållandet av färdtjänst utgör en tjänst avseende personbefordran som medför skattskyldighet till mervärdesskatt. För det fall Regeringsrätten inte finner anledning att göra en annan bedömning än den Skatterättsnämnden gjort beträffande de tjänster som bolaget tillhandahåller hemställer bolaget om att frågan hänskjuts till EG-domstolen för förhandsavgörande. Till stöd för sin talan anför bolaget bl.a. följande. Bolaget kan inte karakteriseras som ett sådant offentligrättsligt organ som avses i artikel 4 punkten 5 första stycket i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) eftersom verksamheten inte utförs i egenskap av offentlig myndighet. Även om bolaget skulle betraktas som ett offentligrättsligt organ utgör det vid tillhandhållande av persontransporter alltid en skattskyldig person enligt nämnda bestämmelse och bilaga D i det sjätte direktivet. Tjänster avseende persontransporter ryms inte under undantaget från skatteplikt i 3 kap. 4 och 7 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), ML, och artikel13 A .1 g i det sjätte direktivet. Om så vore fallet skulle det uttryckliga undantaget för passagerartransporter av sjuka och skadade personer i 3 kap. 5 § ML och artikel13 A .1 p i det sjätte direktivet inte fylla någon funktion. Ett erkännande som välgörenhetsorganisation kan endast ske mot bakgrund av en bedömning av organisationens hela verksamhet (se EG-domstolens avgörande i mål C-174/00, Kennemer, punkt 21). Bolaget är ett privat företag som tillhandahåller persontransporttjänster. Det är ostridigt att bolaget utgör en skattskyldig person. Den övervägande delen av bolagets omsättning avser tillhandahållande av tjänster i den normala kollektivtrafiken. Då den delen av bolagets omsättning som avser den särskilda lokaltrafiken utgör en liten del av bolagets totala verksamhet är det inte möjligt att, efter en bedömning av bolagets hela verksamhet, anse att bolaget utgör ett sådant organ som omfattas av det aktuella undantaget i artikel13 A .1 g i det sjätte direktivet.

Skatteverket bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Undantaget från skattelikt för social omsorg gäller oavsett om omsorgen tillhandahålls i en offentlig eller privat verksamhet. Avgörande vid bedömningen av omfattningen av undantaget är främst tjänstens natur. I direktivet anges uttryckligen som en förutsättning att dessa tjänster ska tillhandhållas av offentligrättsliga organ eller av andra organisationer som har en verksamhet som medlemsstaten i fråga erkänner som, i huvudsak, välgörenhet (C-498/03, Kingscrest, punkt 34). Skatteverket gör bedömningen att färdtjänst som en kommun eller trafikhuvudman tillhandahåller är social omsorg i form av stöd och service till vissa funktionshindrade, dvs. en sådan verksamhet som är särskilt angiven i 3 kap. 7 § ML. Färdtjänst medges endast efter en individuell behovsprövning utifrån ett offentligrättsligt regelverk och bekostas till stor del av offentliga medel. Den tjänst bolaget tillhandahåller utgör därför social omsorg.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten noterar att de aktuella EG-rättsliga reglerna numera finns i rådets direktiv 2006/112/EG.

Regeringsrätten finner att den gemenskapsrättsliga reglering som aktualiseras i målet redan har tolkats av EG-domstolen och att det därför inte finns skäl att inhämta förhandsavgörande.

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten avslår yrkandet om att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.”

Lundinregeln

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Näring

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 24 april 2008

Utdelning från ett förvärvat företag med rörelsedrivande dotterföretag har inte ansetts skattepliktig enligt den s.k. Lundinregeln för det förvärvande företaget som inte bedriver egen verksamhet.

Taxeringsår 2009–2010

Skatterättsnämnden lämnade följande

”Förhandsbesked

(avser samtliga frågor)

Utdelning som Nyab kan komma att få från X AB efter det att Nyab förvärvat aktierna i X AB skall inte tas upp som intäkt.

Motivering

Som förutsättning för förhandsbeskedet gäller i huvudsak följande. X AB ägs av sökandena. Bolaget är moderbolag i en koncern som innehåller ett antal dotterbolag, såväl rörelsedrivande som vilande. Sökandena har för avsikt att bilda ett nytt moderbolag till koncernen, Nyab, med samma ägarförhållande som i X AB. De planerar därefter att överlåta sina aktier i X AB till Nyab. I X AB finns utdelningsbara medel. Avsikten är att dessa medel ska delas ut till Nyab när detta bolag har förvärvat aktierna i X AB. När så har skett kommer koncernen att omstruktureras genom koncerninterna överlåtelser.

Omstruktureringen får till följd att Nyab kommer att äga vissa koncernbolag direkt istället för indirekt via X AB. Sökanden vill veta om den planerade utdelningen kommer att bli skattefri för Nyab (fråga 1). Vidare frågas om svaret på den första frågan påverkas av om vissa av de rörelsedrivande bolagen avyttras till Nyab före eller efter utdelningen (fråga 2) och om det har någon betydelse att de icke rörelsedrivande bolagen avyttras till Nyab (fråga 3).

Avgörande för besvarandet av frågorna är om den s.k. Lundinregeln i 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig på utdelning från X AB till Nyab. Parterna är ense om att regeln inte är tillämplig.

Lundinregeln, som enligt sin rubrik avser utdelning av förvärvade vinstmedel lyder, såvitt nu är ifråga, som följer: Om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är uppenbart att det förvärvande företaget får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin näringsverksamhet, ska det ta upp utdelning av sådana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats hos det utdelande företaget.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Nämnden, som utgår från att den verksamhet som bedrivs av vissa av dotterbolagen kommer att bedrivas vidare inom koncernen efter det att Nyab förvärvat aktierna i X AB, finner att Nyab genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin näringsverksamhet (jfr RÅ 1988 ref. 48). Lundinregeln är därför inte tillämplig på den ifrågavarande utdelningen. Med hänsyn härtill och till att övriga villkor för skattefrihet är uppfyllda skall förhandsbesked ges med denna innebörd.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.

Sammansatt tjänst, omsättningsland

Skatterättsnämnden

Mervärdesskatt

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 20 mars 2008

Ett bolag administrerar olika hjälpinsatser i samband med skadehändelser mot erhållande av en handläggningsavgift. Bolagets tillhandahållande ska behandlas som en enda tjänst vilken ska anses omsatt i Sverige enligt de förutsättningar som anges i 5 kap. 8 § mervärdesskattelagen.

Redovisningsperioder under tiden februari 2006–januari 2009.

Nedanstående text har hämtats från Skatterättsnämndens hemsida (www.skatterattsnamnden.se).

”Förhandsbesked

De tjänster som X AB (Bolaget) tillhandahåller mot handläggningsavgiften i fråga är att anse som omsättning av en enda tjänst för vilken omsättningsland ska bestämmas enligt 5 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Motivering

Bolaget är underentreprenör till en grupp utländska företag (huvudmännen) vilka är specialiserade på assistanstjänster och reseförsäkringar. Huvudmännen anlitas i sin tur av olika biltillverkare (kunderna) för att hantera kundernas stilleståndsgarantier eller stilleståndsförsäkringar. Bolaget har i ärendet gett in ett standardavtal med företrädaren för huvudmännen, det utländska försäkringsbolaget Y. Av avtalet framgår att Bolaget ska tillhandahålla huvudmännen tjänster som ett led i deras åtaganden gentemot kunden. Bolagets tjänster består i att ta emot samtal från bilisten (förmånstagaren) i samband med skadehändelser och att administrera olika hjälpinsatser. Bolaget har ett nätverk av olika operatörer som det kontaktar för att utföra insatserna. Bolaget kontaktar t.ex. bärgningsfirma, förmedlar reparationstjänster samt ordnar hyrbil, hotellövernattningar och hemresor inom Sverige eller till utlandet. Operatören, exempelvis en bilbärgningsfirma fakturerar Bolagets huvudman men skickar fakturan till huvudmannen c/o Bolaget. Bolaget hanterar därefter kostnaden som ett utlägg för huvudmannens räkning och vidaredebiterar huvudmannen månadsvis utan vinstpåslag. För varje ärende tar Bolaget ut en handläggningsavgift vars storlek är oberoende av vilka åtgärder som vidtas. Handläggningsavgifterna faktureras respektive huvudman separat en gång i månaden.

Bolaget önskar få klarlagt om dess tillhandhållanden mot handläggningsavgiften i fråga utgör en och samma tjänst och i så fall, om 5 kap. 7 eller 8 § ML ska tillämpas vid bestämmandet av omsättningsland.

Skatteverket delar Bolagets uppfattning att fråga är om en enda tjänst. Omsättningslandet för tjänsten bör enligt Skatteverket bestämmas enligt 5 kap. 8 § ML medan Bolaget anser att 5 kap. 7 § ML ska tillämpas eftersom fråga är om sådana tjänster som avses i paragrafens andra stycke 3.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Den fasta handläggningsavgift som Bolaget tar ut av huvudmannen avser enligt avtalet att täcka alla Bolagets kostnader som kan kopplas till administrationen av de tjänster som förmånstagaren har rätt till. Nämnden anser att alla åtgärder som Bolaget vidtar mot den aktuella handläggningsavgiften bör ses som en enda transaktion vars olika beståndsdelar har ett så nära samband att de tillsammans utgör en enda ekonomisk prestation som det skulle vara konstlat att dela upp. Bolagets tillhandahållande ska därför behandlas som en enda tjänst (jfr bl.a. EG-domstolens dom i mål C-349/96 Card Protection Plan Ltd).

Nästa fråga som ska besvaras avser omsättningslandet för denna tjänst.

Enligt 5 kap. 7 § tredje stycket ML ska vissa i paragrafens andra stycke uppräknade tjänster anses omsatta utomlands bl. a. om de tillhandahålls härifrån och förvärvaren är en näringsidkare som i ett annat EG-land eller i ett land utanför EG har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls. Bolagets huvudmän får alla anses vara sådana förvärvare som avses i bestämmelsen. Till de tjänster som omfattas av bestämmelsens andra stycket 3 hör bl.a. konsulttjänster och liknande tjänster.

För det fall 5 kap. 7 § eller vissa övriga i kapitlet angivna paragrafer (4–6 a eller 7 a §) inte är tillämpliga gäller enligt den generella regeln om omsättningsland i 5 kap. 8 § första stycket att omsättningen ska anses ha gjorts inom landet, om tjänsterna tillhandahålls från ett säte för den ekonomiska verksamheten eller ett fast etableringsställe i Sverige.

I rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet, finns motsvarande bestämmelser i artiklarna 43 och 56. Artikel 56.1 c innehåller motsvarigheten till bestämmelsen i 5 kap. 7 § andra stycket 3 och omfattar såvitt nu är aktuellt tjänster av rådgivare, konsultbyråer och andra liknande tjänster.

Av EG-domstolens praxis framgår att bestämmelsen i artikel 56.1 c inte avser yrken som sådana utan i stället anknyter artikeln till tjänster som huvudsakligen och vanligtvis tillhandahålls inom ramen för dessa yrken (se C-401/06 EU-kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland punkt 31 och 34, C-145/96 Hoffmann punkt 18 och C-167/95 Linthorst punkt 18). Vidare har begreppet ”andra liknande tjänster” i artikel 56.1 c tolkats av EG-domstolen så att en tjänst ska anses som liknande i jämförelse med en av de transaktioner som nämns i denna strecksats när båda har samma syfte(se C-145/96 Hoffman punkt 20 och 21).

Frågan är om Bolagets tillhandahållande mot en handläggningsavgift är att anse som en sådan konsulttjänst eller liknande tjänst som avses i 5 kap. 7 § andra stycket 3.

Av avtalet med Y framgår att Bolaget då det blir kontaktat med anledning av en skadehändelse ska identifiera förmånstagaren och administrera olika insatser med hjälp av ett eget nätverk av operatörer. Vilka åtgärder som ska sättas in bestäms utifrån vad förmånstagaren begär och de förmåner denne har rätt till inom ramen för avtalet mellan huvudmannen och kunden. Ersättningen som Bolaget erhåller är densamma oavsett omfattningen av de åtgärder som Bolaget administrerar. Den tjänst som Bolaget tillhandahåller huvudmannen är enligt nämndens mening en administrativ tjänst vars huvudsakliga syfte är att samordna andra tjänster inom vissa givna ramar. Tjänster som huvudsakligen och vanligtvis tillhandahålls av konsulter eller av dem närstående yrkesgrupper kan inte anses ha ett sådant syfte som det som är utmärkande för Bolagets tjänster. Därmed är det enligt nämnden inte fråga om en konsulttjänst eller liknande tjänst enligt 5 kap. 7 § andra stycket 3. Inte heller någon av de övriga tjänster som räknas upp i 5 kap. 7 § andra stycket eller i kapitlets 4–6 a eller 7 a § kan anses tillämpliga. Det innebär att tjänsten ska anses omsatt i Sverige enligt de närmare förutsättningar som anges 5 kap. 8 § ML.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet, som inte har överklagats, överensstämmer med Skatteverkets uppfattning.

Bildreportage i en publikation

Skatterättsnämnden

Mervärdesskatt

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 7 april 2008

Mervärdesskatt ska tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för en sådan publikation med bildreportage som avsågs i ansökan.

Redovisningsperioder under tiden dec 2006–nov 2009

Nedanstående text har hämtats från Skatterättsnämndens hemsida (www.skatterattsnamnden.se). Referatet avser endast den del av förhandsbeskedet som avser mervärdesskatt.

”Förhandsbesked

Mervärdesskatt ska tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för den med ansökan avsedda publikationen.”

”Motivering

Sökandebolaget avser att ge ut en publikation .... vars innehåll och utseende uppges motsvara den specialutgåva ... som bifogats ansökan. Publikationen kommer att utges 12 gånger per år.

Sökandebolaget vill få klarlagt om bildreportagen ..... i publikationen ska betraktas som redaktionell text i mervärdesskattehänseende och en omsättning av den därför ska beskattas med 6 procent av beskattningsunderlaget.”

” Enligt 7 kap. 1 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, ska skatt tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av bl.a. tredje stycket. I tredje stycket 1 föreskrivs att skatten ska tas ut med 6 procent för bl.a. omsättning av tidningar och tidskrifter, under förutsättning att de inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.

Sistnämnda bestämmelse baseras på artikel 98.2 i rådets direktiv 2006/112/EG jämförd med punkt 6 i bilaga III till samma direktiv.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Den aktuella publikationen får anses utgöra en tidning eller tidskrift (jfr prop. 2001/02:45 s. 44). Enligt förutsättningarna kommer publikationen att innehålla 30 procent reklam i form av annonser från näringsidkare och privatpersoner och 70 procent bildreportage ..... . För att avgöra om publikationen helt eller huvudsakligen ska anses ägnad åt reklam måste således bedömas om bildreportagen har karaktär av reklam. Av vikt för den bedömningen är om reportagen kan anses främja avsättning av varor eller tjänster (jfr RÅ 2004 ref. 7).

Bildreportagen innehåller bilder på ..... och en kort information om ....., t.ex. ..... . Bildreportagen har enligt ansökan inte något avsättningssyfte utan syftar till att porträttera ..... och att inspirera läsare ...... Det är sökandebolaget som råder över reportagens innehåll och publicering. Bildreportagen skrivs av en frilansjournalist ..... Ägaren [till det som porträtteras] kommer troligen att nämnas vid namn i bildreportaget men det kommer inte att nämnas något om huruvida ..... är till salu. .....ägarna kommer inte att erlägga någon ersättning för att ..... finns med bildreportaget. [Publikationens] redaktion har inga kontaktuppgifter till .....ägarna. I mindre än fem procent av fallen kan bildreportagen också härröra från bilder som .....ägaren skickat in till tidningens redaktion ...... Dessa porträtt måste innan de publiceras redigeras av frilansjournalisten. Ofta behöver journalisten också ta egna bilder av ..... eftersom bildkvaliteten på de insända inte lämpar sig för publicering. Inte heller i dessa fall finns avsättningssyfte. .....

Skatterättsnämnden finner vid en samlad bedömning av de förutsättningar som gäller för bildreportagens tillkomst och innehåll att de inte ska anses ha till ändamål att främja avsättning av de ..... som reportagen avser. Det gäller även för de fall då .....ägaren själv bidrar med bildmaterialet. Bildreportagen ska därmed inte anses som reklam. Härav följer att publikationen, med den fördelning mellan annonser och bildreportage som förutsätts i ärendet, inte kan anses helt eller huvudsakligen ägnad åt reklam i den mening som avses i 7 kap. 1 § tredje stycket 1 ML. Mervärdesskatt ska därför tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget.

Den gjorda bedömningen får anses stå i överensstämmelse med EG-rätten.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet har inte överklagats.

Bildreportage i en publikation

Skatterättsnämnden

Punktskatt – Reklamskatt

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 7 april 2008

Skatteplikt enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, RSL, föreligger inte för de med ansökan avsedda bildreportagen. X AB har rätt till återbetalning av reklamskatt enligt 24 § RSL för annonser i den med ansökan avsedda publikationen.

Redovisningsperioder under tiden dec 2006–nov 2009

Nedanstående text har hämtats från Skatterättsnämndens hemsida (www.skatterattsnamnden.se). Referatet avser endast den del av förhandsbeskedet som avser reklamskatt.

Förhandsbesked

”Reklamskatt Skatteplikt enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, RSL, föreligger inte för de med ansökan avsedda bildreportagen. X AB har rätt till återbetalning av reklamskatt enligt 24 § RSL för annonser i den med ansökan avsedda publikationen.

Motivering

Sökandebolaget avser att ge ut en publikation .... vars innehåll och utseende uppges motsvara den specialutgåva ... som bifogats ansökan. Publikationen kommer att utges 12 gånger per år.

Sökandebolaget vill få klarlagt om bildreportagen ..... i publikationen ska betraktas som redaktionell text i mervärdesskattehänseende och en omsättning av den därför ska beskattas med 6 procent av beskattningsunderlaget. Sökandebolaget vill vidare få besvarat om bildreportagen är att betrakta som redaktionella texter eller skattepliktiga annonser i reklamskattehänseende. Sökandebolaget frågar slutligen om det är berättigat till återbetalning av reklamskatt enligt 24 § RSL.”

”Reklamskatt

Skatteplikt

Skatteplikt föreligger med vissa här ej aktuella undantag för annons som avser reklam och för annons för vilken vederlag utgår (3 § RSL). Med annons avses särskilt utrymme som upplåtits i trycksak för återgivning av text eller bild för annan än utgivaren och sådant utrymme i trycksaken som tagits i anspråk av utgivaren för egen reklam (1 § andra stycket 3 RSL). Med reklam avses meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättning i kommersiell verksamhet av vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst (1 § andra stycket 2 RSL).

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Sökandebolaget tar på eget initiativ in de aktuella bildreportagen i sin publikation och förfogar själv över innehållet i dem. Det utrymme i publikationen som tas i anspråk genom reportagen är således inte upplåtet för någon annan än utgivaren. Inte heller tas genom bildreportagen utrymme i anspråk av utgivaren för egen reklam. Vid sådant förhållande utgör bildreportagen inte annonser såsom begreppet definieras i 1 § andra stycket 3 RSL. Skatteplikt enligt 3 § RSL aktualiseras därmed inte. Inte heller på någon annan grund föreligger skatteplikt enligt RSL för de aktuella bildreportagen.

Återbetalning

Enligt 24 § första stycket RSL i dess lydelse före den 1 januari 2008 ska till en skattskyldig, som redovisat reklamskatt för annonser i en självständig periodisk publikation, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress, reklamskatten återbetalas, dock med vissa begränsningar i förhållande till annonsomsättningen. Enligt första stycket anvisningarna till 24 § är en skattskyldig som bl.a. ger ut annonsblad inte berättigad till återbetalning av reklamskatt. Med annonsblad avses enligt andra stycket periodisk publikation som innehåller annonser och som till övervägande del tillhandahålls gratis eller till pris som avsevärt understiger vad som är skäligt.

Den 1 januari 2008 trädde nya bestämmelser i kraft i fråga om bl.a. rätten till återbetalning av reklamskatt (SFS 2007:1167). Bestämmelserna tillämpas för tid från och med den 1 januari 2007.

I 24 § första stycket RSL i dess nya lydelse har kravet på att en publikation ska utgöra dagspress, populärpress eller fackpress för rätt till återbetalning av reklamskatten slopats. Även anvisningen i fråga om annonsblad har upphört att gälla. En bestämmelse av motsvarande innebörd som den i första stycket av anvisningen har i stället förts till 24 § som ett andra stycke. I en ny bestämmelse i 1 § andra stycket 6 RSL definieras annonsblad, som en trycksak som inte är att anse som en reklamtrycksak och som innehåller annonser och som saknar redaktionellt innehåll eller har ett obetydligt redaktionellt innehåll utöver sådant som har samband med dem som annonserar.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Den aktuella publikationen vänder sig till en bred läsekrets och har främst ett underhållande syfte. Med hänsyn härtill och till att den till väsentlig del innehåller redaktionellt material i form av bildreportage och endast till en mindre del meddelanden om köp och försäljningar i form av annonser bör publikationen hänföras till populärpress i den mening som avses i 24 § RSL i paragrafens lydelse före den 1 januari 2008 (jfr RÅ 2000 not. 150). Sökandebolaget har därmed rätt till återbetalning av reklamskatt för annonser i publikationen för tid före den 1 januari 2007.

Det redaktionella innehållet i publikationen förutsätts .... sakna samband med dem som annonserar (jfr prop. 2007/08:18 s.14 f . ) och är i enlighet med vad som anförts ovan inte obetydligt. Publikationen är därmed inte att anse som ett annonsblad i den mening som avses i 1 § andra stycket 6 RSL i dess lydelse den 1 januari 2008. Sökandebolaget har därmed rätt till återbetalning av reklamskatt enligt 24 § RSL för annonser i publikationen även för tid fr.o.m. den 1 januari 2007.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet har inte överklagats.

Meddelade prövningstillstånd

Regeringsrätten har meddelat följande prövningstillstånd;

Saken: Fråga om avdrag för kapitalförlust vid omvandling av fordran till ovillkorat aktieägartillskott (två mål) RR mål nr 4338-07 samt 4730-4731-06; KRNG 318-06 resp. KRNJ 4223-4224-05

Klagande: Skatteverket resp. den skattskyldige

Lagrum: 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Saken: Fråga om skattkonsekvenser vid återbetalning av villkorat aktieägartillskott till annan än tillskottsgivaren när denne förvärvat rätten till återbetalning för köpeskilling under tillskottets nominella belopp. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen (två mål). RR mål nr 2646-07 samt 3200-07; KRNS 2267-03 resp. KRNS 7590-05

Klagande: Skatteverket resp. den skattskyldige

Lagrum: 42 kap. 1 § första stycket och 57 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) samt 2 och 3 §§ lagen (1995:575) mot skatteflykt

Saken: Inkomsttaxering 2000. Fråga om ett noterat aktiebolag som är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande har rätt till avdrag för konsultkostnader som uppkommit i samband därmed. (2 mål) RR mål nr 609-06; KRNS 3916-03 resp. 7053-06; KRNS 1850-03

Klagande: Den skattskyldige (det först nämnda målet) resp. Skatteverket (det sist nämnda målet)

Lagrum: 20 och 23 §§ kommunalskattelagen (1928:370) och 2 § 16 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Saken: Inkomsttaxering 2002. Fråga om ett noterat aktiebolag som är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande har rätt till avdrag för konsultkostnader som uppkommit i samband därmed. RR mål nr 7056-06; KRNS 3670-05

Klagande: Den skattskyldige

Lagrum: 16 kap. 1 och 8 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Saken: Inkomsttaxering (eftertaxering) samt skattetillägg. Fråga om vinst vid försäljning av aktier ska beskattas i inkomstslaget tjänst. RR mål nr 1555--1556-08; KRNG 4844--4845-07

Klagande: Skatteverket

Lagrum: 10 kap. 1 och 8 §§, 11 kap. 1 § samt 41 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Saken: Inkomsttaxering (eftertaxering) samt skattetillägg. Fråga om vinst vid försäljning av aktier ska beskattas i inkomstslaget tjänst. RR mål nr 1019--1022-08; KRNS 895-06, 897-898-06, 900-06

Klagande: Den skattskyldige

Lagrum: 31 §, 32 § 1 mom. och 41 § kommunalskattelagen (1928:370), 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt 10 kap. 1 och 8 §§, 11 kap. 1 § samt 41 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Saken: Inkomsttaxering 2003. Fråga om uttagsbeskattning av personalstiftelse dels för uthyrning av semesterbostäder mot ersättning som understiger marknadsvärdet, dels för tid då semesterbostäder stått outhyrda – och i så fall om stiftelsen kan medges avdrag som för lönekostnad med ett belopp motsvarande intäkten samt för sociala avgifter. RR mål nr 4325-06; KRNS 7307-05

Klagande: Den skattskyldige

Lagrum: 16 kap. 1 § samt 22 kap. 3, 4 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Saken: Inkomsttaxering 2001. Fråga om uttagsbeskattning av dotterbolag för räntefritt lån till moderbolag. RR mål nr 3435-06; KRNJ 2146-05

Klagande: Den skattskyldige

Lagrum: Punkt1 aav anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), jfr numera 22 kap. 2-4 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Saken: Inkomsttaxering 2001. Fråga om moderbolag, om dotterbolag uttagsbeskattas för räntefritt lån till moderbolaget, kan få avdrag som för räntekostnad med motsvarande belopp. RR mål nr 3434-06; KRNJ 2144-05

Klagande: Den skattskyldige

Lagrum: 20 och 23 §§ kommunalskattelagen (1928:370), jfr 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)