SKVs ställningstaganden

2017-05-10 Skattskyldighet för mikroproducenter av el, mervärdesskatt

Datum: 2017-05-10

Områden: Mervärdesskatt

Dnr: 131 205136-17/111

1 Sammanfattning

En elproducent som har avtal om att antingen all el eller endast överskottsel ska levereras ut på nätet mot ersättning, bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. Omsättningens storlek och mängden el som produceras har ingen betydelse för bedömningen. Detta gäller oavsett om elen produceras i ett vindkraftverk, i en solcellsanläggning eller på annat sätt.

Utöver ersättning för den el som produceras och levereras ut på nätet får producenten en ersättning från nätägaren (nätkoncessionshavaren) för s.k. nätnytta. Skatteverket anser att det är fråga om en omsättning av en tjänst när ersättning utgår för nätnytta. Däremot är det inte en ekonomisk verksamhet när el matas ut på nätet utan att ersättning fås för själva elleveransen, men ersättning fås för nätnytta.

Det är inte möjligt att redovisa mervärdesskatt enligt ett nettodebiteringssystem där nätägarens nätavgift reduceras med ersättning för nätnytta.

Den som har en begränsad försäljning kan omfattas av skattebefrielse när den totala försäljningen, av el och annan försäljning, inom landet under innevarande beskattningsår och under vart och ett av de två närmast föregående beskattningsåren är högst 30 000 kronor exklusive mervärdesskatt.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Skattskyldighet för mikroproducenter av el, mervärdesskatt” från den 11 augusti 2015, dnr 131 380511-15/111. En uppdatering har gjorts med anledning av de nya reglerna om skattebefrielse.

2 Frågeställning

Skatteverket har i ett ställningstagande den 11 augusti 2015, dnr 131 380511-15/111, tagit ställning i frågan om ekonomisk verksamhet föreligger vid mikroproduktion av el.

Sedan den 1 januari 2017 gäller skattebefrielse för beskattningsbara personer vid försäljning inom landet när försäljningen under innevarande beskattningsår och under vart och ett av de två närmast föregående beskattningsåren är högst 30 000 kr exklusive mervärdesskatt.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Skattskyldighet för mikroproducenter av el, mervärdesskatt” från den 11 augusti 2015, dnr 131 380511-15/111. En uppdatering har gjorts med anledning av de nya reglerna om skattebefrielse.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Mervärdesskattelagen

Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor och tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen (1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen [1994:200], ML).

Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet (4 kap. 1 § ML).

Motsvarande bestämmelser i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt finns i artiklarna 2.1 a och c, 9 och 10.

En beskattningsbar person är befriad från skatt på omsättning av varor och tjänster som den beskattningsbara personen gör inom landet under ett beskattningsår, om omsättningen enligt 9 d kap. 3 § ML inte beräknas överstiga 30 000 kr under beskattningsåret och inte har överstigit 30 000 kr för något av de två närmast föregående beskattningsåren (9 d kap. 1 § ML).

Den som är skattskyldig för mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen ska registreras (7 kap. 1 § skatteförfarandelagen [2011:1244]).

En verksamhet ska omfattas av begreppet ekonomisk verksamhet om den bedrivs i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Frågan om verksamhetens syfte är att fortlöpande vinna intäkter är en sakfråga som ska bedömas med hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet, däribland vilken typ av tillgång som det är fråga om. Detta kriterium ska även göra det möjligt att avgöra om en enskild har använt en tillgång på ett sätt som medför att hans verksamhet ska anses som en ”ekonomisk verksamhet” i den mening som avses i direktivet. Om en tillgång på grund av sin karaktär kan användas för såväl ekonomiska som privata ändamål, ska det utifrån samtliga omständigheter rörande dess användande avgöras om den verkligen används för att fortlöpande vinna intäkter. För att bedöma om verksamheten bedrivs i syfte att fortlöpande vinna intäkter kan jämförelse ske mellan hur tillgången faktiskt används och hur motsvarande ekonomisk verksamhet i vanliga fall utövas. När aktiva åtgärder utförs genom att använda medel som liknar dem som används av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör i den mening som avses i artikel 9.1 ska verksamheten anses utgöra ”ekonomisk verksamhet” i den mening som avses i denna bestämmelse. Bedömning av om användandet av materiella eller immateriella tillgångar skett i syfte att fortlöpande vinna intäkter påverkas inte av om detta användande skett i vinstsyfte (C-219/12 Fuchs punkt 18–21 och 25, C-263/11Redlihs punkt 33–36 samt de förenade målen C-180/10 och C-181/10 Slaby punkt 39).

Betalningar som följer av rena egendomsinnehavet utgör inte ersättning för en transaktion eller ekonomisk verksamhet (C-77/01, EDM punkt 49).

EU-domstolen har bedömt att begreppet ekonomisk verksamhet omfattar driften av en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad och som är utformad på så sätt att den mängd el som produceras levereras till elnätet i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Att den mängd el som produceras alltid är mindre än den sammanlagda el som förbrukas av den person som driver anläggningen föranleder inte någon annan bedömning (C-219/12, Fuchs punkt 28-29).

När begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet infördes i ML uttalade regeringen vad gäller privatpersoners försäljning av överskottsel att avgörandet från EUD i målet C-219/12 kan ge viss vägledning avseende bedömningen av eventuell skattskyldighet för mikroproducenter (prop. 2012/13:124 s. 81).

Regeringen har i olika sammanhang framhållit att det är angeläget att förenkla för de minsta företagen. Ett sätt att förenkla för dessa företag är att ge dem en möjlighet att bli befriade från att ta ut mervärdesskatt. En möjlighet till skattebefrielse införs därför för mindre företag. Ett ytterligare skäl för att införa en skattebefrielse är att underlätta för privatpersoners försäljning av överskottsel (prop. 2016/17:1 s. 397).

3.2 Ellagen

En elproducent har rätt att få ersättning från den nätkoncessionshavare till vars ledningsnät elproducentens anläggning är ansluten. Ersättningen ska motsvara dels värdet av den minskning av energiförluster i ledningsnätet som inmatning av el från anläggningen medför och dels värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet (3 kap. 15 § ellagen [1997:857]).

Hur ersättningen enligt 3 kap. 15 § ellagen ska beräknas framgår av elförordningen (1994:1250).

Av förarbetena framgår att inmatningen av el medför en minskning av energiförlusterna i det ledningsnät som anläggningen är ansluten till. Värdet av denna minskning ska ingå i ersättningen till elproducenten. Beräkningen av detta värde görs genom en bedömning av hur mycket förlusterna i koncessionshavarens ledningsnät minskar på grund av inmatningen i förhållande till om anläggningen inte hade funnits. Den omständigheten att anläggningen är ansluten till ledningsnätet medför dessutom att koncessionshavaren oftast kan minska sin kostnad för att ha sitt ledningsnät anslutet till överliggande nät. Han behöver då t.ex. inte abonnera på lika hög effekt som om anläggningen inte hade varit ansluten och hans avgifter under högbelastningsperioder kan då också bli lägre (prop. 1996/97:136 s. 148).

4 Bedömning

4.1 Försäljning av el

Det är en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en fastighet och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Omsättningens storlek och mängden producerad el har ingen betydelse för bedömningen. Detta gäller oavsett om elen produceras i ett vindkraftverk, i en solcellsanläggning eller på annat sätt. En elproducent som har avtal om att antingen all el eller endast överskottsel ska levereras ut på nätet mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet

Den som har en begränsad försäljning kan omfattas av skattebefrielse och ska då inte registrera sig för och betala mervärdesskatt. Försäljningen omfattas av skattebefrielse när den totala försäljningen, av el och annan försäljning, inom landet under innevarande beskattningsår och under vart och ett av de två närmast föregående beskattningsåren är högst 30 000 kr exklusive mervärdesskatt.

4.2 Ersättning för nätnytta enligt 3 kap. 15 § ellagen

Utöver ersättning för den el som produceras och levereras in på nätet får producenten ersättning från nätägaren för s.k. nätnytta. Nätnytta uppstår för nätägaren när en elproducent levererar ut el på nätet. Genom att en produktionsanläggning ansluts till ett elnät får nätägaren minskade energiförluster i sina nät. Nätägarens kostnader för att få ha sitt nät anslutet till överliggande nät blir dessutom ofta lägre tack vare att en produktionsanläggning ansluts till hans eget nät. En elproducent har rätt att få ersättning av nätägaren för nätnytta enligt lag.

Skatteverket anser att tillhandahållen nätnytta är en tjänst. Nätnytta uppstår genom den fysiska inmatningen av el på nätet och är oberoende av om elproducenten säljer eller skänker sin el till ett elhandelsföretag. Nätägaren får en nytta genom minskade kostnader i sin verksamhet och får ett effektivare och säkrare nät.

Enligt Skatteverkets bedömning finns en direkt koppling mellan ersättningen och tjänsten (nätnyttan), dvs. det är en omsättning av en tjänst. Den omständigheten att ersättning för nätnytta ska utgå enligt lag och att det sätt på vilket ersättning ska beräknas är reglerat i en förordning påverkar inte bedömningen.

I vissa fall kan ersättning för nätnytta reducera nätavgiften som nätägaren tar ut av producenten för rätten att få vara ansluten till nätet. Skatteverket anser att det i dessa fall är fråga om två separata transaktioner där beskattningsunderlaget ska fastställas för respektive transaktion. Det innebär att det inte är möjligt att redovisa mervärdesskatt enligt ett nettodebiteringssystem.

Ersättning för el och nätnytta

Skatteverket anser att det är fråga om en ekonomisk verksamhet när ersättning fås för både el och för nätnytta. Det är fråga om en ekonomisk verksamhet när verksamheten bedrivs i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Som framgår ovan anser Skatteverket att det är fråga om en ekonomisk verksamhet när el levereras ut på nätet mot ersättning. Detta innebär att när ersättning för nätnytta betalas ingår denna i den bedrivna ekonomiska verksamheten och ska därmed beskattas om inte försäljningen omfattas av skattebefrielse.

Ersättning endast för nätnytta

Skatteverket anser att det däremot inte är fråga om en ekonomisk verksamhet när ersättning fås endast för nätnytta. I dessa fall matas el ut på nätet utan att producenten får ersättning för själva elleveransen, men ersättning fås för nätnytta. För att få ersättning för nätnytta krävs endast att el matas ut på nätet. Skatteverket anser att det inte är fråga om en ekonomisk verksamhet eftersom försäljningen inte sker på ett sätt som är jämförbart med motsvarande ekonomisk verksamhet, dvs. en elproducents verksamhet. Skillnaden är att en elproducent använder anläggningen för att producera el i syfte att fortlöpande vinna intäkter genom att sälja den producerade elen. En person som endast får ersättning för nätnytta använder inte sin tillgång på samma sätt, dvs. vidtar inte samma aktiva åtgärder som en elproducent. Ersättningen för nätnytta får anses ingå i personens privata användning och förvaltning av sin egendom.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...