Rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen

Företrädaransvar – HFD, mål nr 3544-16 och 3547-16

Datum: 2018-01-25

Områden: Skattebetalning & borgenärsarbete

Dnr: 202 38878-18/111

Högsta förvaltningsdomstolens domar den 15 januari 2018, mål nr 3544-16 och 3547-16

Sammanfattning

HFD har prövat om två företrädare för ett bolag agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet när den juridiska personens skatter och avgifter inte betalats på förfallodagen och om företrädarna därför tillsammans med bolaget var skyldiga att betala bolagets skatter och avgifter (företrädaransvar). HFD konstaterade att det saknades förutsättningar för att ålägga företrädarna betalningsskyldighet trots att bolaget vidtagit verksamma avvecklingsåtgärder först dagen efter den relevanta förfallodagen. Av betydelse för bedömningen var att bolagets betalningsoförmåga inträffade kort tid innan förfallodagen på grund av oförutsedda händelser. Styrelsen vidtog omedelbart åtgärder för att säkra extern finansiering men misslyckades. Därefter började styrelsen omgående arbetet med att ansöka om företagsrekonstruktion till tingsrätten, som också skedde dagen efter den aktuella förfallodagen. Detta agerande kunde enligt HFD inte betecknas som grovt oaktsamt.

HFD anser att när det är fråga om en betalningsoförmåga som uppstår oförutsett och i nära anslutning till förfallodagen kan det inte sällan anses vara försvarligt att driva verksamheten vidare, även någon tid efter det att skatterna och avgifterna förföll till betalning. Det ska då även vägas in om företrädaren under denna tid gjort det som kan begäras för att försöka reda upp situationen.

Av betydelse är också under hur lång tid och vid hur många förfallodagar som företrädaren underlåtit att betala skatterna och avgifterna, eftersom det kan ställas högre krav på företrädare för en juridisk person som befinner sig i en utsatt ekonomisk situation.

Att avvecklingsåtgärder vidtagits och skulden endast avser den förfallodag som närmast föregått dessa åtgärder är något som kan tala emot företrädaransvar.

Referat

X och Y var företrädare för ett aktiebolag och deltog båda i den dagliga driften av bolaget. Bolaget hade ekonomiska svårigheter under 2012 och 2013. En kontrollbalansräkning upprättades i juni 2013 som visade att bolagets egna kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Bolaget var under hösten 2013 beroende av en checkkredit för att finansiera verksamheten. Torsdagen den 10 oktober 2013 drog banken in bolagets checkkredit och spärrade bolagets bankkonton. Mervärdesskatten för augusti samt arbetsgivaravgifter och skatteavdrag för september förföll den 14 oktober 2013. Den 15 oktober 2013 ansökte bolaget om företagsrekonstruktion och tingsrätten beviljade ansökan dagen därpå. Rekonstruktionen ledde dock inte fram till någon överenskommelse om ackord och bolaget försattes i konkurs i mars 2014.

Skatteverket ansökte därefter om företrädaransvar gentemot X och Y i förvaltningsrätten avseende de skatter och avgifter som förföll till betalning den 14 oktober 2013. Det yrkade betalningsansvaret uppgick till ca 550 000 kr. Förvaltningsrätten fann att X och Y varit grovt oaktsamma och ålade dem ett betalningsansvar i enlighet med det yrkade beloppet. Även kammarrätten ansåg att X och Y varit grovt oaktsamma, men avseende X menade kammarrätten att det fanns särskilda skäl för delvis befrielse från betalningsskyldigheten. X betalningsansvar sattes ned till ca 365 000 kr.

Domarna överklagades av företrädarna och HFD beviljade prövningstillstånd.

HFD konstaterar att bolaget före den 10 oktober hade likvida tillgångar att betala de skatter och avgifter som förföll till betalning den 14 oktober. Det var därför försvarligt att fortsätta driften av bolaget fram till den tidpunkt då checkkrediten drogs in. Bolagets betalningsoförmåga inträffade således till följd av oförutsedda händelser fyra dagar innan förfallodagen för de aktuella skatterna och avgifterna. Bankens agerande skedde utan förvarning. Vid de regelbundna kontakter som bolagets styrelse hade med banken hade den tvärtom fått uppfattningen att bolaget skulle ha tillgång till krediten i oförändrad omfattning. Bolagets styrelse, där X och Y ingick, vidtog omedelbart åtgärder för att säkra extern finansiering. När dessa försök misslyckades påbörjades omgående ett arbete för att ansöka om företagsrekonstruktion, vilket också gjordes dagen efter förfallodagen. HFD finner att detta agerande inte kan betecknas som grovt oaktsamt. Underinstansernas avgöranden ska därför undanröjas och Skatteverkets ansökan om företrädaransvar ska avslås.

Skatteverkets kommentar

HFD framhåller att det inte räcker att konstatera huruvida de grundläggande förutsättningarna är uppfyllda för att ett företrädaransvar ska kunna utkrävas. Kravet på att underlåtenheten att betala skatten eller avgiften ska ha skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet innebär att det i varje enskilt fall måste göras en bedömning bl.a. av vilka handlingsalternativ som företrädaren hade att tillgå, liksom hens skäl för att vidta eller avstå från vissa åtgärder (HFD 2016 ref. 60). Vid den bedömningen ska det beaktas varför skatten eller avgiften inte har betalats samt varför företrädaren inte senast på förfallodagen har vidtagit verksamma åtgärder. Även omständigheter som inträffat efter förfallodagen kan behöva beaktas.

När det gäller oaktsamhetsfallen är en utgångspunkt vid bedömningen att en företrädare som driver verksamheten vidare – trots att han eller hon insett eller borde ha insett att en fortsatt drift medför en påtaglig risk för att den juridiska personen inte kommer att kunna fullgöra sin betalningsskyldighet – får anses ha agerat grovt oaktsamt. Detta gäller i synnerhet företrädare som använt medel avsedda för skatter och avgifter som riskkapital i verksamheten eller på annat sätt har tagit en risk i fråga om den juridiska personens förmåga att betala skatter och avgifter. Det är också av betydelse hur stort inflytande företrädaren haft och vilken ekonomisk situation den juridiska personen varit i.

En företrädare som inte fortlöpande följer upp och kontrollerar den ekonomiska ställningen och övriga omständigheter får också regelmässigt anses ha agerat grovt oaktsamt. Dock måste också företrädarens individuella förutsättningar och hens situation i övrigt beaktas, i den mån dessa förhållanden kan antas ha betydelse för insikten hos företrädaren om den juridiska personens betalningsförmåga.

Har den juridiska personen befunnit sig i en utsatt ekonomisk situation under en längre tid påverkar detta också bedömningen. En företrädare för en juridisk person med ekonomiska svårigheter har alltså högre krav på sig att hålla sig informerad om verksamhetens utveckling och snabbt vidta erforderliga åtgärder om den juridiska personen inte längre har möjlighet att betala skatter och avgifter som förfaller till betalning. Beror de ekonomiska problemen motsatsvis på händelser som varit plötsliga och oförutsedda, särskilt om de inträffat i nära anslutning till förfallodagen, kan det inte sällan anses vara försvarligt att driva verksamheten vidare även någon tid efter det att skatterna och avgifterna förfallit till betalning. Detsamma gäller t.ex. om företrädaren varit i kontakt med berörda myndigheter och blivit uppmanade att driva verksamheten vidare ytterligare en tid. Vid bedömningen ska det dock beaktas om företrädaren under denna tid har gjort det som kan begäras för att försöka reda upp situationen.

Av detta följer att det ska beaktas under hur lång tid och vid hur många förfallodagar som företrädaren har underlåtit att betala skatterna och avgifterna vid bedömningen av om förutsättningar för företrädaransvar föreligger. Att skatter och avgifter vid flera tillfällen förfallit till betalning utan att regleras är då en sådan varningssignal som borde ge anledning till skärpt vaksamhet och snabbare åtgärder från den juridiska personens företrädare. Att avvecklingsåtgärder har vidtagits och skulden endast avser den förfallodag som närmast föregått avvecklingsåtgärderna är å andra sidan något som kan tala emot företrädaransvar.

Referenser

59 kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244)

HFD 2009 ref. 72

HFD 2015 ref. 58

HFD 2016 ref. 60

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...