Moms: avdragsförbudet för stadigvarande bostad och dess förenlighet med EU-rätten

Maja Elken (juriststudent vid Uppsala universitet) bygger i sin artikel vidare på tidigare forskning som berör avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Momsdirektivet ställer upp särskilda krav på nationella begränsningar av avdragsrätten, men medlemsstaterna har till följd av den s.k. stand still-klausulen i art. 176 möjlighet att behålla avdragsbegränsningar som fanns innan inträdet i unionen. Avdragsförbudet för stadigvarande bostad – som endast finns i svensk rätt – är en sådan begränsning. Däremot är en utvidgning av avdragsrätten otillåten efter EU-inträdet. För att besvara artikelns övergripande frågeställning om den svenska rättstillämpningen är i strid med EU-rätten görs en genomgång av mål efter EU-inträdet där HFD nekat avdrag för ingående mervärdesskatt med hänvisning till avdragsförbudet.

En annan artikel, skriven av Clara Elmquist (juriststudent vid Uppsala universitet) fokuserar på EU:s krisinterventionsförordning för att komma till rätta med de höga energipriserna och det faktum att en del av dess åtgärder kan betraktas som beskattningsåtgärder, någonting som förordningens rättsliga grund inte nödvändigtvis ger stöd för. Förordningens s.k. solidaritetsbidrag (innebärande att vissa företag med verksamhet inom den fossila sektorn åläggs att betala ett bidrag för verksamhetens överintäkter) har i svensk rätt införts genom lagen (2023:75) om skatt på överintäkter för el samt lagen (2022:1843) om en tillfällig skatt på extraordinära övervinster för vissa företag under 2023. Artikeln belyser frågor som väckts om krisinterventionsförordningens rättsliga grund i förhållande till den kompetens EU tilldelats inom skattepolitiken och om rättsakten verkligen antagits på korrekt grund.

Bland övrigt innehåll i SkatteNytt nummer 5/23:

• Skatterättslig tolkning – hur skarp är egentligen gränsen mellan ordalydelsetolkning och ändamålstolkning? En lägesbild över HFD:s tolkningsmetoder i närtid presenteras och ett språkfilosofiskt perspektiv används för att problematisera hur ordalydelsen hos en bestämmelse fastställs. Artikelförfattarna ställer bl.a. frågan: om det nu inte är så att vi kan erhålla kunskap om ett ords mening genom att enbart studera dess skriftliga framställning, hur kan då ordalydelsetolkning vara en egen tolkningsmetod?
• Analys av PRA-målet i EFTA-domstolen där domstolen fann att möjligheten för norska bolag att genom koncernbidrag öka EBITDA och därmed storleken på tillåtna ränteavdrag inte var förenlig med etableringsfriheten. Frågan som ställs i artikeln är om avgörandet innebär slutet för även den svenska koncernbidragsmodellen, eftersom den är närmast identisk med den som prövades i målet.
• Klargörande från EU-domstolen om rätten till konfidentiell kommunikation med juridiska rådgivare vid tillämpning av DAC6. Avgörandet är av intresse, såväl specifikt för tillämpningen av DAC6 som för rätten till konfidentiell kommunikation med juridiska rådgivare i allmänhet.
• Komparationer av nordisk skatterätt. I artikeln behandlas Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets funktion för bl.a. jämförelser av beskattningen i de nordiska länderna samt rådets betydelse för det skatterättsliga och skatteekonomiska området. Därutöver redogörs för hur nordiska skatterättsliga regler beskrivs och behandlas i svenska SOU:er.
• Taxing Profit is to Tax Net Investment. Who wants to reduce the accumulation of resources we are all dependent on? Niclas Virin lägger fram sina argument för ett avskaffande av företagsbeskattningen.