Sommar med SkatteNytt

Mikael Ek knyter ihop säcken genom att undersöka på vilka sätt EU:s målsättningar på det prioriterade området idrott slagit igenom på momsområdet i Sverige. Artikelförfattaren har gått igenom svenska domstolsavgöranden som rör undantag från skatteplikt eller den reducerade skattesatsen för idrottstjänster för att se om svensk rättspraxis överensstämmer med momsdirektivet och EU-domstolens praxis. Ett genomgående mönster verkar exempelvis vara att aktiviteter som utförs av barn i större utsträckning än motsvarande aktiviteter för vuxna har bedömts som rekreation och lek istället för idrott och fysisk träning. I en slutkommentar påpekas att svenska framtida avgöranden på området bör gå mer i linje med den grundläggande målsättningen på EU-nivå, dvs. att främja idrottsutövande i stora befolkningsgrupper i syfte att uppnå en positiv påverkan på medborgarnas sociala och hälsomässiga situation. Detta genom att inta ett lite mer brett förhållningssätt till begreppet ”idrott” än vad som tidigare varit fallet.

Adriana Krzymowska Larsson skriver om HFD 2023 ref. 12, ett överklagat förhandsbesked, där HFD gick mot Skatterättsnämndens majoritetsuppfattning och ansåg att ett gäldenärsbyte är att betrakta som en avyttring i skatterättslig mening. I artikeln analyseras gäldenärsbyten och andra väsentliga förändringar utifrån avyttringsbegreppet i inkomstskattelagen och ställs i relation till det civilrättsliga novationsbegreppet, dvs. när en fordrans identitet ändrats på ett sådant sätt att en ny fordran anses ha uppstått i den gamlas ställe. Artikelförfattaren anser att det i ljuset av HFD 2023 ref. 12 finns starka argument för att även andra förändringar av fordringsförhållanden ska betraktas som avyttringar, även om parterna förblir desamma. Ett sådant exempel kan vara om säkerhet ställs eller om en förlikning träffas som helt förändrar förutsättningarna för en ursprunglig fordran.

Övrigt innehåll:

• Fastighetsskatt och vindkraftverk: i samband med etableringen och driften av ett vindkraftverk till havs uppkommer en del rättsliga frågor som måste hanteras. Här undersöks Sveriges möjlighet att ta ut fastighetsskatt på vindkraftverk som är uppförda inom svenskt territorialvatten och i Sveriges ekonomiska zon.
• Nytt HFD-avgörande tolkar begreppet samma eller likartad verksamhet vid tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. inkomstskattelagen.
• Utvecklingen från netto- till bruttobeskattning av löntagare: omkostnadsavdragens minskade betydelse för löntagarbeskattningen undersöks.
• Möjligheter till koncernbidrag för livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag. Olika delar av ett och samma bolags verksamhet kan i dessa företagsformer beskattas utifrån helt skilda regelverk: med avkastningsskatt respektive inkomstskatt, vilket kan leda till tillämpningsproblem gällande bland annat reglerna om koncernbidrag.
• Carbon taxes as a means to tackle climate change. Numret avslutas med en engelskspråkig artikel där uppmärksamheten riktas mot klimatförändringarna och hur skattepolitik och skatter, i synnerhet koldioxidskatter, kan användas för att stävja dessa. Fokus ligger på det gröna omställningsarbete som hittills utförts och är på gång på EU-nivå.